EROEI är bullshit

2014-04-12Uncategorizedekonomi, EROEI, peak-oil, sekterismjeppen

Om ni lyssnat på någon ur peak oil-sekten någon gång, så har du helt säkert också hört begreppet EROEI. Det står för Energy Returned On Energy Invested, och handlar, precis som namnet antyder, om hur mycket energi som krävs för att utvinna energi ur en energikälla.

Peakare, precis som andra sekterister, tror att de har speciella insikter som andra inte har, och EROEI är ett kärnbegrepp i just deras villfarelse. Peakarna har nämligen bestämt sig för att ekonomer är idioter som inte förstår att EROEI är helt avgörande medan pris är irrelevant.

I själva verket är det tvärtom. EROEI är av akademiskt intresse, medan priset är praktiskt avgörande och bär betydligt mer information. Peakarna hos bland annat ASPO Sverige tror att vissa nivåer av EROEI krävs för att samhället ska fungera:

Jag tänkte leda i bevis att det är helt feltänkt. Vi börjar med lite matte:

EROEI (E) definieras som brutto genom input. Låt oss ställa upp ett enkelt ekvationssystem:

E = B / I
N = B – I

Vi är intresserade av att få ut en viss netto-energi till samhället och vill veta hur mycket brutto-energi vi då behöver generera, givet olika EROEI. Vi eliminerar alltså I och löser för B och får då:

B = N / (1 – 1/E)

Låt oss nu anta att vi har energikällor med EROEI 5:1, vilket alltså inte räcker långt enligt peakarna. Men ekvationen ovan visar att allt vi behöver göra för att få all den netto-energi vi behöver vid denna EROEI är att ha en bruttoproduktion 25% högre än nettot. Vill vi ha exempelvis 100 i nettoenergi så behöver vi generera B = 100 / (1 – 1/5) = 125.

Varför skulle det vara svårt att skala upp energiproduktions-operationen med 25%? Det är det förstås inte! EROEI säger alltså väldigt lite av värde, och dessutom är det svårt att definiera systemgränserna. Ingår kalorierna som kärnkraftsoperatören äter i kärnkraftens input, exempelvis? Utvinningskostnaden, däremot, fångar allt det vi behöver veta inklusive investeringskostnader, arbete, energi-insats, transporter mm.

Peakare är förresten en underkategori av domedagsprofeterna, och de väljer noggrant ut fakta som främjar domedagsprofetior. Det innebär att de sällan eller aldrig erkänner någon hög EROEI utom för begränsade energikällor, framförallt konventionell olja som enligt dem snart tar slut. De letar istället upp skräpforskning som hävdar låga EROEI för kärnkraft, frackad olja mm, trots att dessa energislag i realiteten har mycket god EROEI.

Okej, att angripa peakare idag är lite att sparka på de som ligger, eftersom frackingrevolutionen har gjort att de är totalt ute. Såhär trendar ”peak oil” som sökterm hos Google enligt Google Trends. ’nuff said.

Seriösa partiledarval?

2014-04-11Uncategorizedpartier, politikjeppen

Ofta sägs att valen främst handlar om förtroende för galjonsfigurerna, dvs partiledarna. Inte så konstigt, kanske, eftersom en av partiledarna ska bli statsminister och några övriga få tunga ministerposter, och därmed vara mäktigast i konungariket.

Om jag ska rösta på ett parti skulle jag vilja se att partiledaren har en viss bevisad bredd och förmåga. Hon bör därför ha schyssta studieresultat och läst något vettigt på universitetet. Hon bör ha gjort en eller helst flera saker på vettig nivå (hobbies eller yrken) innan politiken uppslukade allt. Hon får gärna ha erfarenhet av regeringsarbete.

Jag har försökt gräva lite i partiledarnas bakgrunder och förmågor, och ställer mig väldigt undrande till sossarnas val. De väljer inte någon med regeringserfarenhet eller ens riksdagserfarenhet. De väljer inte någon med akademisk utbildning, goda betyg eller bevisad bredd när det gäller förmåga eller kunnande. Istället väljer de Löfvén, vars enda bevisade förmåga är att svinga sig uppåt i fackliga hierarkier. Inget står ut hos honom, varken hobbies, militärtjänst, yrkesbakgrund eller något annat. Har det parti som lett landet nästan ett helt århundrade verkligen inget bättre material i sina led, eller gjorde falangstriderna alla riktiga kandidater omöjliga?

Jonas Sjöstedt har inte heller någon utbildning att tala om, men har lite erfarenhet från olika håll (EU-parlamentet och arbetslivet) och har skrivit deckare. Lite klent, men bättre än Löfvén. Annie Lööf är lite för ung för att ha gjort något, men har bevisad intellektuell förmåga iochmed högsta betyg på gymnasiet och en juristexamen, samt att hon har vett att vara ideologiskt äkt-liberal (även om hon tvingats göra avbön).

Reinfeldt var en hygglig basketspelare, deltog i amatörteater, spex och revyer, var kursetta som Lapplandsjägare, är utbildad civilekonom och har skrivit en politisk/ideologisk bok. Det är kanske den bästa bredden av alla.

Hägglund och Björklund har varit framgångsrika yrkesmän (försäkringskonsult/placeringsrådgivare respektive officer). Hittar inte så mycket annat, så det är lite tunt.

Bloggens kanske främsta meningsmotståndare, Romson och Fridolin, har däremot ganska imponerande bakgrunder. Romson har en doktorshatt i miljörätt. Jag hittar inte så mycket mer av intresse, men en doktorshatt bevisar allra minst ett gott tålamod och en skaplig intellektuell nivå. Fridolin har vunnit juniorjeopardy och hunnit med att vara reporter, folkhögskolelärare, tagit kandidatexamen i orientaliska språk, författare. Inte så illa alls – kul med värdigt motstånd.

Har jag missbedömt någon eller missat väsentlig info? Spelar det någon roll eller ska vår högsta ledning vara ”som folk är mest” utan särskilda förmågor utöver förmågan att ständigt låta utan att göra bort sig? Eller är partiets politik allt och galjonsfiguren irrelevant?

Nyttan med radioaktiva isotoper

2014-04-10Uncategorizedkärnkraftjeppen

Med vanlig röntgen, ultraljud, MRI mm kan man bara se större förändringar i vävnadsstruktur. Med hjälp av radioaktiva isotoper (RI) som man kan få att binda till celler med vissa egenskaper, vissa receptorer mm, så kan man däremot avbilda sjukdomar på helt andra sätt. Detta får allt större genomslag på det medicinska området. Dessutom kan man förstås behandla olika cancerformer, blodsjukdomar mm med strålning.

RI används också ganska brett inom forskning för att spåra olika processer. Exempelvis kan jordbruksforskare ge en planta radioaktivt fosfor, som beter sig kemiskt identiskt som vanligt fosfor, och sen lätt se hur fosforn tar sig vidare till olika processer i plantan under olika omständigheter. Eller så kan man tillsätta en aning radioaktiva spårämnen vid olika former av läckor och spåra utbredningen.

Givetvis kan mat bestrålas för att ta död på bakterier och stoppa tillväxtprocesser (som groddning av potatis). I Sverige rynkar vi generellt på näsan åt detta, eftersom det är ”naturligt” att käka trikiner och groddad potatis, men ändå. På samma sätt behandlas blod inför transfusioner för att ta kål på allt utom blodet. En intressant steriliseringsanvändning jag inte hört talas om förrän alldeles nyligen är bevarandet av historiska artefakter:

Rymdfart lite längre bort från solen bygger på termoelektriska generatorer som utnyttjar radioaktivt sönderfall för energi. Det är enda sättet att få med rejält med energi som räcker under många år i tillräckligt kompakt form. Bilden nedan är på en pellet Pu-238 som glöder med egenproducerad hetta med en halveringstid på 88 år.

Neutronstrålning används inom industrin för att analysera ämnen. Neutroner tas upp av atomkärnor som blir instabila, sönderfaller och ger ifrån sig gammasignaturer som man kan använda för att bedöma vad det analyserade materialet består av. Industrin använder också sådana tekniker för att mäta tjocklek, fuktmängd mm. Och även hemma använder vi detta eftersom rökdetektorer innehåller typiskt lite americum-241.

Gammastrålning används för att leta efter fel i kritiska svetsningar och gjutningar. När man tillverkar papper och plastark används betastrålare för att mäta och justera produktens tjocklek vid tillverkningshastigheter på uppåt 400 m/s.

Och givetvis, ett av mina bästa köp någonsin är självlysande nyckelringar med tritium-gas! Istället för att aktivera fosforescerande ämnen med ljus, så aktiverar man med betastrålning. Jag hittade inga i Sverige så jag fick beställa från ebay, men det var det värt. Med en halveringstid på 12 år så lyser de ganska länge.

nyckelring med tritium

För att ta fram alla dessa radioaktiva isotoper med varierande halveringstider, många väldigt korta, krävs förstås reaktorer. En kvalificerad gissning är att det moderna samhället därför aldrig kommer frånhända sig kärnreaktorer helt, oavsett vad som händer på energiområdet i övrigt.

Kärnkraftsolyckor i perspektiv

2014-04-09UncategorizedAGW, CO2, Fukushima, kärnkraft, risk, Tjernobyljeppen

Hur farliga är kärnkraftsolyckor egentligen? Vi har sett tillräckligt med olyckor för att börja få en uppfattning om det. Harrisburg-olyckan dödade ingen. Sansade uppskattningar placerar totala dödstalen från Tjernobyl, historiska och framtida, vid cirka 4000. Den trippla härdsmältan i Fukushima bedömer FN inte leda till dödsfall, utöver de dödsfall som den psykologiska och fysiska stressen evakueringen innebar. Det är inte så konstigt att det inte blir några dödsfall av Fukushima, eftersom man har evakuerat områden som kontaminerats med ner till en tiondel av den naturliga bakgrundsstrålningen i Ramsar i Iran (där man inte ser någon ökad cancerfrekvens).

Så, vi har 4000 möjliga dödsfall i spektakulära kärnolyckor över en period på 50 år. Kontrastera det med att WHO nyligen släppte en rapport om att 7 miljoner dödsfall varje år beror på dålig luftkvalitet pga förbränning av biomassa och fossiler, vilket höjts pga nya rön om skadeverkningarna. NASAs tidigare bedömning att kärnkraften hittills räddat cirka 1.8 miljoner liv jämfört med om övrig energiproduktion skalats upp för att täcka kärnkraftens bidrag är därför lågt räknad.

Evakueringarna, då? Har vi verkligen råd att tappa mark till kärnolyckor? Jag har försökt illustrera storleken på evakueringsområdena bredvid USAs östkust. För att det inte ska bli osynliga fläckar har jag valt att multiplicera evakueringsområdenas area med en faktor 10. För att ytterligare ha något att jämföra med, så har jag valt en karta med höjd över havet, för att man ska kunna jämföra med den höjning av havsnivån man kan förvänta sig från global uppvärmning (kanske fyra-fem meter riktigt långsiktigt vid 2 grader uppvärmning):

Det här är bara en liten del av världen. Exempelvis är Bangladesh med 150 miljoner invånare oerhört låglänt. Vi ska också minnas att havsnivåhöjning är relativt permanent. Kontaminering från kärnkraft däremot krymper i en jämförelsevis hygglig takt, eftersom den enda isotopen som spelar roll efter en tid är cesium-137 med en halveringstid på 30 år. Det betyder att om vi får en kärnolycka vart 26:e år som tvingar mänskligheten att evakuera 10 kvadratmil (ungefär Fukushima), så kommer den totala evakuerade arean aldrig överstiga cirka 22 kvadratmil.

Förnybart då? Tre raviner-dammen i Kina, världens största vattenkraftsprojekt, evakuerade cirka 1 miljon människor och dränkte ett område ungefär lika stort som Fukushimas överdrivna evakuering. Vind då? Nja, världens ynkliga vindkapacitet idag tar upp sådär 100x större yta än Fukushima-evakueringen, om man räknar med ett säkerhetsavstånd på 500m från varje snurra till bebyggelse.

Självklart är det så att sannolikheten för rejäla olyckor är extremt mycket lägre för nya reaktorer jämfört med de uråldriga designer som hittills förolyckats. Även den befintliga reaktorflottan blir säkrare för varje olycka pga alla de lärdomar man drar. Allt detta har jag ignorerat i mina beräkningar och resonemang, eftersom jag vill visa att även befintlig gammal kärnkraft lätt är värd sina sällsynta olyckor! Jag återkommer till de försumbara konsekvenserna av gruvdrift och slutförvar framöver.

Risker med manliga förskollärare?

2014-04-09Uncategorizedfeminism, förskolan, pedofili, riskjeppen

”They who would give up essential Liberty, to purchase a little temporary Safety, deserve neither Liberty nor Safety.” – Benjamin Franklin. En schysst variant: ”Any society that would give up a little liberty to gain a little security deserves neither and will lose both.”

Jag är lite sen på bollen den här gången och tvekade ett tag om jag skulle skriva om ett såpass känsligt ämne redan. Iallafall, det som triggade igång mig den här gången var en journalist, Joakim Lamotte, som skrivit en horribelt usel artikel på SVT Debatt. Hans grundtes är att det måste sluta ”daltas” med männen i förskolan, för han har minsann sett på Uppdrag Granskning om pedofiler och det hade vänt sig i magen på honom. (Kan det möjligen, möjligen vara det UG typiskt siktar på i alla sina program?)

Han frågar sig bland annat ”hur många ännu icke avslöjade pedofiler har lyckats nästla sig in på svenska förskolor?” och fortsätter senare ”Jag har exempel på hur även de mest feministiska personerna i min bekantskapskrets bekänt att de hellre har sina barn på en förskola utan män”. Nä, daah!!? Skulle verkligen de mest feministiska personerna anse att män är djur, våldsverkare och pedofiler? Vilken chock!

Avslutningen är lika fantastisk:

”[…] fråga oss själva vad som är viktigast, att män inte känner sig skuldbelagda, eller att våra barn har en trygg förskolemiljö? Personligen skulle jag gärna känna mig skuldbelagd så det skriker om det, så länge det kan rädda ett barn från att bli utsatt för det allra värsta tänkbara.”

Denne man hävdar alltså att han gärna skulle bli pedofil-misstänkt för den goda sakens skull. Tillåt mig tvivla… Och det värsta han kan tänka sig är att hans barn utsätts för en kränkning de rimligen inte begriper. Systematiska verbala kränkningar, utfrysning, vanlig misshandel, skolskjutningar mm, inget är en match för hans känslor av äckel inför kränkningar med sexuellt innehåll. Om det nu bara är äckel som driver honom att skriva. Kanske värnar han om sin heder som far. Kanske vill han bara få pluspoäng som feministisk man med ”civilkurage”.

Visst, han problematiserar lite och skriver exempelvis att det vore bra om barnens miljö inte var ”könsnormativ”, men det räcker uppenbarligen inte som skäl för honom att låta bli att jaga bort männen. Han ser en risk, placerar denna i en egen magisk specialkategori, och sen kan godtyckliga åtgärder och godtyckliga kostnader motiveras för att minimera risken. Jovisst, om vi jagar bort män från all omsorg av halvmiljonen förskolebarn, så kanske vi flyttar ett par fall av äckel-kränkningar per år från förskolan till någon annan arena. Rimlig avvägning?

För en liberal är riskhantering förstås ett kärt tema, särskilt som socialisterna numera, mer än något annat, är handelsresande i trygghet. Jag kommer därför att återkomma till risk i olika former rätt många gånger. Nästa är troligen radioaktivitet, som de gröna ser som ungefär lika magiskt som vissa ser sexuella kränkningar. Ett havererat klimat är uppenbarligen att föredra.

Jo just det, avslutar lite lagom ovärdigt med ett tjuvnyp som jag som genusmedveten man skulle akta mig för att ge en kvinna: Jag får ge Joakim rätt i så motto att jag skulle bli lite orolig om jag såg honom bland personalen på barnens dagis. (Hans bild finns till den länkade debatt-artikeln.)

Alla människors lika värde?

2014-04-08Uncategorizedempati, invandring, kriminalitetjeppen

Svårt att minnas med säkerhet, men jag tror att jag redan första gången jag hörde uttrycket ”alla människors lika värde” ställde jag mig ganska undrande. För mig och för i stort sett alla människor är det uppenbart osant om man tolkar begreppet brett. Måste jag exempelvis välja mellan att rädda en familjemedlem och en främling räddar jag förstås familjemedlemmen. Har jag positiv information om en person och negativ om en annan så räddar jag förstås den jag vet något positivt om.

Att jag kom att reflektera över detta beror på att jag kom att knyta ihop tre nyheter under dagen. Den första var att Fadime Sahindals bror blev ihjälskjuten av polisen i morse. Den andra att en dom föll mot det polisbefäl som beordrat broöppningen som ledde till att ett par flyende bensintjuvar i 20-årsåldern avled. Sahindal var en grovt kriminell flerfaldig våldtäktsman och kvinnomisshandlare. 20-åringarna vet jag inte så mycket om, mer än bensinstölden, flykten och det mamman skrev i sitt debattinlägg, att de var ”drogande”. Hon skriver också att:

”Gilla olika”, men det gäller inte alltid. Unga människor som för en tid gått vilse, de får ”skylla sig själva”.

Debattinlägget och nyheterna får mig att fundera lite över min egen attityd. Ska jag vara ärlig så lyckas jag inte uppbåda något medlidande. Jag kan tillochmed lite tyst tänka ”skönt, då gör de inte mer skada”. Jag är övertygad om att jag skulle tänka annorlunda om det var någon jag kände, men när jag bara känner till kriminaliteten så blir det just precis ”de får skylla sig själva”.

Den tredje nyheten då? Jo, det var det här med Sveriges försök att påverka Rumänien att ta emot EU-pengar för att bättre ta hand om romer. Birgitta Ohlsson, denna märkliga folkpartist med dubbelt socialistpatos, intervjuades i radion och dundrade på om fattigdom och förtryck, men vägrade medge att Sveriges uppvaknande beror på ett egenintresse och obehaget folk upplever med tiggeriet.

”Alla människors lika värde” är ganska självklart i sin allra snävaste betydelse, dvs att vi ska vara lika inför lagen och inför offentlig service, men romernas situation sätter fingret på att det egentligen bara fullt ut gäller egna medborgare. Som ultraliberal tycker jag att det är trist och förespråkar förstås öppna gränser, så i det här avseendet vill jag gå längre och empatiserar kanske bredare (alternativt drar moralfilosofisk logik lite längre) än de flesta.

Så hade jag någon poäng med det här inlägget? Det vete sjutton. Använd gärna kommentarsfältet till att reflektera över hur mycket du själv empatiserar med kriminella som dör i polisjakter och med romer som tigger. (Jag kanske är dum som frågar, men jag tror inte SD-svansen hittat hit än.)

Skurkstaten Tyskland vs Vattenfall

2014-04-07UncategorizedCO2, kolkraft, subsidier, Tyskland, Vattenfalljeppen

Jag har tidigare skrivit om Supermiljöbloggen. En av deras desinformationskampanjer går ut på att ihärdigt beondska Vattenfall och regeringen för att företaget äger tyska kolkraftverk och kolgruvor. Exempelvis 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10. Kommentar-svansen hänger på och skriker indignerat om hur de skäms för Sverige.

Det är lätt att hålla med om att Vattenfall borde stannat hemmavid istället för att leka multinationell jätte med våra skattepengar. Det är lite svårare att hålla med om att vi ska kasta bort alla investeringar som gjorts.

Supermiljöbloggen håller inte med och vill alltså på allvar att vi i Sverige, som är ungefär en tiondel så stort som Tyskland räknat i befolkning och ekonomisk volym, ska betala för Tysklands energi-elände. De vill dessutom att Vattenfall ska acceptera att få sina tyska kärnkraftverk nedlagda utan kompensation. För att inte tala om att de är sura på regeringen som sålde Sveriges överblivna utsläppsrätter häromåret istället för att annullera dem. Den vite mannens börda är enorm och gäller tydligen gentemot alla länder söder om oss.

Men låt oss se hur det ligger till med Tyskland och kolkraft egentligen. De har fortfarande cirka 50% kol-el och CO2-utsläppen ökar. Kan det vara Reinfeldts fel, månntro?

År 2012 öppnade Tyskland (RWE, inte Vattenfall) ett nytt kraftverk på 2200 MW för brunkol. Det är effektivare än gamla verk och särskilt designat för att kunna snabbt kunna öka och minska produktionen för att matcha sol och vind. Tysklands miljöminister Peter Altmaier var lyrisk: ”The new power plant is an impressive example of how the high levels of efficiency of modern coal- and gas-fired power plants not only help to reduce carbon emissions but can also make an outstanding contribution to the success of energy industry transformation.”

Med sådana vänner behöver miljön inga fiender. Detta är bara ett kolkraftverk. Ett tiotal nya är på gång i Tyskland.

2010 vann Tyskland en kamp mot EU-kommissionen och fick tillåtelse att förlänga sina kolgruve-subsidier på cirka 20 miljarder/år till år 2018. Man ger alltså bidrag i Tyskland för att hålla igång olönsamma kolgruvor.

År 2011 stängde Tyskland cirka 8300 MW kärnkraft, motsvarande cirka 7% av elproduktionen. Dessa kärnkraftverk brände ungefär 8 kubikmeter uranbränsle varje år. Motsvarande kolkraftverk äter cirka 60 miljoner kubikmeter brunkol per år.

Tysklands energi-elände har lett till att tyskarna idag betalar cirka 60 öre/kWh i påslag på elpriset för att stödja cirka 5% solcellsinnehåll. Investeringarna i förnybart sen år 2000 är i storleksordningen 1500 miljarder och hade lätt räckt till att ersätta allt kol i Tyskland med kärnkraft.

Jo, slutsatsen får nog bli att det är Reinfeldts fel alltihop. Det blir skönt när Löfvén vunnit i höst och miljardinvesteringarna drar igång på allvar. Vi ska inte bara betala för stora delar av Tysklands omställning, eftersom vårt moraliska ansvar tynger oss. Sverige måste dessutom jobba hårt för att komma ifatt Tyskland som har storslagna planer på CO2-snål elproduktion redan år 2050.

Effektivt bloggläsande

2014-04-06Uncategorizedappar, tipsjeppen

Effektivt läsande bygger på att man lägger in blogg- och nyhetsprenumerationer i en RSS-läsare och får alla nya inlägg serverade på ett ställe. När jag ser min besöksstatistik förvånas jag över hur få det verkar vara som använder RSS-läsare. Kanske finns det någon brist som gör att en del av RSS-läsningarna inte rapporteras, men annars är det märkliga siffror. Å andra sidan är bloggen ung, så en stor andel av besöken är förstås debut-besök.

Hursomhelst, jag tänkte dela med mig av hur jag gör. Eftersom jag läser ett par hundra blogg/nyhetsinlägg per dag och prenumererar på ungefär lika många bloggar och nyhetskällor, vore det helt ohanterligt att skutta runt manuellt bland bloggarna för att se om något uppdaterats.

Detta blir ingen steg-för-steg-guide utan bara ett par pekare. RSS-läsaren jag använder på datorer och paddor heter Feedly. Det är lätt att registrera ett konto där och börja lägga in prenumerationer. På mobilen (en Android-lur) använder jag appen gReader Pro som Feedly-läsare, dvs jag har ställt in mobilappen att synka mot Feedly. (Nej, tyvärr gör jag inga pengar på min blogg, så denna reklam är gratis.)

De allra flesta blogginlägg skummar jag i mobilen under korta snuttar av dötid. När något är så intressant att det kräver uppföljning, noggrannare läsning eller skulle göra sig bättre på datorn så stjärnmarkerar jag det (övre högra hörnet). Inlägget dyker då upp i ”Saved for later”-kategorin i Feedly.

Bilägandets tid är snart förbi

2014-04-05Uncategorizedjeppen

Google experimenterar med autonoma bilar och har lyckats lobba igenom lagar som tillåter dem under testförhållanden i flera amerikanska delstater. Detta är en potentiellt otroligt disruptiv teknik som idag bara hålls tillbaka av lagar och regler. Utan dessa skulle vi kanske redan idag ha ersatt det mesta av bilägande i hushållen med att nyttja autonoma taxibilar.

När jag pratar om detta med vänner och bekanta så säger många förstås att de vill köra bilen själva och att de och andra tycker om att köra. Dessutom att de vill ha ”friheten” att äga en egen bil. Jag tror det främst är ett utslag av vanans makt och till viss del fantasilöshet. Fördelarna och frihetsökningen med att skippa egen bil och åka taxi istället är nämligen helt enorma.

Det finns SÅ mycket skit man kan slippa! För hur kul är det egentligen att:

Binda ett par-tre hundra tusen kronor i onödan?
Spara till nästa bilinvestering?
Se din bils tidsvärde ticka bort med en tusenlapp i månaden?
Lämna in på service en eller ett par gånger per år?
Åka på besiktning?
Ordna tvätt och däckbyte?
Tanka bilen?
Byta lampor, spolarvätska, kontrollera däck och olja?
Skrapa rutor och ordna uppvärmning?
Hantera försäkringar?
Stanna och sova på hotell vid långresor?
Inte kunna åka fritt om du är under 18, handikappad, sömnig, promillehaltig?
Lägga tid och pengar på att skaffa körkort, eller övningsköra med kidsen?
Inte kunna jobba, sova eller leka med mobilen när du kör?
Förhandla med din partner om bilen alternativt ha två bilar och dubbla kostnader?
Leta parkering och betala parkeringsavgift?
Ta dig från parkeringen till din verkliga destination?
Hålla dig med ett garage och en garageuppfart?
Ha tvättprylar, mekprylar, däck, takbox mm hemmavid?
Riskera krockar och skador pga den ”mänskliga faktorn”?
Betala för förarutrustningen i bilen?

Autonoma taxis tar bort allt detta. Det enda du tvingas göra istället är att blippa lite på din mobil för att få fram taxin, som i de flesta fall bör kunna dyka upp med någon minuts varsel – med smarta algoritmer för att beräkna och förutsäga behov kommer det finnas bilar i närheten.

Autonoma taxis blir betydligt billigare än privatbilar eftersom man inte likt dessa behöver ha en överdimensionerad bil på genomsnittsresan och eftersom utnyttjandegraden kan öka med fler passagerare per sträcka, och eftersom värdeminskningen väsentligen förlorar tidskomponenten. (Många fler mil/år.)

Till övriga fördelar hör att autonoma bilar på landsväg och motorväg kan åka i en sorts ”tåg”, dvs väldigt tätt, vilket minskar bränsleförbrukningen och vägnätets flaskhalsar. Taxis som plockar upp två-fyra passagerare som inte känner varandra reducerar också flaskhalsarna (och trängselavgiften per person) avsevärt. (Det är lätt att ha fyra avskilda enpersonskupéer i varje taxi.)

Vi kommer också bli av med allehanda chaufförsjobb och transporterna kan bli ännu mer just-in-time när det inte finns lastbils- och busschaffisar som behöver pausa. Elbilar blir förstås normen, eftersom bilarna kan ta sig till laddningsstation lätt och eftersom systemet kan välja en bil åt dig med lagom räckvidd (som dessutom kan utökas med snabba taxibyten).

Just nu är det ett stort nejdetkanviinte pga lagar och regler. Vi kan lätt förlora 20-30 år av byråkratiska skäl trots att tekniken lätt skulle tas fram om marknaden fanns där. Jag skulle tro att vi förlorat 5 år redan. Men när lagarna till slut anpassas kommer det att snabbt att omforma resandet totalt. För den som gillar aktiespekulation kan det redan nu vara läge att börja fundera på vilka bolag som kommer bli vinnare och vilka som blir förlorare…

Sveriges utrikeshandel ger minskade CO2-utsläpp

2014-04-04UncategorizedCO2, export, grönt, importjeppen

CO2-utsläpp per land har traditionellt beräknats enligt produktionsmodellen, som helt enkelt räknar utsläppen inom respektive land. En av Sveriges främsta källor till desinformation, Supermiljöbloggen, upprepar idag den vanliga myten att de CO2-utsläpp vi svenskar är moraliskt ansvariga egentligen skulle vara mycket större än så. I själva verket är det tvärtom!

Myten baserar de förstås på den s.k. konsumtionsmodellen. Den bygger på att om vi exempelvis utbyter varor med brunkolets förlovade land, Tyskland, så belastas Sverige med den tyska varans produktions-utsläpp och Tyskland med den svenska varans. Detta är givetvis till fördel för Tyskland som belönas för miljövidrig export medan vi straffas för vår miljövänliga export. Modellen leder också till att det inte finns något intresse för ett land att med hjälp av skatter, kärnkraft mm minska CO2-intensiteten i exportsektorn. Det är förstås ungefär hur dumt som helst, men svenska gröna organisationer som vill att Sverige ska belastas med maximal moralisk skuld älskar det!

Numera är modellen obsolet, även om den kommer leva kvar i gröna sinnen några decennier till. Professor Astrid Kander vid Lunds Universitet har nämligen utvecklat och publicerat en förfinad modell som inför (negativa) utsläppskomponenter för länder vars export sänker de globala CO2-utsläppen genom CO2-snål produktion (och omvänt). Det är egentligen rätt självklart: när vi producerar papper, stål och aluminium för export så sänker detta givetvis utsläppen jämfört med om övrig dito produktion i världen skulle behöva skala upp sin verksamhet.

Kanders modell är neutral på så sätt att varje lands beräknade utsläpp fortfarande summerar till världens faktiska, fysiska, utsläpp. Och varje sänkning av ett lands utsläpp, både för inhemsk konsumtion och export, leder i hennes modell till lägre siffror för landet. Ansvaret ligger därmed där det ska ligga!

Nu till siffrorna: Sveriges utsläpp enligt produktionsmodellen är 5 ton/capita och år. Enligt den obsoleta konsumtionsmodellen är den hela 9 ton/capita. Med Kanders mer korrekta modell är utsläppen bara 4 ton/år, vilket är i världsklass för ett utvecklat land. Vår utrikeshandel sänker alltså CO2-utsläppen i världen. Det beror dels på att vår vår export är energiintensiv, dvs har högt energiinnehåll per krona tack vare billig kärnkraft, dels på att vi har ett handelsöverskott, vilket betyder att vi konsumerar mindre värde än vad vi producerar. Bägge dessa faktorer innebär att vi, netto, tränger undan CO2-intensiv produktion i utlandet!

Nej, det kan vi inte

… eller det omöjligas konst