De flesta varor redovisas ungefär korrekt i enkäter om folks konsumtionsvanor, men bara 40% av cigarettkonsumtionen fångas upp.
Vi vill ha mysiga småbutiker i stan, men handlar på Maxi och i galleriorna.
God och varierad mat är prio ett, men McDonalds mfl går utmärkt.
En del förklaras förstås av NIMBY, en del av att vi önskar att vi vore rikare än vad vi är, eller hade mer tid än vad vi har, men det är ett faktum att det är stor skillnad mellan uttryckta preferenser och statistiskt avslöjade preferenser, mellan konsumentundersökningar och nationalräkenskaper.
Ekonomerna älskar avslöjade preferenser, för det ger dem en sann bild att jobba med. De sociala ingenjörskonstnärerna älskar däremot de uttryckta preferenserna, eftersom det ger dem vårt medgivande att lägga våra liv tillrätta.
Såhär under supervalåret kan det vara läge att fråga sig om ett demokratiskt val är mer som en konsumentundersökning eller mer som nationalräkenskaperna. Röstar vi som vi är eller som vi önskar att vi vore? Eller röstar vi rentav på att ANDRA ska tvingas vara som vi önskar att vi SJÄLVA vore?
Var sann mot dig själv. Tillåt dig och andra ert helt legitima och konstruktiva egenintresse och inte minst: var försiktig med vad du önskar dig!
Historiskt har vi exempelvis Vivann Gerdin och Gunnel Wallin, centerpartistiska riksdagsmän, som motionerade om slagrutor år 1999. Ett utdrag:
”För den subtila strålningen finns tyvärr ännu inga tillräckligt känsliga mätinstrument. Samtidigt visar nyare studier att det är just de riktigt låga effekterna som påverkar hjärnan mest. Enda möjligheten att åskådliggöra de subtila magnetfälten är för närvarande därför med pekare/slagruta/pendel i händerna på en inom detta område erfaren slagruteman.”
Sen har vi vänsterpartisten Peter Pedersen som föreslår att man ska sätta vindsnurra på bilen för att ladda batteriet.
”KAM-yrkesutövare som är registrerade och uppfyller krav på patientsäkerhet borde även få behandla barn under 8 år och gravida. Det borde vara bättre att i första hand behandla barn under 8 år med t ex homeopatika i stället för med allopatiska läkemedel som oftast har biverkningar.”
En fortfarande aktiv kvacksalvar-aktivist i riksdagen är Solveig Zander (c), som också motionerar om sånt. Även i moderaterna finns sådana riksdagsmän, Cristina Husmark Pehrsson (m), Ewa Thalén Finné (m), med en gemensam motion om att luckra upp kvacksalverilagen. Även Maud Ekendahl (m), Elizabeth Nyström (m), Marianne Andersson (c), Birgitta Carlsson (c), Gullan Lindblad (m) har alla lagt in motioner om att momsen på kvacksalveri ska avskaffas. Elina Linna (v), Rossana Dinamarca (v), Egon Frid (v), Siv Holma (v) och Eva Olofsson (v) har också skrivit en motion som är positiv till kvacksalveri, men maskerar det nödtorftigt genom att låtsas värna patientsäkerheten.
I höstas motionerade Jan Lindholm (mp) om mobilstrålning: ”Alla bekymrar sig över atomvapen som det allvarligaste hotet mot mänsklighetens överlevnad… I det långa loppet tror jag emellertid att det mest avgörande vapnet är manipulation av vår elektromagnetiska miljö, eftersom detta verkar omärkligt och subtilt och drabbar själva livets kärna…”
Även Helene Petersson (s), Kerstin Engle (s), Ulrika Carlsson (c), Per Lodenius (c) och Anne Marie Brodén (m) har skrivit motioner under mandatperioden om hur viktigt det är att ta mobilstrålningsskräck och ”elallergi” på mer allvar. Något tidigare har Sinikka Bohlin (s), Barbro Feltzing (mp), Bodil Ceballos (mp), Sven Bergström (c), Kenneth Johansson (c), Lennart Levi (c), Elina Linna (v), Rossana Dinamarca (v), Egon Frid (v), Siv Holma (v), Eva Olofsson (v) alla motionerat om detta.
En särskild ”hedersplats” får Per Landgren (kd) som motionerat till stöd för kreationism i skolan.
Att det är tunt med vetenskapliga insikter bland riksdagsledamöter i Mp, C och V är kanske inget som förvånar. Moderaterna hade förvånansvärt mycket, men kd hade ”bara” religiös pseudovetenskap. Enda partiet som jag inte hittade några anti-vetenskapliga motioner från är fp. Man kan fråga sig om det inte finns någon konkurrens om posterna i övriga partier. Kan vilka stollar som helst bli riksdagsledamöter, eller kryssar de in sig genom att mobilisera andra stollar bland gräsrötterna? Vore jag riksdagsman skulle jag be riksdagens utredningstjänst att utreda detta!
Det är många som uttrycker sin sorg, rädsla och förtvivlan inför urangruvor och ser dessa som ett av de främsta argumenten mot kärnkraft. Tursamt nog finns det ingen saklig grund för detta. Uran är – inte heller i detta avseende – något magiskt. Metallen är väldigt svagt radioaktiv eftersom det har en halveringstid i storleksordningen miljarder år, och dess hälsorisker domineras därför av dess giftighet som tungmetall. Uran, ur gruvsynpunkt, är alltså att betrakta som vilken tungmetall som helst, även om man kan vilja ventilera gruvgångarna från radongas. Om det finns några gruvgångar, förstås. Detta är nämligen numera det vanligaste sättet att utvinna uran:
Det du ser är några ISL-brunnar. ISL står för In Situ Leaching, vilket innebär att man borrar sig ner till ett uranhaltigt poröst material som har ett lager av tätande lera över sig. Sen pumpar man ner ett ämne som löser uranet och pumpar upp uranlösningen ur en annan brunn. Innan man börjar provtrycker man förstås litegrann så att man inte får en grundvattenkontaminering. Miljöpåverkan är nära noll.
Världens största mer konventionella urangruva är Olympic Dam-gruvan i Australien, och där utgör uranet en liten sidoinkomst eftersom huvudmetallen är koppar och man även får ut guld och silver. Istället för att lämna kvar uranet i slaggen så tar man hand om det och skapar ren energi. Något annat vore väl rätt korkat?
Det är lätt att jämföra uran med andra metaller och hur mycket av dem som utvinns och konstatera att urangruvor inte står för någon signifikant andel av världens gruvdrift. Om man tittar på metallbehovet för olika energi-tekniker så ser man att kärnkraft är väldigt snålt om man jämför med vindkraft och solceller.
Trots att Sverige är oerhört glesbefolkat, särskilt i norr, och trots vår historia som gruvnation, så finns det tyvärr en oerhört livaktig anti-gruvrörelse. Jag ser det som ett utslag av i-landsproblematik – vi har inget stort att oroa oss för längre, så då gnäller vi på obetydliga saker. Dessutom har populistiska rikspolitiker gett kommunerna vetorätt mot just urangruvor. Det är ännu ett avsteg från den seriösa, teknokratiska styrmodell som annars är en av Sveriges framgångsfaktorer. Här vågar man uppenbarligen inte lita på miljöbalken och de tjänstemän som gör miljöprövningar enligt denna, utan man ger måttligt begåvade kommunpolitiker rätt att vägra gruvbrytning av en av metallerna.
Det blir alltså en nejdetkanviinte på detta. Och kanske är det bättre att afrikanerna har gruvorna? Blir det lite fult därnere är de iallafall så många att de kan dela smärtan och trösta varandra. En same måste ju åka skoter några mil för att hitta någon att gråta ut hos.
Utmärkta nextbigfuture rapporterar om General Fusions planer för sin nästa fusionsprototyp. De har ett av alternativen till den enorma tokamak-reaktor som Iter-spåret utgör. Den nuvarande prototypen ser ut såhär:
Det hela går ut på att ha ett klot av virvlande smält bly och tajma injektion av bränsle i mitten med pistonger som skapar en akustisk våg som komprimerar bränslet nog för att skapa fusion.
Nextbigfuture rapporterar hur detta klassiskt amerikanska (fast kanadensiska!) entreprenörsprojekt samlat resultatinriktade forskare och ”doers” som hela tiden hittar på smarta lösningar med sånt man kan köpa från hyllan eller fixa med hjälp av samarbeten med lokala företag. Så långt ifrån statlig pappersproduktion och megaprojekt man kan komma!
Den här typen av innovationskraft inom kärnkraftsbranschen dödades av byråkratin i USA på 70-talet, för att aldrig återvända utom möjligen nu på senare tid i Kina. Världen hade sett radikalt annorlunda ut annars.
Idag har finnarna skrivit kontrakt om byggande av en ny reaktor i Pyhäjoki. Det är bara att gratulera Finland till en fortsatt seriös energi- och klimatpolitik. Även vi i Sverige som inte längre har institutionell och politisk stabilitet nog för att driva kärnkraftsprojekt kommer att tjäna på att kunna importera el från Finland i takt med att vi ersätter våra tio reaktorer med en och annan vindsnurra. Såhär kommer det se ut i Pyhäjoki:
Den som tycker att detta ser ut som ett stort ingrepp i naturen kan kolla på den här filmen som jämför med vindkraft:
https://www.youtube.com/watch?v=zc7rRPrA7rg
Det är också notabelt att den samlade gröna rörelsen hittills inte varit framgångsrika i att bromsa detta ambitiösa miljöprojekt. Detta trots att de lyckats få ett antal svenska kommuner att protestera skriftligen mot att flödigt med ren och billig energi kommer ersätta kolkraft ”bara 15 mil från Luleå”. Antagligen tänker man på att i man i Fukushima evakuerade onödigt mycket under en plym upp till 4 mil lång, så 15 mil duger inte som säkerhetsavstånd för en svensk.
Inte heller helt betydelselöst att man gör business med Rosatom mitt under Ukraina-krisen – det trodde jag inte. Men återigen, grattis till Finland!
Newsflash: Miljöpartiet vill förbjuda anonyma bloggare för att komma åt ”näthatet”. Jag förmodar att seriös information om kärnkraft, förnybart mm räknas till ”näthat” i deras värld.
Jag skulle aldrig tagit steget att börja blogga om jag vore tvungen att skylta med mitt namn. Men inget ont som inte för något gott med sig – nu vet vi iallafall mer om MPs grundinställning till personlig integritet och nätfrihet.
Läste en intressant intervju med psykologen David Dunning, mannen bakom Dunning-Kruger-effekten. Sammanfattning:
Inkompetens blockerar oftast insikt om den egna inkompetensen. (Detta är alltså DK-effekten.)
Ber man chefer ranka sin chefsförmåga får man ingen korrelation med vad man kan mäta och med vad högre chefer och medarbetare uppger.
Ca 40% av ingenjörer uppger sig vara topp 5%.
Män rankar sina prestationer i test betydligt högre än kvinnor, vilket också får inverkan på vilka konkurrenssituationer de vågar sig in i.
I väst vill de som presterar på topp träna ytterligare, medan lågpresterande undviker träning. I Japan är det tvärtom.
Vi ser ganska lätt svagare kompetens än vår egen, men har svårt att upptäcka genierna bland oss.
Ett relaterat citat av sir Arthur Conan Doyle (ni vet, han med Sherlock Holmes) som fastnat i mitt minne, förresten: ”Mediocrity knows nothing higher than itself, but talent instantly recognizes genius.”. Har ingen aning om huruvida detta har stöd i forskningen, men det låter inte helt otroligt att talanger skulle ha bättre förmåga att se fördelarna i geniets tänkande.
Är svenskt regleringstryck högt eller lågt i en internationell jämförelse? Rätt många, både svenskar och utlänningar, lever med föreställningen att Sverige är ett ovanligt socialistiskt land. Det är dessutom vanligt att amerikanska ”liberals” (dvs socialister) hänvisar till Norden som bevis på att socialism går utmärkt att kombinera med hög levnadsstandard. Svenskar däremot hänvisar ofta till fattiga länder i Latinamerika som typexempel på farorna med ”extrem marknadsliberalism”. Inget av detta har stöd i fakta.
Socialism-begreppet går förstås att tolka mer eller mindre snävt, men idag tänkte jag för bekvämlighetens skull tolka det som motsatsen till ekonomiskt fritt, dvs marknadsliberalt. Det ansluter till den gamla tvådimensionella politiska modellen där dimensionerna är frihetsgrad i ekonomiskt respektive socialt hänseende.
Det finns förstås mått och rankingar över länders grader av marknadsliberalism. Heritage Foundation kör en känd sådan ranking som uppdateras varje år. Här är ett urval av intressanta placeringar, där höga placeringar innebär högre grad av marknadsliberalism:
1. Hong Kong
6. Kanada
10. Danmark
12. USA
20. Sverige
32. Norge
49. Spanien
70. Frankrike
114. Brasilien
119. Grekland
175. Venezuela
178. Nordkorea
Kollar du hela listan kan du se att Norden ligger i den marknadsliberalaste femtedelen, att latinamerika, förutom Chile, är väldigt socialistiskt, och att kroniska problemländer inklusive Grekland är väldigt socialistiska. Men USA då? Enligt rankingen är USA marknadsliberalare än Sverige, och det stämmer i viss mening. MEN i sub-indexen som används för att räkna ut totalrankingen så är Sverige marknadsliberalare i sju av tio, nämligen när det gäller äganderätt, korruption, företagande, pengapolitik, utrikeshandel, investeringar och finansmarknad. Bara när det gäller arbetsmarknad, skatter och statliga utgifter är Sverige självklart mer socialistiskt, men där är avståndet till USA såpass mycket större att USAs snitt ändå blir bättre.
Heritage har delat upp länderna i fem grupper baserat på grad av marknadsliberalism/socialism. Här kan det vara intressant att fundera över en variant på Rawls Veil of Ignorance. Dvs vilken sorts samhälle skulle du vilja födas i, om du inte visste var du skulle hamna på samhälls-skalan eller vilka förmågor och egenskaper du besitter? Det folkrikaste landet i respektive grupp kan ge dig viss ledning:
free – Kanada
mostly free – USA
moderately free – Mexico
mostly unfree – Kina
repressed – Iran
Så, i vilken grupp vill du födas? Är lagom bäst, dvs Mexico? Eller är socialistiskt bäst, dvs Iran? Eller är marknadsliberalast bäst, dvs Kanada?
Begreppet skattetryck (procent skatteintäkter som andel av BNP) är väletablerat som proxy för hur stort statens ingrepp i ekonomin är. Ändå är skattens totalnivå inte enormt viktigt, vilket bland annat Sverige visar genom att ligga långt framme i BNP/capita trots ett relativt högt skattetryck. Staten gör oerhört många andra ingrepp i vår ekonomi och i våra liv som ofta är skadligare än snedvridningen som skatterna skapar.
Jag tänkte göra en lite inläggsserie om dessa ingrepp och är inne på att införa begreppet ”regleringstryck” för att via associationen till skattetryck leda tanken rätt. Men jag är lite kluven – kanske finns det något etablerat begrepp eller något smartare uttryck? Jag tänker framförallt på statens skapande av deadweight loss och relaterade fenomen. Förslag?
