En politisk modell i 3D

Ekonomiprofessor Arnold Kling lanserade för drygt ett år sen en väldigt användbar politisk modell som i mitt tycke är överlägsen den gamla vanliga i två dimensioner med ekonomisk kontra social frihet. Klings modell bygger istället på tre dimensioner:

förtryckt  <—>  förtryckare
civilisation  <—>  barbari
frihet  <—>  tvång

Socialisten anser att den viktigaste dynamiken i samhället är den mellan förtryckaren och den förtryckte. Den konservative tycker att det viktigaste är att förhindra att civilisationen glider ner i barbari och laglöshet. Liberalen (libertarianen) ser att det största problemet är olika former av tvång, framförallt statligt tvång.

När ett politisk problem formuleras, så brukar det ske på en av axlarna och blint för de två andra axlarna, i enlighet med varje debattörs egna politiska hemvist. Exempelvis övervakningssamhället är en extrem styggelse för libertarianer som jag själv, eftersom det statliga maktövertagandet är så uppenbart. För socialister är det en något mindre styggelse, eftersom problemet, lite ovant, måste formuleras som att staten förtrycker en majoritet, när staten normalt ses som verktyget för den förtryckta majoritetens frigörelse. För konservativa däremot är övervakningen oftast en självklarhet, eftersom det upplevs som nödvändigt för att skydda oss mot anti-civilisatoriska och samhällsomstörtande krafter.

När ett problem lätt kan formuleras på två axlar, så blir den tredje axeln oftast överkörd, lite beroende på inbördes styrkeförhållanden. Bland socialister i väst, så ses förbud mot homo-äktenskap som ett förtryck av en minoritet. Libertarianer håller förstås med, även om vi helst skulle vilja lösa knuten genom att helt sonika avskaffa äktenskapet. De konservativa, som ser homosexualitet som ett hot mot en tvåtusenårig institution och mot familjens och därmed samhällets överlevnad, blir överkörda.

När det däremot gäller prostitution, så gör socialisterna numera gemensam sak med de konservativa genom att formulera företeelsen som ett kvinnoförtryck (manlig prostitution bortses ifrån). Libertarianerna blir överkörda.

Ekonomisk frihet (marknadsliberalism) har visat sig så framgångsrikt att det numera är en civilisatorisk institution att försvara, varför de konservativa ofta gör gemensam sak med libertarianerna och socialisterna blir överkörda.

I Sverige och i större delen av världen, tyvärr, upplever jag att vi libertarianer är svagast. Det finns inget riktigt liberalt parti, vi blir ständigt överkörda och regleringarna och frihetsinskränkningarna hopar sig. Men det är å andra sidan naturligt för mig att se det så, annars vore jag inte libertarian. En socialist, däremot, tycker förstås att samhället är ”neoliberalt” och att förtrycket bara ökar och ökar. Tyckte hon inte så, vore han inte socialist!

Tips för den som effektivt vill bilda opinion och vinna en sakfråga: Saken är antagligen redan vunnen på din egen axel, så formulera inte problemet där. Undersök istället på vilken av de andra två axlarna du lättast och mest övertygande kan formulera problemet, och gör det!

  •  
  •  
  •  
  •  

20 reaktioner på ”En politisk modell i 3D

  1. Spänannde, men tillför det så mycket jämfört med indelningen i frihetsbegreppet i en ekonomisk och en social dimension, där liberaler vill frihet i bägge och fascister i ingendera?

    1. Jag tycker kanske inte att det förklarar så mycket att säga att våra politiska motståndare hatar olika former av frihet, även om det på sätt och vis kokar ner till det.

      3D-modellen förklarar vad respektive grupp går igång på, vilka konfliktdimensioner de ser och hur deras argumentation ser ut.

  2. Att libertarianer är svagast beror på att den grupperingen har så stor andel psykopater. Av självbevarelsedrift ogillar majoriteten psykopater.

    1. Vilket sammanträffande. Hos Ali Esbati kommenterade jag med en länk till min blogg. Trollet ”Simsalablunder” härjade i den tråden, och vips dyker det upp ett troll här med väldigt likartad retorik.

      Apropå psykopati så finns det en färsk forskningsrapport om just nät-troll. Du får gärna ange någon liknande referens till stöd för ditt eget påstående.

  3. Hej Jeppen, kul att du börjat blogga. Jag har uppskattat en del av dina kommentarer på diverse forum.

    Jag har faktiskt självständigt kommit fram till att en tre-polig modell (liberalism-konservatism-socialism) var lämpligare för att beskriva det ideologiska fältet än den traditionella höger-vänster modellen. Både kul och tråkigt att någon annan kommit fram till samma sak. Kling verkar se det på, i stort sett, exakt samma sätt som jag gör.

    Det finns dock lite mer att säga om detta än vad du för fram här (jag har inte kollat Klings modell så jag vet inte vad han säger). Bland annat kan man koppla de olika ideologiska inriktningarna till olika evolutionära strategier. Det finns alltså anledning att anta att ideologierna är uttryck för motivation som har evolutionära rötter.

    1. Tack! Låter intressant med evolutionära strategier. Tar tacksamt emot pekare till mer info.

  4. Det finns flera källor. Du kan börja att kolla på evolutionär spelteori. Jag hittar inte de källor jag hade när jag kollade på det senast men http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2927148/ verkar bra.

    Grundtanken är att det förkommer fyra strategier vid samarbeten; cooperator, defector, punisher och loner. Cooperator skulle då utgöra rötter till socialism, punisher till konservatism och både defector och loner till liberalism (enligt mig).

    Detta kanske inte verkar självklart vid första påseendet men om man kombinerar denna betraktelse med några andra källor så stärks antagandet. En sådan källa är Howard Blooms beskrivning av gruppselektion och samarbete i naturen i boken Global Brain (väldigt bra och underhållande bok som jag varmt rekommenderar).

    Kort sammanfattat så är samarbete ett vanligt förekommande och vinnande koncept i naturen. Det bygger bl a på konformism men även på individualism. Individualismen gör att en individ i gruppen kan komma på en framgångsmetod. Denne får då högre status och de andra börjar härma denne (konformism). Den individualistiska strategin (som jag menar utgör grund för liberalism) är ofta viktigare vid behov av expansion, t ex när maten har tagit slut. Den konformistiska (som jag främst ser som rötter för konservatism) är oftare viktig när gruppen hittat ett vinnande koncept . Konformismen innebär bl a att man straffar den som avviker.

    Ytterligare en källa är Lars bergs bok Gryning över Kalahari. Enligt den forskning Berg hänvisar till verkar människans framgångsmetod ha varit ett egalitärt delande av mat inom gruppen. Detta verkar ha sin grund i att människan är väldigt omvårdande beroende på barnets stora omvårdnadsbehov under lång tid. Vi kan här se evolutionära rötter till socialism.

    Detta är några av mina källor. Det finns mera (bl a mänskliga neurokemikaliers likheter med evolutionärt äldre organismers beteendedrivande kemikalier) men detta bör räcka för att bilden ska framträda.

  5. Även om jag tycker att det finns starka skäl att anta att ideologier har en djup evolutionär motivationell klangbotten så är jag dock för tillfället mer inriktad på att betrakta dem som propagandistiska verktyg. Det ena utesluter dock inte det andra och ideologiernas eventuella propagandistiska kraft blir bara större av deras djupa evolutionära rötter. De talar till basbehov hos oss.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *