Kärnkraftsfrågan

Jag tycker att det blivit allt bättre diskussioner i kärnkraftsfrågan på internetforumen under senare år. Anti-kärnkrafts-påståenden får sällan stå oemotsagda numera och väldigt många debattörer har god koll. Alarmister och kapitalförstörare får det allt svårare att övertyga.

Samtidigt är frågan väldigt komplex och jag bestämde mig för att försöka bena ut vilken minimal förståelse som krävs för att någon ska förespråka kraftigt ökad global kärnkraft på konsekvensetisk och faktabaserad grund. Det gav också tillfälle att inventera och länka vad jag redan täckt av detta, som referens, och undersöka vilka luckor jag behöver täppa till framöver. Jag kom fram till dessa nödvändiga insikter:

Akut fossilproblematik

Man måste se någon form av avgörande (och hyggligt akut) problem med fossil kraft. Utan detta finns det inget skäl att gå ifrån billiga fossila energislag. Några problemkandidater finns att välja bland och den mest akuta är att miljoner dör årligen av luftkvalitetsproblem som förbränning av biomassa och fossiler ger. Mer långsiktigt har vi sånt som klimatförändringar och havsförsurning.

Kärnkraft är relativt harmlöst

Kärnkraftens risker måste ses som hanterliga problem, betydligt mindre än fossilproblemen. Man måste alltså ha koll på alla dessa, att:

  1. slutförvaret inte är riskabelt
  2. gruvdriften är insignifikant
  3. härdsmältorna är väldigt milda olyckor sett ur ett fågelperspektiv.

Sol och vind är tekniskt/ekonomiskt begränsade

Tror man att sol och vind snart kommer skala obegränsat och billigt finns det inget skäl att satsa på kärnkraft. Man behöver förstå att:

  1. intermittensen (att elen produceras bara ibland och delvis slumpmässigt) förhindrar enkel skalning förbi cirka 10-15% för sol och 25-30% för vind.
  2. sol- och vindkapacitet (GW-siffror) kraftigt överdriver dessa energislags storlek.
  3. värdet av sol och vind på spotmarknaderna faller tokfort när de konkurrerar ut sig själva
  4. el-lagring är generellt svindyrt, inklusive lagring i elbilar
  5. vidsträckta elnät inte är realistiskt för att lösa problemet
  6. andra lösningar på intermittens inte heller duger. (Tio idéer är inte mycket bättre än en idé, när var och en av idéerna är för resurskrävande eller för begränsad.)
  7. sol och vind är ett antal gånger dyrare än kärnkraft (när man väl skalar upp det med en positiv tillståndsbyråkrati bakom, som i Kina och Sydkorea)
  8. solpionjär-länder slagit till nödbromsen innan 10% penetration.

Annat förnybart hjälper inte stort

Tror man att vattenkraft och biomassa kan stå som bas och drygas ut med vind och sol, så är även det ett skäl att strunta i kärnkraft. Här gäller det att inse att vattenkraft och biomassa är begränsat och miljöskadligt och inte duger i den skala som skulle krävas. Biomassa i stor skala ger enorm skövling/ytbehov och dessutom likartade luftkvalitetsproblem som kol. Lämpliga vattendrag att fördämma finns det begränsat av, samtidigt som att det är synd att förstöra älvbiotoper.

Kärnkraft är tekniskt obegränsat

Om man inte förstår att kärnkraften har goda tekniska förutsättningar att ersätta nästan all övrig energi (även utan gen4-kraftverk), så finns det ingen större idé att satsa på kärnkraft. Man måste alltså inse att:

  1. peak uranium är nonsens
  2. kärnkraften kan serieproduceras mycket snabbt
  3. kärnkraftverk kräver låga insatser av metaller mm.
  4. kärnkraftsenergi kan användas även för att syntetisera flytande bränslen

Kärnkraft är ekonomiskt rimligt

Utan ekonomisk rimlighet går det inte att skala upp ett energislag. Här måste man inse de flesta av dessa, att:

  1. västvärldens höga kostnader på senare tid beror på att man tar uppstartskostnader för leverantörskedjor för varje bygge istället för att hålla igång dem och massproducera som vi gjorde förr.
  2. en del kostnader också beror på onödig byråkrati och politisk risk
  3. kärnkraft är billigt när man hanterar 1-2.
  4. försäkringsrisken för staten är mycket låg per kWh och att det är helt normalt att industrier inte försäkrar sig för värstafallsolyckor.
  5. en bränslestav nedstoppat i slutförvaret slutar dra kostnader.

Asketism duger inte

Många är inne på att vi måste ställa om livsstil och att det är enda lösningen. Tyvärr, vi ser snarare ser en fördubbling av världens energibehov till 2050 iochmed att vi ska bli runt 10 miljarder och alla ska ha hygglig standard med vitvaror, tempererat inomhusklimat, lyse, kommunikationer mm. Det handlar inte om slit-och-släng av kinesiska leksaker och mobiltelefoner, utan om basala behov och en rimlig standard.

Slutsatser

Det blev sju rubriker med insikter som krävs, och flera underpunkter till många av dem. Inte konstigt att de flesta inte begriper – hur ska man ha koll på allt detta utan ett specialintresse? Men ärligt talat, är det inte det här vi har vår representativa demokrati till? Om inte politikerna, med hjälp av tjänstemän och sakkunniga, sätter sig in i problemet och stakar ut en långsiktig färdriktning, vad ska vi då ha dem till? Förr gjorde de faktiskt det! Se exempelvis den här videon från 1975:

Förutom att han nämnde klimathotet redan då, för 40 år sen, notera gärna hur en politiker på den tiden tilläts tala och utveckla ett resonemang istället för att journalister ger dem 5-10 sekunder mellan varje angrepp. Numera tas inget långsiktigt ansvar, inga svåra beslut, och ingen kan eller vågar ställa sig upp och tala på ett vuxet sätt med väljarna. I vilken annan profession ses det som ett allvarligt klavertramp att tala sanning?

Hursomhelst, de sju insikterna ovan visar också på ett problem för de av oss som förespråkar kärnkraft: Vi måste tyvärr angripa sol och vind. Det vore mycket bättre att bara vara positiv till kärnkraft, men utan att slita bort halmstråna från förnybart-förespråkarna har kärnkraften givetvis inget utrymme. Förutom i autokratierna, alltså. Det är genant, frustrerande och långsiktigt destabiliserande för väst att Kina och Ryssland har en institutionell förmåga och seriositet som vi demokratier numera frånhänt oss. Ett stort och mycket beklämmande nejdetkanviinte.

17 tankar kring ”Kärnkraftsfrågan

  1. Du tar inte upp kärnvapenhotet som är ett vanligt argument mot kärnkraft. Hur ser du på det? Finns det inte en risk att spridning av kärnenergiteknik även underlättar för utveckling av kärnvapen?

    1. Jag upplever inte att argumentet är särskilt vanligt numera, men det är ett bra påpekande och kräver sin egen rubrik och en separat bloggpostning. Jag lägger det på min att-göra-lista!

      Mycket kort så utvecklas vapenteknik bäst och lättast i militära hemliga program, inte i civila kraftprogram. Det är också så som skett hittills i världen – vapenteknologin har kommit först. Men visst kan spridd kärnteknisk kompetens och infrastruktur korta ett nytt vapenprogram något.

      I min värld bromsar man sig inte ur en uppförsbacke. Vi blir fredligare genom att bli rikare, miljövänligare, klokare, mer energioberoende utan att skapa klimatflyktingar. Vi blir alltså fredligare med kärnkraft än om vi stryper energitillförseln, driver vidare kolkraften och krigar om energiresurser.

  2. Bra lista! Bra videolänk också för övrigt.

    En kommentar bara: ”…ett antal andra lösningar på intermittens inte förslår eller fördyrar för mycket (elbilslagring, smartgrids, långdistans-elnät mm).”

    Denna mening är svårtolkad för den som inte vet från sammanhanget vad du menar (kan lätt läsas som att negationen slår även på andra satsen). Eftersom detta inlägg är en bra referens för framtida bruk kanske det vore en idé att förbättra formuleringen.

    Undrar förresten om du är bekant med reaktorfysikern Staffan Qvists artiklar ang. kärnkraft och klimat? http://www.researchgate.net/profile/Staffan_Qvist
    Sammanfattar snyggt min (och såvitt jag förstår, din) uppfattning kring kärnkraftspolicy.

    1. Tack för feedback, jag har nu försökt förbättra det kapitlet lite! Bra tips om Staffan Qvist, han har några riktigt bra artiklar där och åtminstone en som jag inte hade läst.

  3. Tack, jättebra artikel! Har själv gått och funderat på vad som är ”kärnan” i energifrågan – även kortast möjliga blev ju ganska långt och komplext. Kommer återkomma till den här posten, mycket användbart att kunna stå på en jättes axlar 🙂

  4. Hej,
    Jag är sedan många år aktieplacerare i gruv och energisektorn och jag fick på min blogg ett tips att du skriver precis raka motsatsen till vad jag gör om kärnkraft vs vindkraft. Jag skummade snabbt ner till denna blogg och ser dig där kasta ur dig påståenden som att kärnkraft är flera ggr billigare än vindkraft och att de kostnader vi känner från byggen i EU idag inte är relevanta därför att du vill räkna in några okända skalfördelar när vi tydligen ska sätta igång och massproducera kärnkraftverk på kontinenten.

    Första gången så jag ska försöka vara artig med ett kort konstaterande:
    1. Senaste engelska kärnkraften som kommer online 2024 har regeringsstött indexerat minimipris på 1 kr 16 öre per kWh i 2012 års prisnivå.
    2. Ny vindkraft i Sverige byggs för 50 öre per kWh.

    Om det stämde vad du skriver, att kärnkraft var ekonomiskt skulle jag fortsätta investera i uran.

    Sanningen som jag ser den är att kärnkraft är frånsprunget. Att vi fortfarande ser uppstarter och kommer göra det kommande kanske 5 år är för att ledtiderna att reagera på ny verklighet för vind och sol därför är så långa. Kort sagt, dagens beslutade kärnkraft konkurrerade med vind och sol där dessa var för 5-10 år sedan.

    Vad gäller intermittent drift så har vi högst rimligt beslut om en gemensam EU marknad för energi, en marknad som ska knytas ihop, inte för att flytta all energi men för att den ska kunna kommunicera väl. Vattenkraftmagasinen är EU’s batterier med 16% av elproduktionen. Inte så mycket att tjafsa om och mycket bättre för svensk och EUs konkurrenskraft än att låsa in 1 kr och 16 öre/ kWh i 35 år /dvs att bygga ny kärnkraft.

    Gammal kärnkraft är också chanslös för den har vid dagens elpriser i de flesta fall inte råd att uppdatera lagstadgade säkerhetskrav till 2025.

    1. Hej Johan! Kul att du hittat min blogg och vad trevligt att du är artig såhär första gången!

      Jag ska just till att kicka igång en bloggserie just om ny kärnkrafts kostnader, så du är varmt välkommen att fortsätta läsa och kritisera. Jag ska ändå bemöta dina punkter här:

      Din argumentation bygger på fransosernas EPR-reaktor som ska byggas i England, dvs en kombination av dyraste reaktormodellen och dyraste landet för kärnkraft. Ska vi kalla det ”proof by EPR”, efter reaktormodellen?

      Du hävdar att kärnkraften är frånsprunget och pratar om gamla beslut. Jag som hänger med i kärnkraftsnyheterna ser en annan verklighet. Förutom att Kina fortsätter bekräfta sin commitment att fortsätta bygga 7-8 reaktorer per år, så har Sydafrika, Bangladesh, Turkiet, Finland, UK, Ryssland, Indien, Egypten, Ungern, Vietnam, Argentina, Sydkorea, UAE, Rumänien, Jordanien och Iran tagit eller bekräftat beslut om nya reaktorer nyligen. Bara i mellandagarna kom det en nyhet om att Ryssland bygger 2*1200 MW i Bangladesh för $12.6 miljarder, eller cirka $5/W. IPCC framhåller att kärnkraft behövs för att möta klimathotet och standardprognoserna är att kärnkraften kommer behålla sina marknadsandelar på en växande marknad.

      (Jag skulle ändå inte investera i uran, men mest för att uran är så lätt-tillgängligt.)

      Om man tittar på Europa & Eurasia-statistiken, så har man cirka 865 TWh vattenkraft och 5242 TWh el totalt, dvs ca 17% vattenkraft. Den mängden och lite till skulle behövas för att matcha svängningarna i last. Ska man matcha enorma och onödiga svängningar i produktion också måste annat till, framförallt då naturgas och flexibla, ”moderna” kolkraftverk, vilket är precis vad Tyskland satsar på med förnybart som alibi. Den som tror på sol och vind bör också köpa in sig i fracking och naturgas.

      Som investerare skulle jag oroas över att förnybart fortsätter utgöra en subventionsbubbla. En imponerande bubbla, förvisso, men ändock. Vi har också det problemet med intermittent kraft att varje ny installation är med och saboterar spotpriset för äldre installationer av samma slag. När solen lyser på dina solceller lyser de även på grannens. Intermittent kraft blir snabbt lite värd även vid låga penetrationer. Mattan kan ryckas undan fort – se Spanien.

      Vad gäller gammal kärnkraft och överdrivna säkerhetskrav – ja, självklart kan tillsynsmyndigheter förstöra ekonomin för sitt lands kärnkraft. Den risken finns alltid. Det är en politisk fråga om tillsynsmyndigheter ska få göra det eller inte och det är ett val varje land gör. Jag säger inte att kärnkraft nödvändigtvis är billigt. Jag säger bara att det är billigt om man bestämmer sig för det. Kanske bestämmer vi oss inte för det och då får vi de resultat vi förtjänar. Men Kina och Ryssland börjar verkligen rampa på exportmarknaden nu och det finns många aktiva intressenter.

      Dessutom finns det en hel del intressant kärnrelaterad innovation som lurar i vassen. Visst är USA/EU för sönderreglerade för att bygga med nytänkande, men världens tyngdpunkt flyttar sig…

      1. Som investerare där man de facto investerar familjens pengar i sina åsikter så är det A och O att kunna ompröva sina åsikter. Jag personligen är född 1968 och uppvuxen moderat, uppvuxen och fortfarande övertygad om att Kärnkraft var bra, att Linje 1 var bra.. Under 70-80-90 och kanske 2000 talet.

        Men jag sätter en stor stolthet och misstänker att hygglig ekonomisk framgång hänger samman med två egenskaper:
        1. Att lyssna och hårdhänt testa sina åsikter mot personer med motsatt åsikt.
        2. Att kämpa för att inte låsa sig (svårt när man blir äldre) och ständigt vara beredd att ompröva även sina dogmer.

        Peak Oil var den senaste sådana frågan för mig. Teknik förändrade verkligheten å det grövsta och ju tidigare jag var beredd att ompröva en åsikt/en låsning, desto mindre skadan på familjens ekonomi.

        Men känslan av att chock att jag hade våldsamt fel i tidigare tänkande var ännu större när jag började läsa på om vindkraft vs kärnkraft än vad den var i peak oil frågan. Jag läser mycket och ju mer jag läste desto mer chockad blev jag över att jag höll på att vara låst i statiskt tänkande utan att kunna ta till mig hur teknologi förändrar i en dynamisk värld.

        Så:
        1. Vindkraft är mycket billigare än ny kärnkraft. 1.16 kr /kWh i engelska fallet. Kan ryssarna bygga det billigare? Säkert, vad jag läser så knäcker dom konkurrenterna, hur mycket billigare? Logiken säger att det kanske är 30% billigare.. vore i så fall 80 öre per kWh.. Drömmar om att få ner unit price med storskalig utbyggnad köper jag inte. Om det är så att du spekulerar i att ryssarna kan bygga mer än 30% billigare än västerländska kärnkraftsbyggare och då främst vid byggen i tredje världen så skulle jag uppmana dig att tänka till en gång till över det resonemanget. Detsamma när du pratar om överdrivna säkerhetskrav ovan. Antar att det du ogillar är den ”Oberoende härdkylningen” som kostar 1.5 miljarder kr/verk senast 2025.

        2. Vindkraft (och solkraft) kommer fortsätta falla i pris. Teknisk utveckling och storskalighet. Vissa länder har bättre förutsättningar än andra. De med sämre förutsättningar kan ha större nytta av kärnkraft.
        3. Intermittent drift:
        Du har en del intressanta procentsiffror på äkta intermittent drift här:
        http://originalbraila.blogspot.de/2015/12/tycker-du-ny-elproduktion-for-1-kr-och.html
        Kärnkraft, speciellt äldre kärnkraft står mycket oplanerat stilla och när så sker på något av ett lands kärnkraftverk så spelar det stor statistisk roll (om vi inte har ett europeiskt kommunicerande elnät förstås..) När 1, 2, 5, 10 vindkraftverk står still så är det statistiskt oviktigt.

        Intermittent drift/väderberoende är bara ett problem om du:
        1. Saknar en gemensam elmarknad. Detta är inte fallet för EU’s framtid. Det är definitivt inte framtiden för Kina och det är mycket billigare att bygga elledningar än att bygga ut ekonomiskt 2-3x dyrare elkällor.
        2. Om det saknas elproduktion som kan gå kontracykliskt mot den väderberoende produktionen alternativt att du har konsumenter som mer än gärna sänker sin konsumtion under t.ex kalla vinterdagar mot att man får t.ex 20 öre per kWh av sin kontrakterade konsumtion. Det sistnämnda är något som tung elintensiv är mycket intresserad av och vanligtvis har man ett budförfarande. Den som bjuder lägst för att ”bli av med normal konsumtion”. Intermittent tacklas bl.a genom:
        – Reglerbar produktion styrt av prismekanismen. Vanligtvis vatten men även gas i vissa länder.
        – Geografisk utjämning via elnätens kommunikation som statistiskt jämnar ut väderfaktorer.
        – Ja och så då, reglerbar konsumtion.

        Kort sagt, väderberoende produktion av el är ingen fungerande ursäkt att välja ett ekonomiskt väldigt mycket sämre alternativ (dvs innan vi ens börjar diskutera frågor som marknadsmässig försäkring av risker, krav på ökad avkastning pga ekonomisk osäkerhet i både utbyggnad och avveckling)

        Avslutningsvis så tillhör jag också de som är positiva till fracking och naturgas. Jag är mycket positiv till att det bidrar till att ersätta kol. Jag är kan för lite om C02 utsläpps betydelse men jag har inga problem med att utöver billigaste produktionssätt välja renaste, säkraste och enklast att bygga/riva. Vindkraft hette ju det då 🙂

        1. Jag är något yngre, Johan, och har inga intressen varesig i vindkraft eller kärnkraft, förutom mina intressen som medborgare. Och som ekonomiskt och tekniskt kunnig medborgare ser jag förstås att vi håller på att irrationalisera elförsörjningen i Sverige.

          Du skriver att ”logiken säger att det kanske är 30% billigare”. Tyvärr är ”logik” och ”ta ur luften” inte samma sak. Hinkley Points ”strike price” har kritiserats för att den riskerar ge EDF orimligt höga vinster. Dock finns en vinstdelningsklausul inbakad, där brittiska staten ska tilldelas 60% av all vinst över 13.5%. Det är alltså viktigt att inse att detta pris inte ens är i närheten av att vara en LEC. Det är helt enkelt ett pris som brittiska staten, efter att ha dragit benen efter sig för länge redan, är berett att betala för att landet inte ska vara extremt utsatt när dagens reaktorer måste stängas samtidigt som gasreserverna sinar. Ska de hänga upp sin elförsörjning på vindkraft, tveksamma gasreserver och grannarnas välvilja? Britterna är lite för seriösa för det. Du kan läsa om vad landets energiminister tycker här: https://www.gov.uk/government/news/new-direction-for-uk-energy-policy

          Finland siktar på en LEC under 50 öre för den påtänkta nya ryska reaktorn. UAE hamnar på en LEC kring 42 öre för sina reaktorer vid 5% ränta. Etc. Det kan givetvis bli sämre om projekten går dåligt, men för många länder är det värt en hel del att vara oberoende och ha stabil el, samt att kicka igång läreffekterna. Kanske är det inte alla som tycker att framgång bygger på att staten eller konsumenterna ska betala landets basindustri för att hålla stängt, eller på att göra sig beroende av fungerande transmission från fjärran länder samt att det blåser bra där.

          Ska jag tänka en gång till över resonemanget att det finns skalfördelar även i kärnkraft? Varför det – det finns väl skalfördelar och läreffekter i all industriell verksamhet? Jag har givetvis en genomtänkt och siffer-underbyggd position. Jag rubbar den gärna, men för det krävs ny info. Sydkoreaner bygger på hemmaplan för runt $3-4/W, kineser för $2-3 och siktar ännu lägre. Det betyder att kineser bygger kärnkraft för kanske dubbla kapitalkostnaden per watt mot vindkraft, men kärnkraftverken har 4 gånger högre CF och 3 gånger längre livslängd. Solceller ska vi bara inte tala om… Jag noterar också att du inte återkommer till min uppräkning av länder som aktivt satsar framåt med kärnkraft. Du bara tycker att de ännu inte insett det du insett?

          Oberoende härdkylning, ja, det är inte en så klok idé. Vi har de ångdrivna systemen, vi har dieslar och batterier, vi har utsläppsfilter mm. Ska man nu öka komplexiteten med ytterligare system som innefattar att ta upp nya hål i reaktorinneslutningen mm, hur vet man att säkerheten faktiskt blir bättre? Att fortsätta öka säkerhetsrelaterade kostnader för en teknologi som redan på 80-talsnivå visat sig rädda otaliga liv, ja, det är förstås en suboptimering om det leder till att mindre eller inget blir byggt och att det som redan finns läggs ner. Det är lite som att öka säkerhetskraven på ambulanser (som faktisk kan köra över folk) tills ambulanser blir så sega och dyra att vi inte kan använda dem, utan får välja häst och kärra istället. Vi är då av med en risk, men mångfaldigt fler dör. Min uppskattning är att kärnkraftsmotståndet hittills kostat cirka 6 miljoner liv.

          Kärnkraftens ”intermittens” (varierar kanske 60-125% kring sitt medel, varav mycket är styrbart) är extremt mycket mildare än vindkraftens (varierar 5-300% av sitt medel, ostyrbart). Dina lösningar av vindintermittensen är dyra, skalar inte och/eller är oaptitliga ur ett perspektiv av nationell försörjningssäkerhet. Om man dessutom tittar på vad vindkraften är värd, så ser man redan vid relativt låg penetration som Sveriges år 2014 att den har lägre värde än övrig kraft. Det beror på att den konkurrerar ut sig själv på spotmarknaderna. Se:
          http://nejdetkanviinte.se/2015/04/18/alla-elektroner-ar-inte-lika-mycket-varda-2/

          Det du nämner om ”marknadsmässig försäkring av risker” och ”krav på ökad avkastning pga ekonomisk osäkerhet” tyder på att du verkligen kastat loss från din tidigare pro-kärnkraftsposition, eller att du då inte hade en särskilt välinformerad position. Kärnkraften mjölkas mycket, mycket mer än vad dess försäkringskostnader kan uppskattas till, och rätt sätt att fixa höga avkastningskrav är förstås att minska den politiska/byråkratiska risken, eller, som många länder gör och som vi gjort förr, låta staten bygga.

          Och ja, som sagt, vindkraften är inte en fristående energikälla, utan kan bara dryga ut styrbar kraft. Du bör sikta på att göra matten när det gäller dess samspel med vattenkraften i ett globalt perspektiv, för vattenkraften är relativt liten och behövs till att balansera last. Vindkraften har alltså rollen att dryga ut gas och kolkraft. Det är därför gasbolagen lobbar för vindkraft – det garanterar dem långsiktig avsättning för sin produkt. Men det duger förstås inte ur klimatsynpunkt, om man nu bryr sig om det (vilket jag gör).

  5. Du plockar lite som du vill. Jag sa inget om att du skulle tänka om skalfördelar. Jag sa att jag inte tror på dem. Det jag tyckte du skulle tänka om rörande var dina påståenden överdrivna säkerhetssatsningar samt om du ville räkna in mer än 30% billigare från ryska byggare än i västeuropa. Kort sagt fundera om du inte har en faktor typ: ”man får vad man betalar för”.

    Väldigt mycket om dina antaganden är att du vägrar acceptera de kostnader vi sett för ny kärnkraft. Du säger att det är undantag och att det ska bli billigare antingen genom stordrift eller av ”prognos” på något verk typ det finska du nämner. Så låt oss ta Finland då… Här har du ett citat från 2014 och den kanske inte helt okände SEB ekonomen Klas Eklund. Inga 50 öre för finsk kärnkraft utan 1 kr… det är verkligt utfall till skillnad från hypotetiska mål för ett framtida projekt. Återigen så hänvisar du till att ryssarna ska frälsa och bygga för halva priset…

    Klas Eklund SEB skrev 2014 så här (notera att han nämner en annan ekonomisk EU härdsmälta, nya finska kärnkraftverket Olkiluoto):
    ”Betyder det att kärnkraften är osäker? Nja, globalt har den hittills förorsakat långt färre dödsfall än kolbrytning och vedeldning, och även färre än vattenkraften (dammar brister och översvämningar tar livet av tusentals).
    Kärnkraften uppfattas likväl som mer otäck, eftersom härdsmältor à la Tjernobyl eller Fukushima får sådana enorma och långsiktiga konsekvenser. Därför skärps kraven. Reaktorhärden måste inneslutas, nya säkerhetssystem ska förhindra mänskliga misstag. Dagens reaktorer är därför säkrare än de gamla. Ändå händer märkliga saker, som för några år sedan då en dammsugare inne i Ringhals brann upp. Saneringen av sotet tog ett år och kostade två miljarder …
    Därav ännu fler säkerhetssystem. Därav radikalt stigande kostnader. Vi vet ännu inte var elpriset från Olkiluoto kommer att landa. Men vi vet att det blir långt högre än den ursprungliga kalkylen. Kanske en krona per kilowattimme i stället för projekterade 25 öre.
    Samma stegring sker i Storbritannien. Kostnaderna för Hinkley Point kommer sannolikt att tredubblas, och det ser nu ut att bli världens dyraste kärnkraftverk (hittills, är säkrast att tillägga). ”

    Sen.. wow.. du går de facto den vägen att du vet bättre än tillsynsmyndigheterna vilka säkerhetssystem som behövs i ett kärnkraftverk. Långt ute på den plankan gissar jag att du kommer vara rätt ensam. Kort och gott, du kan tycka vad du vill men när jag tittar på ekonomin för gammal kärnkraft så är det en given faktor, inget som behöver debatteras.

    För att beta av mer: Intermittens för ett enskilt vindkraftverk eller en enskild par är helt ointressanta siffror. Vi kan diskutera om det är intermittensen för all vindkraft i en enskild av Sveriges fyra kraftzoner som är intressant eller om det är landet som helhet eller om det är EU som helhet. Som jag varit inne på ovan så går vi enligt EU beslut mot en gemensam marknad för el, återigen, så är det bara oavsett vad du tycker.

    1. ”man får vad man betalar för”

      Delvis, och jag vill inte betala för det jag får med EPR, utan tar hellre en annan och mer slimmad modell. Men kostnaderna är också byråkratiskt beslutade.

      ”Väldigt mycket om dina antaganden är att du vägrar acceptera de kostnader vi sett för ny kärnkraft.”

      Jag vägrar att acceptera att tre EPR-1600-byggen ska få definiera kostnaderna för kärnkraft i Sverige och världen, ja. Självklart.

      Såhär säger Eklund, enligt ditt citat: ”Kärnkraften uppfattas likväl som mer otäck,”

      Och javisst, kärnkraftens kostnader kan av irrationella psykologiska skäl drivas hur högt som helst, eller så kan det vara billigt och återigen tjäna Sverige och världen extremt väl. Det är ett val vi gör. Jag tror att båda valen kommer göras i olika delar av världen. Eller rättare sagt – jag SER att båda valen görs. Och jag TALAR för att vi återigen ska göra det rationella valet. Du och Eklund säger att vi kan ge upp, och det kan vara realistiskt, tyvärr, men jag väljer ändå att tala för rationalitet. Både vår ekonomi, miljö och konkurrenskraft behöver det.

      ”wow.. du går de facto den vägen att du vet bättre än tillsynsmyndigheterna vilka säkerhetssystem som behövs i ett kärnkraftverk”

      Vadå ”behövs”? Vad betyder det? Optimerar SSM/NRC mfl hela energisystemet eller fokuserar de snävt på sitt lilla fögderi? Vi har överväldigande statistik som bevisar att världens kärnkraft är positiv för hälsa och miljö. Det innebär att säkerhet som är så dyr att den stänger kärnkraft eller hindrar den från att byggas är negativ för hälsa och miljö. Ganska enkelt, eller hur?

      ”För att beta av mer: Intermittens för ett enskilt vindkraftverk eller en enskild par är helt ointressanta siffror.”

      Absolut, men ingen pratar om det. Jag pratar om Sveriges samlade vindparks intermittens och jag har bloggat om den vid många tillfällen.

      ”Som jag varit inne på ovan så går vi enligt EU beslut mot en gemensam marknad för el, återigen, så är det bara oavsett vad du tycker.”

      EU funderar också på gemensam licensiering för kärnkraft. Modell godkänt någonstans, godkänt överallt, gemensam marknad för komponenter och licenser, mindre fördröjningar och fördyringar pga tillståndsbyråkrati. Oavsett vad du tycker, alltså.

  6. Sedan en sak som också kommande 10 år kommer öka flexibiliteten i elsystemen av vad gäller förbrukningen (utöver vattenkraft, geografisk diversifiering för väderberoende produktion och upphandlade marknadsanpassning för tung industri), nämligen hushållens förändrade energikonsumtion de kommande 10 åren. Låt mig ge dig lite citat från världen av pengar, dvs där folk backar upp sina åsikter med investeringar snarare än ideologi:

    ”Goldman Sachs expects ’grid-connected vehicles’ to capture 22pc of the global market within a decade, with sales of 25m a year”

    ”Goldman is betting that battery costs will fall by 60pc over the next five years, driven by economies of scale as much as by technology. The driving range will increase by 70pc. ”

    Kort sagt, har du själv någon gång handlat bensin/diesel för att det var 20 öre eller 1,5% billigare vid en mack som sänkt priset?

    Där har du framtiden för hur du med rätt små (på 10 års perspektiv) förändringar hushållen enkelt kan förmås att ”tanka” när det är billig el snarare än dagar när det är dyr el. En del kommer säkert t.om lockas av att dyra dagar dra från en av bilarna snarare än från nätet de där dyra dagarna.

    Vi lever i en extremt föränderlig värld och jag tycker bevisen är helt massiva att intermittensen är idag lät och kommer i framtiden att bli ännu lättare att hantera. Kort sagt den är ingen ursäkt att upprepa vad vi de facto sett från både Finland och England, skitdyr el som förstör konkurrenskraften för industrin under årtionden framåt.

    1. Du insinuerar att jag bygger mitt kärnkraftsförespråkande på ideologi, men det stämmer inte. Du pratade också om att du ser det som viktigt för dina affärer att du anpassar dig till fakta, men din argumentation här börjar likna sån där meningslös haussning och baissning som man ser småspelare ägna sig åt i kommentarsfält på börssajter när de försöker prata upp sina egna innehav.

      Jag sitter med en elbil på garageuppfarten (Nissan Leaf) och är bullish när det gäller elbilar. Däremot är det tyvärr inte så att detta lilla tillskott av lagringskapacitet skulle hjälpa vindkraften som varierar något helt extremt och kan ligga högt i veckor och lågt i veckor. Du behöver göra matten. Se gärna:
      http://nejdetkanviinte.se/2015/02/21/elbilsladdning/

      Och industrin i Finland och England lobbar givetvis för kärnkraft som ger låga och stabila elpriser. Du som är ekonomiskt intresserad borde väl ha koll på att en enstaka investering inte innebär att man kan sälja dyrt? Marginalkostnaderna kommer bestämma priset mot industrin.

      Mitt enkla undran är denna: Varför stannade vindkraften globalt av i tillväxttakt redan år 2009? Varför är även GWECs prognoser så oerhört tama? Varför tar vindkraften bara kanske 6 promille marknadsandel per år globalt? Vad ger det för asymptotisk marknadsandel med 20 års livslängd? 0.6*20 = 12%… Om nu vindkraft är tokigt billigt och bevisen massiva för att intermittensen är oproblematisk, vad kan förklara denna tunna utveckling och klena prognoser? Kärnkraften tog cirka 2% marknadsandel per år under sina bästa år på 80-talet och med en livslängd på 40+ år ger det en helt annan potentiell asymptot…

  7. Jo en sak till, det är möjligt att du hos dina läsare kommer undan med att peka på 5% som ränta på kapitalet för ett större industriprojekt. Mina läsare skulle direkt veta att jag med ett sådant antagande var helt ute och cyklade.

    ”UAE hamnar på en LEC kring 42 öre för sina reaktorer vid 5% ränta.”

    Att jobba med en för låg ränta är en massiv statlig subvention som fullständigt vrider kostnaden per kWh till vilken nivå du vill. Varför inte sätta kapitalkostnaden till noll så får du ännu lägre kostnad.. Jag hyser ingen tvekan att du tycker det är rätt att göra det.. men låt oss då vara öppna med att du tycker att ny kärnkraft ska subventioneras med ”billiga lån” av skattebetalarna.

    1. Det är helt riktigt att kapitalkostnaderna är enormt viktiga för sol, vind och kärnkraft, som alla har huvuddelen av sina kostnader up-front. Ett av mina kommande inlägg om kärnkraftens ekonomi kommer behandla detta.

      Däremot använder du dig av dubbla standarder. Vindkraft och solkraft är massivt subventionerade och därmed blir deras risknivåer låga vilket i sin tur gör avkastningskraven låga (och skapar dessutom bubblor där det är frågan om alla aktörer överhuvudtaget förväntar sig avkastning, eller om de bara kapar åt sig marknadsandelar för att expandera sina börsvärden). När du citerar låga kostnader för sol och vind så beror dessa alltså på att subventioner lyft bort mycket av risken.

      Jag begär inget annat än att vi använder samma ränta för alla kraftslag i LEC-beräkningarna. Att minska kostnader och risk (och därmed avkastningskrav) på kärnkraft är rätt lätt, åtminstone i teorin – strömlinjeforma byråkratin och låt den gå hand i hand med utvecklingen. Sen är det förstås mycket värt för många länder att ha en stabil och oberoende elförsörjning. Kärnkraften ger därvidlag stora positiva externaliteter, jämfört med vind som är en sekunda vara med stora negativa externaliteter. Därför är förstås många länder beredda att ge dessa billiga lån, för de vet att de kommer tjäna på det.

      1. Johan, du har nyligen skrivit om kommande installation av ”oberoende härdkylning” i svenska reaktorer. Du skriver då årtalet 2025 och kostnaden 1.5 miljarder kr. Båda dessa är felaktiga. Jag föreslår att du går in på Strålsäkerhetmyndighetens webbsida och tar reda på fakta. Det är djupt olyckligt att sprida felaktigheter. Det räcker med att (mp) står i vänster-TV (SVT) på bästa sändningstid och sprider lögner. Gustav Fridolin sa att svenska kärnkraftverk inte uppfyller säkerhetskraven efter olyckan i Fukushima. Om de inte gjorde det så skulle de inte ha tillstånd att köra…

        Johan, du är som alla andra salig på din egen tro, men lite nyansering i det du skriver vore på sin plats. Gällande kraftproduktion finns andra aspekter att lyfta fram såsom geografisk utbredning och påverkan på olika faktiska och upplevda miljöer. Står du mitt på Ringhals så har du inom ett par hundra meter 20 % av Sveriges elproduktion.

        Om vi återgår till det ekonomiska så är det för mig som förespråkare för människans frihet och ansvar samt fria marknadskrafter baserat på utbud och efterfrågan svårt att inte bli frustrerad över punktskatten på kärnkraft och kraftiga subventioner på vindkraft. Differensen mellan dessa två är större än elpriset på Nordpool den senaste tiden. Vad är det värt att öka andelen vindproduktion och vad får det kosta i perspektivet övriga förbrukare i samhället såsom skola och vård?

        Gällande olika kraftslags kostnader för att producera en viss mängd el vore det önskvärt med en diskussion avseende livslängd / uthållighet. Rimligen har vi inte mycket data gällande vind och sol eftersom denna produktion är relativt ung. Hur länge håller ett vindkraftverk innan rivning / omfattande renovering och vad kostar detta?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *