Elbilsladdning

Signaturen Yergen bad mig om synpunkter på elbilsladdning, så ”here goes”. För nytillkomna läsare kan det vara bra att veta att jag är mycket positiv till elbilstekniken som sådan och än mer positiv till autonoma bilar.

Laddning som gratislunch

Åsa Romson ”rasar” över att eljättarna ska börja ta betalt för laddning och extra mycket vid snabbladdning, cirka 90 kr för 30 minuter. Det kan ge en milkostnad på 7 kr för en Nissan Leaf eller 27 kr/mil för en Mitsubishi Outlander Plug-in-hybrid. (Varför man skulle vilja lägga 30 minuter på att dyr-ladda en hybridbil framgår inte.)

Åsa tycker att det är ”dålig timing” att ”just nu” signalera att laddning är dyrt när regeringen försöker skapa ett genombrott i elbilsförsäljningen. Helt normalt socialistiskt väljar- och konsumentförakt alltså – folket tål inte sanningen och måste luras. Själv tror jag att folk dels är kloka nog att köpa elbilar vars batteristorlek passar deras normala användning och dels är kloka nog att inte oroa sig för att i undantagsfall betala 90 spänn för att tanka. Jag tankade diesel för knappt 600 spänn igår kväll, vilket förvisso ger mig mycket mer räckvidd, men 90 spänn är ändå inte avskräckande som undantagsgrej.

laddstolpe

Nu har vi relativt standardiserade laddstolpar och det är lätt att med bilens navigationssystem eller appar peka ut dem och leda folk till dem. Marknaden är alltså konkurrensutsatt, vilken entreprenör som helst kan sätta upp laddstolpar, så det är inte precis så att man kommer kunna skära guld med täljkniv. Tvärtom tar jag för givet att de som tillhandahåller laddstolpar gör förlust även med prishöjningen, iallafall under överskådlig framtid. Marknaden är helt enkelt för liten.

Det är effektivt och rationellt även för kunderna att det tas betalt per minut, eftersom tillgängligheten ökar när folk avskräcks från att ockupera laddstolpar längre än nödvändigt. Annars blir laddstolparna föremål för tragedy of the commons. Kom ihåg att ”there is no such thing as a free lunch”. Man får alltid betala, på ett eller annat sätt, men ju mer direkt man får betala, desto effektivare tenderar utnyttjande och resursallokering bli.

Elon Musk och Tesla tillhandahåller gratis laddning i ett eget nätverk av laddstolpar, men man ska minnas att de säljer lyxbilar med enorma batterier som ger 40-50 mils räckvidd. Det innebär att man sällan behöver fundera på laddning som Tesla-ägare, och att 13 strategiskt utplacerade Tesla Superchargers täcker in de mest tättbefolkade delarna av Sverige och servar våra cirka 300 Teslor. Ska man placera ut ett nät av laddstolpar som på riktigt ska serva hela landet och bilar med batterier som är kanske en tredjedel så stora, så blir det en helt annan sak.

Elsorter

När det gäller vilken el man laddar bilarna med, så framhålls elbilar ofta som något av en silverkula för att fixa integration av intermittent el som sol och vind. Just snabbladdning är anti-tesen till detta. När folk måste ladda under 30 minuter i flykten så finns inget utrymme för att försöka matcha den nyckfulla och väderberoende intermittenta elproduktionen. Istället bygger idén på att man har bilen vid laddstation under större delen av dygnet och ger nätet/laddstationen frihet att ladda när elen är billig.

Länsstyrelserna redovisar cirka 4.4 miljoner bilar och 1260 mil per bil. Om exempelvis 80% av detta transportarbete konverteras till el och bilarna snittar 2 kWh/mil, så blir det 9 TWh eller cirka 6% extra efterfrågan på el, vilket är ganska marginellt. Om folk förlägger hälften av laddningen till dagtid med solcells-el, så ger det alltså vid en naiv och mycket optimistisk betraktelse möjlighet att integrera ytterligare 3% solcellsel. Förutsättningen är bland annat att man ser produktionstopparna under de bästa sommartimmarna som begränsningen, snarare än effektunderskottet på vintern. Naturligare och rationellare än svindyr solel på jobbet är förstås att ladda hemma under natten med kärnkraft.

Att solceller och billaddning ändå går att matcha litegrann beror på att solcellernas främsta variation är på dygnsbasis. Vindkraften däremot varierar snarare på vecko- eller tillochmed månadsbasis och det är inte realistiskt att förvänta sig att folk ska förskjuta sin laddning mer än ett halvt dygn. Såhär såg exempelvis dygnsproduktionen ut 2014: (Svenska kraftnät har inte rapporterat december än.)

daily_wind2014

Det innebär att vindkraftens intermittens inte kan slätas över av billaddning. Som vanligt när olika aktörer hävdar att något drivs av vindkraft, så handlar det om att man på årsbasis producerar motsvarande mängd el med vindkraft. Det finns ingen som anpassar sin verksamhet efter den produktionskurvan!

Det finns också de som drömmer sig bort ännu längre och tror att folk ska låta bilbatterierna stötta när elnätet behöver mer el. Men folk vill ha sina bilar redo och skapligt fulladdade och de vill maximera batteriernas livslängd och bilens andrahandsvärde. Att förskjuta sin laddning några timmar kan ofta vara okej. Att låta elnätet leka jo-jo med ens batterier är däremot uteslutet.

Det blir nejdetkanviinte på gratis billaddning och på sol- och vindladdning.

  •  
  •  
  •  
  •  

17 reaktioner på ”Elbilsladdning

  1. Staten kan ge vattenfall en order att sälja el i laddstolpar till självkostnadspris.
    Staten kan ge garantilån till företag som vill sätta upp laddstolpar.
    Infrastruktur kan marknaden inte skapa, marknaden kan leverera utrustningen.

    El från kärnkraft och vattenkraft minskar vårt oljeberoende, vi kunde subventionera byggandet av laddstationer det är nog lönsamt för vår ekonomi totalt sett.

    Smarta laddare i bostaden kan regleras efter energitillgången över natten, utjämnar elförbrukningen över dygnet.

    Kommer marknaden att förbättra elbilarna som marknaden förbättrade TV apparaterna så är det lönsamt med elbilar för konsumenterna.
    Det är bara batterierna som är lite för dyra nu alt annat är billigt.
    Elbilar är inte dyra att tillverka det är batterierna som är dyra.
    Staten kunde stödja forskning för att göra batterierna billigare.

    Jeppen vill ha kärnenergi, kärnenergi ger oss elbilar.

    1. Varför tror du inte att marknaden kan skapa infrastruktur? Självklart kan den det! Jag ser inget skäl att subventionera något som är såpass konkurrensutsatt. Att ge Vattenfall order om att tränga ut konkurrenterna leder till sämre konkurrens och troligen ett sämre långsiktigt utfall.

      Självklart lägger stater mycket pengar på grundforskning om batterier.

    1. Det stavas ”allt”. Och nej, det tänker jag inte göra. Nu har jag städat bort din penga-haverism men resten får vara kvar. Du är kung på din blogg och jag är kung på min.

    1. Nej, tyvärr. Jag borde lyssna på podcasts eftersom jag pendlar någon timme per dag, men jag har inte riktigt kommit igång med det.

    1. Bra tips och intressant ämne! Ska försöka få till något på det, men det kommer ta ett tag.

    2. På tal om träningslära, tack för tipset! (minns inte om det var jeppen eller F4nat1ken som tipsade mig men tack i alla fall). Det blev snabbt min nya favoritkälla till skeptisk tolkning av studier på området kost/hälsa. Jag gillar hur de aldrig hoppar till slutsatser eller försöker vrida in studieresultat i någon förvald pajform, så att säga.

      Håller också med F4nat1ken om förslag på ämne. Liberalism som värdegrund kortsluts ju lite när marknadsintressen systematiskt går ut över folks hälsa och välmående. Kanske ett fall av motiverad paternalism?

  2. Eftersom auditoriet verkar få komma med önskemål och den här bloggen tar upp ämnen på ett synnerligen välbetänkt sätt efterlyser jag ett inlägg med fortsättning på området energibärare för framtidens bilar. Själv tycker jag debatten väte vs el är mycket intressant där japanerna som bekant verkar ha fattat tycke för vätet medan de flesta andra nu satsar på elbilar. Går väteproduktion och distribution att lösa på ett vettigt sätt som rent av kan ge fördelar jämfört med direkt elladdning eller är det bara att gå över ån efter vatten? Dvs nejdetkanviinte? 🙂

  3. Elsorter !
    Fick just ett brev från min elleverantör Fortum. Man meddelade att numera får jag
    100 procent vattenkraftsel utan extra kostnad. Då enl. Fortums hemsida 86 procent
    av elen genereras i kärnreaktorer undrade jag då hur jag skall förstå detta. Ringde
    till kundtjänsten och talade med en förstående o. trevlig ung man som dock blev
    mer tveksam som samtalet fortskred. Att just vattenkraftsel skulle hamna i min elledning
    trodde inte heller han utan snarare att det produceras ”tillräckligt” med vattenkraftsel
    för att försörja dom som önskar sådan, ett schablonmässigt resonemang snarare.
    Likafullt borde elen till 86 procent komma fr kärnkraftverk, eller ?
    Jag använder gärna (helst) kärnkraftsel men efterlyser en korrekt marknadsföring av
    Fortum.
    Anders R.

  4. Jag upplever att grafen över vindkraften illustrerar där det tar stopp i diskussioner mellan mig och vind/solkraftskramare. De verkar helt enkelt inte förstå problemet med att vindkraften levererar väldigt ojämnt. Likadant blir det med solkraft. Det en får istället är att en är reaktionär och ”det där har jag hört så länge nu” och ”det är dags att våga satsa” etc. Liksom Jeppen tror jag ändå ganska mycket på elbilar, men det krävs infrastruktur och en hel del utveckling för att lösa det.

    Tesla har, vad jag förstår, lovat solcellsladdning på alla sina stationer, men endast lyckats skaka fram en sådan station, i Kalifornien. Det, om något, visar väl på svårigheterna.

    Tack för genomgången. Nu har jag än mer ammunition i mina diskussioner.

    1. Ja, som sagt, snabbladdning är anti-tesen till att låta bilar utjämna nätlasten. ”Solcellsladdning” vid snabbladdningsstationer måste rimligen ske on-grid med nettodebiteringsprincip på årsbasis, om inte kunderna mot förmodan accepterar att bara ladda under soliga timmar. Det vore omöjligt slösaktigt att göra solcellssdrivna laddstationer off-grid – det skulle kräva något dussin bilbatteri-pack som försörjer varje laddstolpe. Och i Sverige skulle det inte fungera alls nov-feb.

    2. Och ja, det där med intermittens-problem verkar vara svårt för många att ta till sig. Det är en kombination av att det faktiskt är ett koncept som är svårtillgängligt för den som inte har god analytisk förmåga, och av att många inte VILL att det ska finnas några hinder för sol och vind. Det gör det naturligt för förnybart-förespråkare att inte lägga någon större tankemöda på det, utan istället sätta på sig skygglappar och vifta undan invändningar med några ytligheter de hört: ”Det blåser alltid nånstans.” etc.

  5. Förmodar att elbilsägarna påbörjar sin billaddning vid fem-tiden då dom börjar komma
    hem från dagens jobb. Om man hypotetiskt räknar med 4 miljoner elbilar vars laddare kräver ca 3 kW laddeffekt så skulle ju detta bli ca 12 milj. kW toppbelastning. Om dessutom det skall ske med vindkraftverk (6 procent tillgänglig effekt i snitt) och nedlagd kärnkraft på vintern med hög övr belastning så verkar vi behöva en helt
    orimlig mängd vindsnurror.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *