Det ”militärindustriella komplexet” i USA anses av vissa konspirationsteoretiker styra landet. Låt mig istället, på liknande manér, introducera det grönakademiska komplexet i Sverige! Ett av dess nätverk, inkluderande 23 personer varav de flesta professorer, argumenterade igår på DN Debatt för parollen: Bannlys alla politiska beslut som ger klimatutsläpp.
På rubriken låter det som att de hade en väldig otur när de tänkte, och inget i artikeln tyder heller på något annat. Det är märkligt bara att någon överhuvudtaget kan få för sig att det är en bra idé att Sverige, med en promille av världens CO2-utsläpp, ska strunta i allt vad kostnadskalkyler heter och helt sonika strypa allt nytt som kan ge CO2-utsläpp, men att exempelvis en professor i miljöekonomi kan få för sig det är helt surrealistiskt. Kryddningen med implicit kärnkraftsmotstånd hjälper inte upp intrycket: ”100 procent förnybar energi före 2050″
Lite observationer om undertecknarna: De 23 verkar vid 10 olika akademiska center, men hela 9 stycken, cirka 40%, är verksamma i Uppsala på universitetet eller i anknytning. Ett par av undertecknarna är hedersdoktorer, i det här fallet politiker. Av de riktiga akademikerna är det bara en enda som varken är statsvetare eller hör till tvärvetenskapliga miljö/hållbarhetsinstitutioner. (Denna udda fågel är istället astrofysiker.)
De institutioner som är representerade, utöver astrofysikerns, är:
- Institutionen för strategisk hållbar utveckling – Blekinge universitet
- Avdelningen för miljösystemanalys, Chalmers
- Chemical Environmental Science group, Chalmers
- Energy Systems Planning, Energy and Climate Studies, KTH
- Historiska studier (miljöhistoria), KTH
- Department of Thematic Studies – Technology and Social Change, Linköpings TH
- Human Ecology Division, Lunds universitet
- Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala
- Stockholm recilience centre, Stockholms universitet
- Ekonomiinstitutionen, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet)
- Institutionen för ekonomi och teknik, Biometri- och miljöanalys-gruppen, SLU
- Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
- Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
- Uppsala Centre for Sustainable Development, Uppsala universitet
- Departement of Peace and Conflict Research, Uppsala universitet
Det här är en schysst lista på institutioner och avdelningar, men skrapar bara på ytan. Eftersom Karl-Henrik Robèrt var med på artikeln och artikeln hade skrivningar inspirerade av det naturliga steget (”en skattereform där skatten på vanliga arbeten ersätts av skatt på jungfruliga råvaror”) så kanske undertecknarna främst hämtats från den skolan?
Det finns alltså många andra grönakademiska nätverk och institutioner som inte var med på just den här debattartikeln. Vi har exempelvis ”Institutionen för geovetenskaper, Naturresurser och Hållbar utveckling”, där Kjell Aleklett håller hov och utbildar doktorander i fånig peak oil-ideologi. Vi har ”avdelningen för fysikalisk resursteori” på Chalmers där Christian Azar håller i trådarna. Eller Per Kågesons avdelning på KTH. Med sina tongivande professor och kadrer av underställda doktorander framstår dessa grupper inte sällan som lätt sekteristiska.
Missförstå mig rätt – jag betraktar det mesta av forskningen som legitim, och ämnesområdena är oftast viktiga. Men när man som jag hängt med länge i vad som skrivs och vilka band som finns mellan politiker, universitet, non-profits som naturskyddsföreningen och akademiker, infinner sig en ganska olustig känsla som är svår att skaka av sig. Den här DN-debatt-artikeln stillar inte precis den olustiga känslan. Det finns akademiker som tar maximet ”speak truth to power” på allvar, och det finns de som inte gör det, det är iallafall helt klart! Hade jag grävande som heltidsjobb skulle jag försöka göra en mer systematisk kartläggning, men för närvarande får detta skissartade inlägg, hur otillfredsställande det än är, duga.
Den som vill fördjupa sig i ett väldigt näraliggande ämne kan läsa om genusvansinnet (det genusakademiska komplexet?) på Tanja Bergkvists blogg. Hon skriver inte så mycket längre, och hennes bloggpostningar är alltid för långa, men några nedslag i hennes historiska bloggpostningar är absolut värt tiden!