Trängselskatter och bristande fokus

Signaturen Yergen skrev i kommentarsfältet om trängselskatt och miljödeklarationer som åtgärder mot klimathotet. Tänkte försöka belysa mina tankar på området.

Trängselskatter är en bra och nationalekonomiskt välförankrad metod att minska trängseln på vägarna. Trängseln medför bilköer och tidsförluster som kan prissättas i termer av förlorat välstånd för de inblandade. Idén är att man internaliserar den kostnad man åsamkar sina medbilister genom att ge sig ut på vägen. På så sätt ändras vägutnyttjandet från det som upplevs som personligt optimalt till vad som är samhällsekonomiskt optimalt. De allra flesta som motsätter sig trängselskatter i områden med stora trängselproblem har inte förstått den samhällsekonomiska optimering som skatterna medför och missar att värdera sin tid när de tror att de blir förlorare.

Trängselskatter kan också, som en bieffekt, hjälpa till med luftkvaliteten i storstäderna, men för optimal transparens och funktion hos behöver man både en trängselskatt och en luftföroreningsskatt! Trängselskatten bör förstås variera kraftigt beroende på tid på dygnet men vara oberoende av bil, eftersom trängseln är i princip densamma oberoende av bilsort. Däremot luftkvalitetsskatten bör troligen vara oberoende av tid på dygnet men radikalt olika beroende på bil (elbilar bör ha noll, exempelvis).

Trängselskatter bör inte ses som ett medel att komma åt klimatproblematiken. Mer effektivt bilåkande ger förvisso en minskning i efterfrågan på olja, men det motverkas av att priset sjunker vilket skapar efterfrågan någon annanstans. Eller med andra ord: vi pumpar ungefär så mycket olja vi kan och priset avgör sen hur oljan fördelas mellan människorna i världen. I tekniska ekonomiska termer är oljans tillgångselasticitet väldigt låg.

world-oil-supply-and-brent-oil-price

För att komma åt CO2-utsläppen bör man beskatta dessa direkt och nationellt med ett globalt överenskommet golv, inte försöka gå omvägar via beskattning av andra företeelser. Alla sådana omvägar kommer flytta utsläpp till mindre nogräknade personer och länder. På samma sätt: att ha miljödeklarationer på varor, exempelvis, kan förvisso göra att några procent miljömedvetna ändrar sitt konsumtionsmönster en aning, men övriga får då lite billigare kolvätebaserad energi och konsumerar mer.

Ett problem med miljödeklarationer, särskilt påtvingade sådana, är att det skapar byråkrati och begränsar konkurrensen till de som kan tillhandahålla miljödeklarationer. Kostnaderna ökar och ekonomin blir stelare och makt förskjuts från konsumenter till (färre) företag och deras kontrollanter. Man skapar också en viss andel fuskare i varje steg av förädlingskedjorna. CO2-skatter som tas ut vid källan eller importstället är inte alls lika lätt att fuska med. Det går nämligen bara att fuska vid dessa källor – inte i varje steg i värdekedjan. Skattekostnaderna ripplar automatiskt vidare genom alla värdekedjor i produktförädling och försäljning utan möjligheter till smitning. Dessutom behöver man inte fundera på CO2-innehåll eller oroa sig för att man missar något, utan man bara agerar efter prisbilderna precis som man alltid gör. Informationsproblemet försvinner.

Det allra största problemet med åtgärder baserade på medvetenhet och individuell aktion är att de medvetna människorna tappar fokus. Istället för att ägna all energi åt att kräva ett globalt CO2-skatte-avtal, som är det enda som har utsikter att fixa problemet, så ägnar man massor av energi åt ineffektiv och splittrad självspäkning för att kunna känna sig som goda människor. Lägg till detta en massa inbördes strider och politiskt sidospårande som blir resultatet av krav på subventioner av förnybart, förbud mot glödlampor, vägran att acceptera kärnkraft, hatet mot Vattenfalls tyska verksamhet, mot nya pipelines i USA och allt annat i den stilen som pågår i hela världen.

Om alla vi medvetna i världen verkligen fokuserade så skulle vi få vårt klimatavtal och problemet skulle lösas per ekonomisk automatik, genom den osynliga handen. Vi skulle inte behöva strida mot den där tyska brunkolsgruvan eller överdrivna köttkonsumtionen eller strida för den där vindsnurran, elbilen eller kärnkraftverket, eller vaddetnuär man tror är problemet eller lösningen. Priserna skulle fixa alltihop med ett enda brett penseldrag.

7 tankar kring ”Trängselskatter och bristande fokus

  1. Hej,

    Tack för inlägget, återigen.

    Jag håller inte riktigt med om dina tankar om oljan. De stämmer ur ett högst teoretiskt perspektiv, men verkligheten är ju mer komplicerad. OPEC minskar produktion om priset anses för lågt, nordsjöoljan blev lönsam när priset blev tillräckligt högt. Om vi minskar biltrafik, oavsett metod, så skiftar efterfrågekurvan. När priset då förändras skiftar även utbudskurvan eftersom reserverna minskar. På sikt kommer vi därför inte att bränna lika mycket olja som tidigare, över tid. Ett av de stora problemen är ju trots allt att vi byggt in oss i en struktur där vi behöver olja i många sammanhang. Vi ser dock att där det finns effektiva alternativ så investerar man i dem istället för olja (typ inga nybyggda villor använder oljepanna idag). Kan vi då skifta efterfrågekurvan så att vi förhindrar att priset på oljan blir alltför högt så kan vi möjligen förhindra att de riktigt svåråtkomliga reserverna blir lönsamma att utvinna. Också detta i teorin, för övrigt.

    Men det är inte det viktiga här.

    Jag håller helt med om att man borde kunna lösa miljöproblem (och en hel del annat) via prisfunktioner. Min farhåga är dock att detta fortfarande kräver en hel del medvetenhet. I vår del av världen lever vi i en form av demokrati där vi med jämna mellanrum kan rösta på de politiska partier vi gillar. Det problem jag diskuterade i mitt inlägg var snarast att människor inte är rationella (alternativt inte har tillräckligt med information) och om de inte upplever att en skatt är rättvis eller om den slår för hårt mot just deras plånbok, så kommer de att rösta på de politiska partier som väljer att inte införa denna skatt. Göteborg och trängselskatten är ett bra exempel. Alla etablerade partier var för den men ändå får skatten nej i folkomröstningen.

    Hur bra idé din direktbeskattning av utsläpp ändå är så kommer det att finnas människor som kommer att utnyttja motståndet mot den politiskt och förmodligen vinna ett starkt stöd. Så länge plånboken värderas högre än miljöhänsyn av tillräckligt många går det inte att genomföra.

    Frågan är därför fortfarande: Hur får vi människor att acceptera en modell (måste inte vara skatter) som rättvis, trots att den slår hårt mot just deras plånbok? Hur gör vi det politiskt möjligt?

    Vad gäller miljödeklarationer kan jag bara notera att alltfler (av våra kunder och andra) ser det som en konkurrensfördel att vara miljömässigt duktig. Det ökar medvetenheten i hela samhället på sikt och jag tror att det också är viktigt att vi försöker skapa en kultur där miljöhänsyn blir viktigare. Bara då tror jag att vi också kan få med tillräckligt många på båten för att skatter etc skall bli politiskt möjliga att genomföra.

    Mvh
    Jörgen

    1. Jag tycker kurvan jag gav är ganska tydlig. Visst finns det en viss elasticitet, men den är låg. Europa har gjort en enorm efterfrågeminskning på bensin i årtionden genom att fördubbla bensinpriset med skatter. Problemet är att åtgärden inte är global, så vi kan vara ganska övertygade om att resultatet är fetare bilar i bland annat USA, mer flygresande etc.

      Jag tvivlar på att plånboksröstandet är särskilt utbrett – se som sagt bensinskatterna som accepteras. Det är snarare så att folk är mentalt uttröttade och irriterade över att gröna och byråkrater för fram onödigt stolliga, byråkratiska och dogmatiska förslag. Man har skrikit varg för många gånger, krånglat till livet för mycket, tagit fram för många irrationella policies, och backlashen är förutsägbar. Sikta på enkelhet och renhet, inte alltför många olika grejor, för det tröttar ut. Fokus på det viktiga, inte på symbolfrågor. Förklara i termer av ekonomisk nytta. Obyråkratiska och enkla åtgärder, inte miljödeklarationer, shaming och påpassning in absurdum. Då kan trängselskatter klara sig igenom och vi kan få vårt klimatavtal.

  2. Jag vet inte om det är det du säger men… ett problem med ett internationellt pris på utsläpp är väl att mindre utvecklade länder inte kan sänka den kostnaden och omställningen då går onödigt långsamt. Känns rimligt att ha högre krav på utvecklade länder.

    En annan sak jag funderat på. Säg att du har två varor, X och Y. Båda släpper ut lika mycket skadliga ämne och för att slippa detta beskattas utsläppet av detta ämne. Problemet är bara att vara X är väldigt viktig och ger upphov till mycket positivt i samhället. Vara Y är däremot onödig och kan lätt undvaras. Där bör väl beskattningen göras mer selektivt?

    1. Jag ser inga starka skäl att ha skillnader i CO2-beskattning mellan länder. Fattigare länder använder fossiler i ungefärlig proportion till sin rikedom och därmed blir även skadan proportionell. Dessutom ska man minnas att CO2-skatten i min modell går till respektive lands egen statskassa och då kan annat beskattas mindre.

      Vad gäller skillnad mellan varor, så nej, det behövs ingen selektiv beskattning. Om den ena varan är viktig så betalar folk ändå, och när det andra är mindre viktig så slutar folk konsumera den. Det är självreglerande. Att även den viktiga varan får lite tryck på sig är viktigt för att få marknaden att söka miljövänligare alternativ och produktionsprocesser.

    1. Tack, det var ett jätteroligt klipp! Däremot tror jag inte att den visar den viktigaste orsaken eller ens en viktig orsak – varken fossillobbyister eller dumma politiker är orsaken. Det handlar istället om brist på alternativ (utom kärnkraft), en dålig approach i klimatmötena och ett brist på fokus från gräsrötterna. Men det är förstås svårt för mig att bevisa – alla har sin egen bild av hur världen fungerar.

      1. Nä, det var mer skämtsamt menat. Just korkade politiker tror inte heller jag är ett större problem.

        Jag håller också med om att bristen på alternativ är ett problem och jag skulle önska att folk i allmänhet skulle förstå matematiken lite bättre så vi kunde jobba mer med kärnkraft. Återigen tror jag att insatta politiker har svårt att argumentera vettigt i dagens medieklimat, även om det vet hur det egentligen ligger till. Det är mycket kring just klimat- och energifrågor som inte riktigt gör sig i tv-debatter. Skrämselpropagandan kring dessa frågor gör ju att politiker inte blir omvalda om de är alltför uttalat kärnkraftspositiva (eller kanske snarare har ett vetenskapligt förhållningssätt till förnyelsebara energikällor).

        Vad gäller oljan så håller jag inte med om slutsatsen att det inte spelar någon roll om vi minskar efterfrågan lokalt eller inte. Att skifta efterfrågekurvan påverkar beräkningen av oljereserver och det får ju positiva effekter på lång sikt. Skillnaden blir ju att om det då byggs fetare bilar så är det för att man SAS glider på den befintliga kurvan, vilket då är lättare att reglera med skatter. Tvärtom vad många tror så ökar ju reserverna de senaste åren och det är ju till del en effekt av oljepriset, vilken kanske tyder på att det hittills varit begränsat med framgång. Å andra sidan är det ju svårt att veta hur det hade sett ut utan försök att minska oljeberoende.

        Nåväl, i stort sett är jag ju ändå överens med dig, men jag tror ändå att du överskattar (pun intended) människors acceptans för nyheter och i synnerhet när det gäller nya skatter. De skatter du nämner finns ju redan och där regleras bara nivån. Vad gäller bensinskatten så är det ju dessutom alltid svårt att veta vad den är eftersom priset hela tiden ändras och gör helheten svåröverskådlig.

        Din idé om CO2-skatt är ju bra i grunden och jag tror, precis som du är inne på, att den behöver introduceras på en riktig låg nivå, men mycket för att folk skall vänja sig. Plånboken är ju bara ett av många sätt för människor att rationalisera sina val, så det kan man då enkelt ta bort.

        Trängselskatten var mest ett exempel på hur väljare skapar politiskt knepiga situationer, inte som ett exempel på en bra miljöskatt. Oavsett kan jag som åker genom Göteborg till jobbet varje dag tycka att den behövs och t.o.m kan höjas lite. Just nu är trängseln horribel.

        Nu skall jag kolla dina förslag till helgläsning.

        Mvh
        Jörgen

Lämna ett svar till Johan Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *