Greta Thunbergs idé

Greta Thunberg, Malena Ernmans 15-åriga dotter, har med sin skolstrejk blivit ett internationellt fenomen. Hon talade häromdagen inför FNs plenum på klimatmötet i Katowice, Polen. Talet är kort och det är rimligt att anta att den som får möjlighet att hålla ett så högprofilerat tal passar på att sammanfatta sin idévärld och sin lösningsbild. Därför är talet värt att analysera i sin helhet:

My name is Greta Thunberg. I am 15 years old, and I’m from Sweden. I speak on behalf of Climate Justice Now!

CJN är ett stort nätverk med äldre organisationer som Jordens Vänner, nyare klimatorganisationer, organisationer för ursprungsbefolkningars rättigheter mm.

Klimaträttvisa är en term som används för att konceptualisera klimathotet som en etisk och politisk fråga, snarare än en fråga som är biologisk/fysisk/teknisk till sin natur. Det görs genom att relatera klimathotets bakgrund och dess effekter till koncept som rättevisa, jämlikhet, människorättsfrågor, kollektiva rättigheter, kolonialism och historiskt ansvar.

Many people say that Sweden is just a small country, and it doesn’t matter what we do. But I’ve learned that you are never too small to make a difference. And if a few children can get headlines all over the world just by not going to school, then imagine what we could all do together if we really wanted to.

Bra retorik, hon vill mobilisera, vilket inte är så konstigt, men att skapa mediagenomslag är inte samma sak som att skapa förändring. (Jag kommer följa upp med en bloggpostning om plakatismen, eller vad vi ska kalla den här övertron på demonstrationen som främsta vägen till förändring.)

But to do that, we have to speak clearly, no matter how uncomfortable that may be. You only speak of green eternal economic growth because you are too scared of being unpopular. You only talk about moving forward with the same bad ideas that got us into this mess, even when the only sensible thing to do is pull the emergency brake. You are not mature enough to tell it like it is. Even that burden you leave to us children.

Här placerar sig Greta relativt tydligt i den ideologiska nerväxt-fåran. Den kan spåras tillbaka till Romklubbens rapport från 1972 och karaktäriseras av anti-konsumerism, anti-kapitalism och kopplingar till peak oil-idéerna.

Vi kan notera att genomsnittlig global BNP per capita är $10,000/år, dvs ungefär Rumäniens och Turkiets nivå.  Globala utsläpp ska ner med minst 80%, så vi behöver ner till $2,000/år om vi ska lösa saken genom nerväxt. Det är ungefär Nigerias nivå. Sverige ligger på över $50,000/år. Greta talar om bördan som läggs på barnen. Vilken börda lämnar vi till våra barn om vi stakar ut en kurs mot Nigerias ekonomiska nivå?

But I don’t care about being popular. I care about climate justice and the living planet. Our civilization is being sacrificed for the opportunity of a very small number of people to continue making enormous amounts of money. Our biosphere is being sacrificed so that rich people in countries like mine can live in luxury. It is the sufferings of the many which pay for the luxuries of the few.

Här skärps den antikapitalistiska retoriken och allt skylls på västerlandets rikas girighet. I själva verket härrör de stora klimatutsläppen från samhällsuppbyggnad för och normalt liv av en global medelklass som fördubblats i antal sen millennieskiftet och som nu utgör runt tre miljarder människor. Exempelvis har de rika OECD-länderna minskat sina CO2-utsläpp sen år 2000 från 13 Gton till 12 Gton. Samtidigt har icke-OECD ökat från 11 Gton till 22 Gton. Enorma behov återstår. Exvis har Kina 8x så stor befolkning som Bangladesh men 100x högre energiförbrukning och utsläpp. Det är inte lyx, iallafall inte i vanlig mening, som står för lejonparten av utsläppen.

The year 2078, I will celebrate my 75th birthday. If I have children, maybe they will spend that day with me. Maybe they will ask me about you. Maybe they will ask why you didn’t do anything while there still was time to act. You say you love your children above all else, and yet you are stealing their future in front of their very eyes.

Här läggs ansvaret på de politiska ledningar som FN-delegaterna företräder. Jag har inga direkta invändningar mot det. Absolut borde de kunna komma överens om saker som åtminstone förbättrar läget avsevärt. Men då Gretas kritik utgår ifrån idéer om nerväxt och antikapitalism så bidrar iallafall inte hon till att staka ut en framkomlig väg. (Jag har ett förslag, däremot.)

Until you start focusing on what needs to be done, rather than what is politically possible, there is no hope. We cannot solve a crisis without treating it as a crisis. We need to keep the fossil fuels in the ground, and we need to focus on equity. And if solutions within the system are so impossible to find, then maybe we should change the system itself.

Det är svårt att tolka första meningen som något annat än ett rop på en klimatdiktatur eller ett globalt undantagstillstånd, eftersom ledarna uppmanas att ignorera vad som är politiskt möjligt.

Notera att om man fokuserar på både rättvisa och på fossilfrihet, så fokuserar man egentligen inte alls. Jag har sedan länge bloggat om att det är kontraproduktivt att blanda in rättvisa i klimatförhandlingar eftersom det leder till onödiga dragkamper och prestige i upplevelser av vinnare och förlorare.

Meningen om ”change the system itself” kan i sammanhanget inte ses som ett öppet och förutsättningslöst förslag. Det är en direkt hänvisning till det gamla 70-talskravet på en ny ekonomisk världsordning. Wikipedia räknar upp grundpelarna:

  1. Developing countries must be entitled to regulate and control the activities of multinational corporations operating within their territory.
  2. They must be free to nationalize or expropriate foreign property on conditions favourable to them.
  3. They must be free to set up associations of primary commodities producers similar to the OPEC; all other States must recognize this right and refrain from taking economic, military, or political measures calculated to restrict it.
  4. International trade should be based on the need to ensure stable, equitable, and remunerative prices for raw materials, generalized non-reciprocal and non-discriminatory tariff preferences, as well as transfer of technology to developing countries; and should provide economic and technical assistance without any strings attached.

Den uppmärksamme noterar att det är väldigt, väldigt likt det som Venezuela just provat med relativt stor framgång (framförallt vad gäller nerväxt, alltså).

We have not come here to beg world leaders to care. You have ignored us in the past, and you will ignore us again. We have run out of excuses, and we are running out of time. We have come here to let you know that change is coming, whether you like it or not. The real power belongs to the people. Thank you.

Här finner vi som avslutning ett kaxigt förtäckt hot som rimligen saknar täckning och som dessutom logiskt sett rimmar illa med det föregående styckets klagan om att det saknas hopp om ledarna inte fokuserar på det som behöver göras och ignorerar vad som är politiskt möjligt.

Fenomenet Greta är onekligen lite svårgripbart. En hel del av samtalet upptas av en konflikt mellan de som anser att det är osmakligt och omoraliskt att ett professionellt PR-maskineri kring Malena Ernman skjuter en skolkande dotter framför sig som en mänsklig sköld, och de som hyllar henne för hennes förment självständiga tänkande och hennes förmåga att inspirera.

Det finns troligen inget rimligt sätt att överbrygga denna konflikt, och när nu Greta de facto står där och förmanar, inspirerar, demonstrerar och håller tal så är troligen det bästa för alla parter att strunta i metadebatten och fokusera på innehållet. Det försökte jag göra i min analys av talet, och jag ser tyvärr inte tillstymmelse till idé, tanke eller förslag som inte varit med oss sen åtminstone 70-talet. Tvärtom. Den gröna rörelsen har misslyckats med att fixa klimathotet via sitt klassiska tankegods i över 40 år och det finns absolut ingenting som tyder på att det blir mer framgångsrikt med Greta i spetsen.

  • 15
  •  
  •  
  •  

2 reaktioner på ”Greta Thunbergs idé

  1. Det är riktigt obehagligt att bevittna cirkusen runt Greta Thunberg. Jag hoppas verkligen att hon inte tar alltför mycket skada, varken av de otroligt hätska utfall mot henne och hennes familj som tyvärr har uppstått, eller den rockstjärnebehandling som hennes likasinnade ger henne. Det värker i ett fadershjärta att se detta.

    Men – själva idén med att devolvera vår ekonomi är ju så hårresande dum att klockor stannar. Det är att likna vid att såga bort vår framtid, eller rättare som du skriver, våra barns och barnbarns framtid. I en liten ekonomi kommer den relativa marginalkostnaden för utveckling av nya nyttigheter bli enorm, jämfört med idag. Så förutom att levnadsstandarden tar en direkt smäll med en (kraftigt) nedskalad ekonomi så kan vi säga hej då till utvecklandet av nya läkemedel t.ex. antibiotika, nya rena energikällor, eller energibesparingsåtgärder, för att inte tala om alla de nyttigheter som vi ännu inte har en aning om vad de kommer att vara.

    Sverige hade en BMP per capita om 2000 USD, i dagen penningvärde, vid cirka 1870-talet. Det var mitt i en period då svenskarna handgripligen gav sin åsikt om vad en sådan ekonomi var värd – genom att rösta med fötterna och emigrera till USA, där utsikterna om ett bättre liv, framför allt ekonomiskt, var det som lockade. Detta, och andra liknande eländeshistorier, kommer sällan på tal när nedskalningsförespråkare sprider sina teser.

    Bra analys av talet!

    1. Jag delar i stort din uppfattning om att devalvera ekonomin. Måste bara tillägga att den som tror att det skulle vara ett sätt att ”rädda planeten” begår ett stort misstag. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk standard och benägenheten att skaffa barn. I samhällen med standard och hälsovård på en nivå så att man kan vänta sig att de allra flesta barn som föds uppnår vuxen ålder föds inte så många barn. Måste man däremot räkna med att några barn dör tidigt skaffar de flesta många barn, och man får en befolkningsexplosion.
      Det är alltså genom att lyfta utvecklingsekonomierna till västerländsk standard vi kan hindra överbefolkning av världen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *