Energikostnader och ränta

Det här är andra delen i en serie om kärnkraftens (och konkurrenters) kostnader. Du kan vilja läsa första delen först.

Förnybart-förespråkare hävdar att kärnkraft är extremt dyrt medan förnybart är tokbilligt. Kärnkraftskramare hävdar motsatsen. ”Bevis” kastas hit och dit, källors trovärdighet framhålls och ifrågasätts. Spännande nog påstås förnybart ofta vara såväl billigast som största jobb-generatorn, vilket givetvis är helt inkompatibla påståenden.

I den här delen tänkte jag berätta om hur man beräknar ett energislags kWh-kostnad, vilka realistiska ingångsvärden vi har (även för sol och vind), som livslängd, ränta, investeringskostnad, driftskostnad mm. Metoden kallas Levelized Energy Cost (LEC) eller Levelized Cost Of Energy (LCOE), och ger en kostnad per energi-enhet (exempelvis kWh).

Beräkningen av LEC går i princip ut på att summera alla kostnader över verkets livstid och dividera med energiproduktionen. Det enda som gör det lite mer komplicerat är inverkan av ränta. Såhär ser det ut som en formel, klippt rakt av från wikipedia:

LEC

Räntan (discount rate) och divisionerna med (1+r)^t kan vara både svårt att begripa och svårt att acceptera för icke-ekonomer. (Jag stöter på folk i diskussioner som vägrar ta hänsyn till ränta för deras solcellsinvesteringar, exempelvis). Att man upphöjer med ”t” är förstås bara vanlig ränta-på-ränta. Mer om räntan senare.

Typiska parametrar och resultat

Det finns LEC-kalkylatorer på nätet och den som är hyggligt slängd i Excel kan lätt göra ett eget spreadsheet. Du kan alltså relativt lätt räkna själv med andra parametervärden än mina. Här är mina exempelvärden och resultat:

LEC-by-source

Dessa parametrar är omsorgsfullt valda för att inte vara orättvisa, men det går att argumentera för andra, och de är definitivt platsberoende. Du som ändå ser rött och tycker jag är nedrigt elak mot ditt favorit-energislag eller att jag favoriserar ditt hat-energislag, lugna dig en stund och läs vidare, inklusive kommande inlägg i den här serien.

Vindkraftsförespråkare och kärnkraftsmotståndare kan givetvis tweaka parametrarna så att vindkraft blir något billigare än kärnkraft. Det är dock inte enstaka ören hit eller dit som bör avgöra ett val av energikälla, utan här är det centralt att förstå att vindkraft är en sekunda vara med lägre värde, sämre skalbarhet och större externa kostnader pga sin intermittens.

Jag tänker gå igenom alla parametrar framöver, motivera mina val och visa med grafer hur känslig modellen är för förändringar i parameterval. I det här inlägget avverkar jag ränta och livslängd:

Ränta

Konsekvensen av ränta är att ju avlägsnare inkomster och kostnader är i tiden, desto mindre räknas de. Orsaken är dels att man har alternativa investeringar som ger avkastning, dels att det finns en risk att investeringen på något sätt skjuts i sank pga haveri, disruptiv teknologi, statliga ingripanden eller dylikt. Ju högre risk, desto högre avkastning bör man alltså kräva.

Skillnader i ränta

Det finns de som argumenterar för att kärnkraft bör belastas med mycket högre ränta, eftersom kärnkraft har en stor risk för förseningar och fördyringar som i Olkiluoto 3, förtida nedläggningar, att man blir omsprungen av sol-och-vind, haverier mm. Det ligger en del i det, sett ur ett mycket snävt perspektiv. Samtidigt har i stort sett all signifikant finansiell risk sitt ursprung i rent politiska val. Val att i onödan byråkratisera kärnkraften så byggena blir dyra och försenade. Val att subventionera andra kraftslag så att kärnkraften blir ”omsprungen”. Val att helt enkelt lägga ner reaktorer, eventuellt genom att successivt höja godtyckliga och snedvridande skatter.

Självklart måste man ta hänsyn till sådana risker som privat byggare. Staten, däremot, om vi vill att rationell energiförsörjning ska byggas för maximalt välstånd och minimal footprint, bör dock göra sitt bästa för att lugna marknadsaktörer och ge garantier för att man själv, staten, inte kommer sabotera. Ett sätt att göra det på är att ge lånegarantier till byggprojekten. Ett annat att stifta lagar till skydd mot exempelvis godtyckliga skatter. Ett tredje är att staten helt enkelt bygger själv. En del ser sånt som en subvention, medan jag snarare ser det som en kompensation för eller garanti mot att staten beter sig illa.

Sedan så bör man betänka att staten tar bort risk från förnybart. Utan subventioner som står för mer än hälften av intäkten till vindkraften och solcellerna skulle givetvis dessa kraftslag vara mycket riskablare att bygga och volymerna vore mycket mindre. Risken att bli ”omsprungen” är större för förnybara intermittenta kraftslag, som konkurrerar ut sig själva i mycket större utsträckning än de konkurrerar ut annat (genom att ny produktion levererar mycket el under samma korta tidrymder som gammal produktion).

Min bedömning är att många vindkraftsoperatörer hade kursat om de inte fått en bailout i form av en ”höjning av ambitionsnivån” i elcertifikaten, och det just pga att mer vind har kommit in och pressat priserna på både el och elcertifikat. Vindkraftsbyggarna kan räkna kallt med att bailouts kommer på beställning och därmed behöver de inte prisa in lika mycket risk.

Motivering av värde

Av skäl nämnda ovan väljer jag att ansätta samma ränta för alla kraftslag. Jag har valt just 5% lite godtyckligt. Det är en lite väl låg ränta för ett privat företag, men jag tror att stater under överskådlig framtid kommer anse det värt en del att minska CO2-utsläpp och skapa billig, pålitlig energi till industrier mm. Det ger helt enkelt positiva externaliteter, och alldeles särskilt när det gäller att bygga en reaktorflotta som skapar förtroende för långvarigt och stabilt låga priser. Hursomhelst så slår andra räntesatser likartat på alla dessa energislag, som tar sina investeringar up-front, innan produktionen börjar. Sålänge vi har samma ränta för energislagen spelar nivån alltså mindre roll.

Slutförvaret är ”typ gratis”

En konsekvens av räntan är att slutförvar och demontering, ur en strikt ekonomisk synvinkel, är ”typ gratis”, även om många försöker göra en stor grej av det och se till att det smärtar ändå. Redan innan vi tar hänsyn till ränta ska kostnaden att riva utrustning vara mycket lägre än kostnaden att tillverka den med hårda kvalitetskrav. Kostnaden att gräva upp stora mängder malm, laka ur, anrika och tillverka bränsle ska vara mycket högre än att dumpa dessa små mängder metall i ett djupt hål. Annars har man gjort fel! Men DESSUTOM ska man alltså dividera den redan låga kostnaden med (1+r)^t, som lätt blir i storleksordningen 20-50.

Först kör man nämligen reaktorn i cirka 40-60 år och sen låter man radioaktiviteten klinga av i kanske 15-20 år innan man börjar demonteringen, medan avfallet får klinga av ännu längre innan det slutförvaras. Om vi ansätter 5% ränta så bör vi då dividera kostnaden med allraminst 1.05^60 = 19. Kostnaden är då så låg att den kan försummas, även om den vanliga avsättningen på något öre/kWh gjorts i posten för drift och underhåll.

Notera, apropå det, att demontering för förnybara energislag görs tidigare och därmed inte får lika stor fördel av räntan. Vindkraften har rejäla betongblock som måste bilas och transporteras bort för att återställa marken, exempelvis, och 1.05^20 = 2.7.

Det finns många typer av invändningar mot det här resonemanget, men vi kan ju beta av dem i kommentarsfälten?

Förseningar är dyra

Omvänt gör räntan att förseningar i färdigställande av en anläggning höjer LEC ganska mycket, eftersom man tar kostnader tidigt medan intäkterna, energin, produceras sent och alltså divideras med allt större faktorer. Återkommer till inverkan av byggtid i ett senare inlägg.

Livslängd

Ju högre ränta, desto mindre roll spelar livslängden. En riktigt lång livslängd förbättrar inte LEC särskilt mycket. KWh-kostnaden blir alltså ungefär samma om man sätter en reaktors livslängd till 40, 60 eller 80 år, särskilt om räntan är hög. Kurvan har samma utseende för alla energislagen:
levelized-discount

Kärnkraften får alltså inte mycket ekonomisk cred för sin långa livslängd, där exempelvis amerikanska kärnkraftsindustrin och tillsynsmyndigheten börjar förbereda licensförlängningar till 80 år, men det går att se det som ytterligare en positiv externalitet – inte minst för barn och barnbarn som kan få väldigt billig och miljövänlig el utan någon större arbetsinsats.

Som sagt, stay tuned för ytterligare inlägg i ämnet.

  •  
  •  
  •  
  •  

14 reaktioner på ”Energikostnader och ränta

  1. Vi är ju båda aktiva bloggare och jag uppskattar som placerare mycket att få avvikande åsikter att testa mina egna emot.

    Jag har därför lagt till dig i den av mina läsare mycket uppskattade vänstra bloggrullen över intressanta bloggar jag följer. Finns ingen anledning eller begäran att du ska länka min blogg som i mycket handlar om helt andra ämnen än de dina läsare kommer till dig för att läsa.

    Men av och till är det väldigt mycket enklare och mer komplett för mig att länka ett eget inlägg än att skriva här i kommentaren så jag hoppas det är okej och här är ett sådant relevant inlägg som fortsätter att beröra kärnkraft vs vindkraft:

    Kommentarer om varför vi ska investera i elinfrastruktur istället för kärnkraft.. (hoppas direktlänkförsök funkar)

    Störs du av länkandet så ta bort den.

    1. Hej! Tack för länkningen. Som du kanske sett har jag hittills inte gjort någon egen bloggrulle, men vi får se om jag kommer dithän någon dag. Det går bra att länka till egna blogginlägg som förklarar något. Jag skulle dock vilja säga att ditt blogginlägg inte förklarar så mycket om kärnkraft; däremot kommer det med några påståenden. Men det är lugnt, det går bra det också.

      1. Blogginlägget återkopplar på bloggen till tidigare blogginlägg och här till tidigare diskussion med fakta vi haft. Det är omöjligt att ständigt upprepa allt och det är lätt för läsaren att scrolla ner på din eller min blogg. Saknar du något specifikt så hojta gärna till.. här eller där.. 🙂

        Bloggrulle kan varmt rekommenderas, personligen tror jag många läsare som bara tycker jag skriver irriterande skräp kommer dit för den 😉 och för mig själv är det ett utmärkt sätt att samla ihop sin egen dagstidning och samtidigt dela med mig av vad jag tycker är intressant.

  2. Vad gäller ditt innehav så är det föredömligt utbildande.

    Men jag skulle vilja påpeka två saker:
    1. Vi har en rätt god känsla vilken ränta eller om du så vill avkastning marknaden kräver vid kärnkraft och det är kinesiska kraven för att finansiera nya engelska kärnkraften (utöver krav om att inte vara ansvariga för olyckor etc) och som vi båda vet så var det inte 5% varför jag måste ifrågasätta den siffran som för övrigt inte hade funkat på några projekt jag stött på i privata näringslivet. Du antyder också att du vill ha statliga garantier för kärnkraft och där är vi överrens. Subvention krävs för ny kärnkraft.
    2. Om vi antar att ingen ny el får någon form av garantier eller subvention i ett hypotetiskt land vi kallar Sverige.. Kärnkraften belastas med sina avvecklingskostnader genom löpande fondering snarare än elakare versionen att sätta av det up front (även om vi nu ser nackdelen för skattebetalarna när ekonomisk livslängd är kortare än planerad)

    I det läget tror jag vi kan vara eniga om att det hade funnits mindre vindkraft i Sverige och att priserna för konsumenterna och industrin därför varit högre under större delen av året. Låt oss anta 60 öre istället för dagens kanske 25 öre som realistiskt (en story i sig). Nu till frågan:

    Under det scenariot, vilket projekt tror du skulle få den lägre marknadsräntan av de privata investerarna? Kärnkraften från planeringsstadiet med alla risker att det inte blir av och enorma investeringar i absoluta belopp samt väl dokumenterade tidsfördröjningar och cost overruns typ Finland/England på plus 1 kr?

    Eller den relativt lilla vindparken som där de senste 10 likadana projekten landat på säg 50-52 öre per kWh?

    Intermittens för vindkraft är en svaghet men lösningen på det är enligt mitt tycke inte kärnkraft. Länkade bloggen handlar bland annat om det. För att förtydliga, om du mot förmodan ogillar länkandet så ta bort båda dessa inlägg.

    mvh
    Johan

    1. Johan, kineserna köpte in sig i Hinkley Point C alldeles nyss, vilket innebär att de inte var inblandade i förhandlingen mot brittiska staten. Jag accepterar fortfarande inte proof-by-EPR. Att världens dyraste reaktormodell är dyr bevisar bara att världens dyraste reaktormodell är dyr, inget annat.

      Här har vi en annan reaktor vars kontrakt skrevs i mellandagarna. Det är Bangladesh som köper 2*1200 MW från ryssarna för $12.65 mdr, eller $5/W. Såhär skriver man om lånevillkoren: ”Russia will finance up to 90 percent of the total cost as credit with an interest rate of Libor plus 1.75 percent […] Bangladesh will clear the total loan within 28 years with a 10-year grace period.” Libor är cirka 0% för närvarande.

      Utan subventioner och om kärnkraften inte hade hindrats och lagts ner så hade vi haft minst 12 reaktorer i Sverige med högre kapacitetsfaktor. Det hade givit ett lågt elpris. Ingen vind hade byggts och nya vindkraftsprojekt hade inte haft en snöbolls chans i helvetet. Utan erfarenhet av vindkraft i Sverige hade ett nytt vindkraftsprojekt inte kunnat byggas för 50 öre, utan det hade snarare varit 1 krona. Det hade inte funnits några ”10 likadana projekt”. Igen, Sverige har byggt kärnkraft billigt och snabbt förut. 12 gånger tillochmed. Det är ett fritt val om vi ska göra det igen eller inte.

      1. Jag måste börja med det mest uppenbara som stör mig i det ovan:

        ”Utan erfarenhet av vindkraft i Sverige hade ett nytt vindkraftsprojekt inte kunnat byggas för 50 öre, utan det hade snarare varit 1 krona. ”

        Jag är inte 100 på vad du menar men jag hoppas vi är eniga att om att helt utan subvention så kostar vindkraft idag ca 50 öre per kWh i total kostnad, fast och rörlig, utbyggnad och avvecklad efter livslängd.

        Med subventionen, som inte är vindkraftsspecifik utan förnyelsebar energi, det s.k elcertifikatsystemet så klarar vindkraft även dagens låga priser på 25-30 öre om än delvis på att köparna spekulerar i högre priser framöver.

        Den andra vinklingen du kan ha menat som jag tolkar dig är att det inte skulle funnits skalfördelar att tjäna om vindkraft aldrig hade lyft och att det därför skulle varit dyrare?? Menade du så?

        Vindkraft är tekniskt och ekonomiskt väldigt okomplicerade projekt. Utvecklingen är inte på något sätt svensk utan kostnaderna har sänkts internationellt genom teknisk utveckling och att investerare blivit bekväma i hur okomplicerat det är. Med eller utan tidigare massutbyggnad av vindkraft så hade den m.a.o kostat ca 50 öre, en kostnad som är i ytterligare fallande som du rimligen vet.

        Vad gäller nya reaktorer, så hänvisar du hela tiden till tredje världen och projekt som räntemässigt är statssubventionerade, i det fallet ovan av Ryssland för att stötta rysk exportindustri när landet mer än någonsin behöver alla alternativ till olje/gashårdvaluta.

        De intressanta projekten för mig är Finland och England och jag kan bara konstatera att 5% ränta på ett kärnkraftsprojekt inte är marknadsmässig avkastning och därför fel ränta att använda.

        Du är i artikeln inne på diskontering av framtida intäkter och kostnader och det är rätt tänk. Det är det jag berömmer i bloggen ovan men det är absolut avgörande då att man förstår hur enormt viktigt det är att välja rätt ränta i beräkningarna. Allt under rätt ränta är en subvention för kärnkraften som andra energislag inte har.

        1. Nej, Johan, vi är inte eniga om att vindkraft kostar 50 öre helt utan subvention. Subventionerna, framförallt elcertifikaten, innebär just att det mesta av vindkraftens risk försvinner, vilket innebär att kravet på avkastning blir mycket lägre. Om vi ansätter en mer marknadsmässig ränta på 10% så blir vindkraftens LEC snarare 70 öre än 50.

          Du skriver att vindkraft är ”tekniskt och ekonomiskt väldigt okomplicerade projekt” och att priset därför hade varit samma oavsett om stora volymer hade subventionerats fram eller inte. Jag konstaterar att solceller är ännu mer okomplicerat, infrastrukturellt, byråkratiskt, byggtekniskt, men ändå ser vi enorma variationer i soft costs beroende på land. Dessutom ger mindre erfarenhet i ett land högre risk, dvs högre diskontering. Jag köper alltså inte ditt argument om att det är samma kostnad.

          Kostnaden för vindkraft må vara aningen fallande, men värdet är också fallande. Varje ny snurra som byggs konkurrerar med befintliga snurror under samma vindrika timmar. Man skulle även kunna tänka sig att Svenska Kraftnät fick debitera (eller kreditera) kraftslag för deras bidrag till behov av effektreserv, utbyggnad av stamnät, påverkan på överföringskapaciteten från Norrland etc.

          Återigen köper jag inte proof-by-EPR. EPR-en är helt klart den reaktor som är mest om sig och kring sig, störst och dyrast. Problemen i Finland har gett EDF en näsbränna och därför kräver de mycket pengar, samtidigt som britterna väntat så länge att de är desperata, plus att britterna har en erkänt lynnig, oberäknelig och svår byråkrati. Då blev det som det blev.

          Ditt argument om att Ryssland subventionerar för att få in pengar låter inte sannolikt när Ryssland tvärtom hostar upp pengarna och ger Bangladesh amorteringsfritt i 10 år. Återigen, vi har byggt billigt i serie förut och kan göra det igen. Finland, apropå det, ska bygga en sjätte reaktor och om den säger man ”Fennovoima, with a new board, confirmed the investment in April 2014, having said that when the plant starts operating in 2024, the price of electricity for shareholders would be less than €50/MWh (5 cents/kWh), including all production costs, depreciation, finance costs and waste management. Building cost was then estimated at €6 billion. A third contract was with TVEL for fuel supply to Fennovoima – first core and ten years’ reloads.”

          Återigen, mitt argument är INTE att 5% är en marknadsmässig ränta. Mitt argument är att det är en trolig ränta på våra (tyvärr) reglerade marknader för elproduktion OCH att det inte finns något hållbart skäl att ansätta olika räntor för vind-sol-kärnkraft.

          1. Kort, jag håller inte med dig alls vad gäller att vindkraft skulle vara nämnvärt dyrare om vi inte redan kommit igång, se på Norge och Finland som kom efter oss utbyggnadsmässigt och borträknat naturliga förutsättningar som topografiskt resp vindförutsättningar så finns inte de skillnaderna lika lite som de skulle göra det mellan föregångaren Danmark och Sverige. MEN, det är oväsentligt hypotetiskt resonemang, vindraft har den ställning det har idag i Sverige och ny kärnkraft har den det har. Du vill hela tiden ta bort teoretiska stordrift fördelar för vindkraft och addera dem för kärnkraft.. För mig som placerare är det ett obegripligt sätt att se på saker och ting.

            Likaså faller vi hela tiden in i diskussioner där du vill använda ryska kärnkraftexempel i tredje världen när jag vill prata reella exempel nu i England och Finland.

            Som lök på laxen vill du använda räntekostnad som ryska staten tar fram till Bangladesh för investeringen.

            Jag vidhåller… Om marknaden fick skapa elpriser som skulle kunna stimulera fram ny produktion utan inblandning från stat så skulle priset vara minst 60 öre per kWh i Sverige och då skulle vindkraft vara lönsam, ny kärnkraft skulle inte vara det.

            Vidare vidhåller jag att som jag känner kapitalmarknaderna så skulle i den situationen en vindkraftspark tilldelas mycket lägre upplåningskostnader än en kärnkraftspark.

            Vidare så hävdar jag att kärnkraften blir allt dyrare att bygga medans vind och solkraft blir allt billigare och att de länder som bygger kärnkraft idag som är klar om 10 år kommer försätta sin basindustri i en hemsk situation med skyhöga elpriser typ det vi ser i England och Finland.

            En ny blogg på ämnet från mig:
            Alternativ åsikt om kärnkraft, vindkraft & problembild

          2. Du skriver: ”Du vill hela tiden ta bort teoretiska stordrift fördelar för vindkraft och addera dem för kärnkraft.”

            Nej, jag vill ha en fri marknad. Då kommer stordriftsfördelarna tillfalla kärnkraften, som är det energislag som skulle skalas.

            Ja, du vill prata Finland och England. Jag har förstått det, men du kan inte förklara varför just EPR-reaktorn definierar kärnkraftskostnader i första världen. Ta Sydkorea, exempelvis. Inte tredje världen utan modernt industriland, men de bygger billigt och exporterar billigt (till UAE). UAE bygger nu fyra reaktorer samtidigt. Sverige byggde år 1974 på åtta reaktorer samtidigt. Förklara varför vi inte kan göra det igen. Vad har vi blivit dåliga på? När försvann vår förmåga? Är det omöjligt att återta den?

            ”Som lök på laxen vill du använda räntekostnad som ryska staten tar fram till Bangladesh för investeringen.”

            Suck. Så fort jag ger ett exempel så påstår du att jag vill att något ska vara så. Det är intellektuellt ohederligt, vänligen sluta. Mitt påpekande om Bangladesh var ett motexempel till din fantasi om att Hinkley Point C på något sätt skulle definiera räntekostnaden för kärnkraft. (Utan att du ens har pekat på någon faktisk räntesats för Hinkley).

            ”Jag vidhåller… Om marknaden fick skapa elpriser som skulle kunna stimulera fram ny produktion utan inblandning från stat så skulle priset vara minst 60 öre per kWh i Sverige och då skulle vindkraft vara lönsam, ny kärnkraft skulle inte vara det.”

            Du kan vidhålla hur mycket du vill. Finnarna håller uppenbarligen inte med, exempelvis, och det borde inte vi göra heller.

            ”de länder som bygger kärnkraft idag som är klar om 10 år kommer försätta sin basindustri i en hemsk situation med skyhöga elpriser typ det vi ser i England och Finland.”

            Är det därför finsk basindustri jobbar med kärnkraftsprojekt? För att de önskar försätta sig i en hemsk situation? Och hur kan det vara en hemsk situation att ha flödigt med stabil och billig elproduktion? Även om OL3 kostar mycket lär dess produktion vara mycket gynnsam för industrin.

            Tyskland har blåst mer än 1000 miljarder på solceller som motsvarar ynka två EPR-reaktorer, och ytterligare hundratals miljarder på vind. Hade man lagt bara en del av dessa pengar på kärnkraft hade man idag varit av med kolkraften. Istället har man samma kolkraft som förut. Där snackar vi hemska konsekvenser. Apropå det – mycket basindustri måste flytta ut eller avelektrifiera sig om vi lägger ner kärnkraften. Lika mycket vind som kärnkraft lär vi inte skaffa, och priserna blir alldeles för volatila för industrins smak. Ja, om vi inte drar in rysk gas förstås.

          3. Inlägg i DN om problemet att kärnkraften är subventionerad genom att bolagen inte sätter av pengar för avvecklingen utan lämnar framtida kostnader för nedmontering till skattebetalarna.

            Låt inte kärnkraftsbolagen betala för lite

            Jag har tidigare bloggat om att tidigare undersökningar visar att denna subvention ganska väl motsvarar effektskatten.

            Kruxet är den onda spiralen: När mer kärnkraft går i konkurs så är det färre framtida kärnkraftstimmar som ska bära de 10 kärnkraftsverkens avvecklingskostnader.

            Två lösningar:
            1. Meddela bolagen (vilket borde vara självklart) att de får betala sina kostnader oavsett om de producerar el eller ej.
            2. Undvika att kärnkraftsverken läggs ner i förväg. Du verkar tro att stoppad vindkraft kan fixa det. Min åsikt är att läget redan är som det är och att enbart att gemensamt dra åt hållet att Sverige blir en stor el-exportör till kontinenten kan trygga båda typerna av energiproduktion.

            Det var för övrigt inte min ide utan den självklara slutsatsen i en Sweco rapport härom året. Stänger vi inne elen så kommer konkurserna på löpande band. Skapar vi mer export stiger priserna på el så att bolagen i Sverige tjänar pengar och allmänt välstånd skapas.

            Jag skulle vilja uppmana kärnkraftsvännerna att lyfta ögonen något och se de möjligheter som finns istället för att bli överkörd av verkligheten.

          4. Utmärkt att ”subventionen” (av uppfyllande av statens orimliga krav på slutförvaret) motsvarar effektskatten! Då föreslår jag att staten återbetalar all effektskatt som den hittills samlat in. Denna återbetalning får gå direkt till kärnavfallsfonden, givetvis plus ränta motsvarande den kärnavfallsfonden lyckats få på sina medel. Samtidigt avskaffar vi förstås effektskatten för framtiden. Och slutligen så tar vi en titt på läget i kärnavfallsfonden efter detta och bestämmer hur mycket pengar den behöver per kWh framöver. Då är vi av med allt vad subventioner (och mjölkande, som det egentligen är) heter. Deal?

        2. Problem med ”vindkraftskramare” är att man alltid får spekulera om hur mycket bättre vindkraftverk kommer vara i framtiden men när man säger samma sak om kärnkraft så kommer England och Finska reaktorn flygande. Varför får inte vi använda andra reaktorer som är billigare att bygga ?

          Om man kan dra hela marknaden över en kam så antar jag att det kommer bli mycket högre säkerhetskrav på vindkraftverk baserat på den senaste olyckan
          http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3874883.ece
          100++ meter runt en verk ska vara avspärrat så att ingen kan ta sej dit ifall ett verk skulle rasa. Kanske en stålbur runt hela verket ifall den släpper is från en vinge.

          Det andra är att kärnkraften mjölkas som få andra områden. Det betalas till och med ut pengar till antikärnkrafts organisationer.
          http://nejdetkanviinte.se/2015/11/18/karnavfallsfonden-mjolkas-av-stollar/
          Innan förra valet så kollade man på att förnya reaktorerna och då skulle… tror det var SSM… få några 100 miljoner från fonden för att undersöka möjligheten. Hur mycket har inte forskningen på slutförvaret kostat ?
          Allt detta mjölkande från fonden gör ju att kärnkraft blir dyrare.

  3. Inlägg inte innehav skulle det ju vara naturligtvis. En gång aktieplacerare alltid aktieplacerare är jag rädd ;-/

  4. En fråga till Johan.

    Jag uppfattar av din ovanstående argumentation att du är positiv till vindkraft vilket är en ståndpunkt man kan inneha. Vindkraft är dock bara en del av lösningen, till skillnad från kärnkraften som i ett paket erbjuder en helhetslösning, till hur vi ska generera vår framtida elkraft vilket föranleder en undran hos mig kring undrar hur du ser på resterande del? Hur ska vi kraftförsörja vårt samhälle utöver existerande vattenkraft när det inte blåser? Och hur ser du på utökade investeringar i stomnätet för att flytta runt elen. Borde inte vindkraften betala en betydligt högre nätavgift/anslutningsavgift jämfört med t ex kärnkraften eftersom den är helt beroende av att kraftnätet byggs ut?

    Och en kanske ännu intressantare fråga. Hur ska den europeiska kontinenten och stora delar av övriga världen som endast har tillgång till minimala mängder vattenkraft kraftförsörjas om fossilkraften avvecklats när det inte blåser?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *