Kategoriarkiv: Uncategorized

Helgläsning v21

Mycket sen helgläsning:

1. Jag har skrivit flera kritiska inlägg om Cornucopias stolliga peakande och tillväxthaverism, men han är ändå klart intressant när det gäller säkerhetspolitik. Han har dessutom skrivit några intressanta inlägg på andra teman på sistone. Läs gärna inlägget Låt oss aldrig glömma fackets lynchmobb i Ådalen, samt Könsfördelningen styrelserna i OMXS30.

2. Professor Lennart Söder tilldelas årets vindkraftpris av Svensk Vindkraftförening. ”Lennart, som inte kunde vara på plats under stämman men väl på länk/skype, var mycket glad och stolt över priset som visade att dessa insatser och ambitioner var uppskattade.”

3. Forskning om individualistisk eller kollektivistisk kultur och dess roll för demokratisering. Spoilad avslutning: ”Countries in the Middle East have in general higher individualism scores than many Asian countries. In the long run, if our analysis is correct, they could end up becoming more democratic, despite the higher authoritarian streak observed in the past in Islamic countries.”

4. Diverse tankeväckande om genmodifiering av människor, Designer Babies. Kommentarerna är också läsvärda.

5. Ny forskning visar att fritt skolval minskar boendesegregering (en trolig mekanism är att bostadspriserna inte drivs upp lika högt när man inte måste flytta till ett visst område för att sätta sina barn i en bra skola).

Kärnkraften vs EUs utsläppsrätter

James Hansén, amerikansk klimatforskare, skriver vältaligt på DN Debatt om varför det är hål i huvudet av Sverige att tvinga kärnkraften att stänga med effektskatt mm när vi istället borde sprida vår nationella framgångssaga. Du har säkert redan läst.

Replikerna har inte låtit vänta på sig. Vi kan lägga den fullständigt ologiska cut-n-paste-artikeln från Miljöpartiet de kolsvarta åt sidan och fokusera på något lite intressantare. En miljökonsult, Magnus Nilsson, replikerar nämligen att det inte spelar någon roll för utsläppen att Sverige lägger ner kärnkraften. Såhär skriver han:

”EU:s direktiv om utsläppshandel innebär […] att det från 2013 och framåt kommer att utfärdas totalt ca 58 miljarder utsläppsrätter som de ca 12 000 så kallade stationära anläggningar […] kan utnyttja för att täcka sina koldioxidutsläpp.”

Magnus menar alltså att EUs utsläpp från kraftverk och energiintensiv industri är begränsade totalt sett eftersom de 58 miljarder tonnen gäller för all framtid. Logiskt sett spelar det alltså ingen roll vad vi gör – kraftverken kommer släppa ut 58 miljarder ton och sen är det finito.

Han betraktar alltså EUs utsläppsrättssystem som något av Gud givet, nedhugget på stentavlor för framtida generationer att följa slaviskt.

tablets

Den bilden krackelerar emellertid i Magnus eget inlägg, till synes utan att han själv begriper det, när han konstaterar följande:

”I oktober 2014 beslöt dock EU-ledarna att minska den framtida utgivningen av utsläppsrätter med cirka 9 miljarder utsläppsrätter.”

Antalet utsläppsrätter är alltså inte fixt. Förändrad ambitionsnivå har redan skett och kommer ske igen, baserat på ekonomiska realiteter! Priset på utsläppsrätter har varit lågt (delvis tack vare att många länder i EU har kvar kärnreaktorer), och därför kunde politiker öka ambitionsnivån. Utan expansion av kärnkraften så kommer EU förr eller senare tvingas öka mängden utsläppsrätter igen eftersom förnybart inte kommer att kunna tillhandahålla all kraft vi behöver.

Två miljarder utsläppsrätter per år delas ut nu och cirka 45 miljarder återstår att dela ut enligt Magnus (jag lyckas inte bekräfta det kumulativa taket via eget googlande). Cirka 22 år av dagens förbrukning kvar alltså, men tilldelningen minskar årligen så förloppet dras ut ytterligare i tiden. Det är enligt min mening naivt att tro att det ska hålla. Med ca 2% minskad tilldelning per år (detta har jag däremot bekräftat) kommer vi inom 10-20 år komma till ett läge då Europa står inför snabb avindustrialisering, och då kommer givetvis EUs ledare att rösta för ökade utsläppsrätter med hänvisning till att vind och sol tyvärr behöver några år till på sig att bli konkurrenskraftiga.

Dessutom är inte EU ett slutet system. Lägger vi ner några reaktorer och köper exempelvis stora mängder solceller eller energieffektivare vitvaror som ersättning, så kommer det leda till ökade CO2-utsläpp vid tillverkningen i Kina. Så är det med det. EU är inte ett slutet system och dess utsläppshandelssystem är inte hugget i sten. Får Mp, S, V och C fortsätta ha avgörande inflytande över energiförsörjningen i Sverige kommer det bidra till sänkta ambitioner och ökade utsläpp.

Religionernas trender

Pew Research Group är en amerikansk opolitisk ”fact-tank” som tar fram information om bland annat sociala trender som religion. Senaste tiden har de släppt ett par riktigt intressanta rapporter om trender inom religion, den ena om den senaste utvecklingen i USA och den andra med globala prognoser fram till 2050. Tänkte gå igenom de intressantaste resultaten här och ställa dem mot varandra.

Först en undersökning om vad som hänt de senaste 7 åren i USA. Landet är som bekant väldigt religiöst. Exempelvis är det märkligt många amerikaner, ca 50%, som inte tror på evolutionsteorin. Men detta förändras relativt snabbt nu och icke-religiositeten (”unaffiliated” i grafen nedan) ökar med cirka en procentenhet per år!

religiositet_i_usa

De unga generationerna driver utvecklingen. Av USAs pensionärer är bara 11% icke-religiösa, men bland unga vuxna är siffran cirka 36%:

usa_by_age

… och dessutom är det så att kristna hoppar av. De senaste sju åren har exempelvis 80-talisterna gått från en fjärdedel icke-religösa till en tredjedel:

usa_by_age_change

Det här är en fantastisk utveckling. Färre unga börjar sitt liv som religiösa och samtidigt tappar religionen även äldre. Framförallt tappar katolicismen kraftigt, medan evangeliskt kristna växer en aning, men den grupp som har starkast bytesläge är icke-religiositeten:

US_switching

Den andra undersökningen prognosticerar global religionstillhörighet fram till 2050 och då ser det inte lika kul ut. De icke-religiösa ser ut att växa betydligt långsammare än världens befolkning, medan muslimerna ökar klart snabbast:

global_change

Orsaken till det senare är framförallt att muslimerna är unga och har höga födelsetal, med cirka 3.1 barn per kvinna medan kristna har 2.7 barn per kvinna och icke-religiösa ligger på låga 1.7:

fertility_by_religion

Flödet mellan grupperna tycks domineras fullständigt av ett flöde mellan kristendom och icke-religiositet.

world_switching

Det här är en av orsakerna till att jag jag tror att det verkliga utfallet kommer avvika kraftigt från prognoserna i den här studien. Varför skulle bara kristna fly sin religion? Det må vara svårare att hoppa av islam med tanke på att det är belagt med dödsstraff, men det är också mer attraktivt att hoppa av med tanke på hur opraktiskt det är att följa dess påbud. Dessutom borde dagens brutala inbördes stridigheter rimligen resultera i sekulära motreaktioner.

Att bara en kvarts miljon av en miljard hinduer (dvs 0.025%) kommer röra sig bort från religionen på 35 år tycks mig helt orimligt, även om det troligen är en oantastlig extrapolering av dagens trender givet de definitioner och frågeställningar man jobbat med i den här studien. Det vi ser idag är nämligen att de som är födda inom hinduismen (och inom islam) hittills fortsatt självidentifiera sig som hinduer (muslimer) trots de senaste decenniernas snabba ekonomiska och sociala förändringar (urbanisering, stigande inkomster mm).

Jag har dock en del indikationer på att extrapolationerna inte fångar verkligheten fullt ut. En indikation är att studien ger en prognos för USA 2010-2050 och detta går förstås att jämföra med den första studien som betraktat faktiskt utfall 2007-2014. Såhär ser prognosen ut:

change_2050

Men som du minns från första grafen i det här inlägget så har ”unaffiliated” i USA ökat från 16.1% år 2007 till hela 22.8% år 2014. Skulle USAs icke-religiösa på bara sju år vunnit nästan sju procentenheter och sedan på återstående 36 år bara vinna ytterligare tre procentenheter? Trots att 80-talister och 90-talister ligger på 34-36%? Knappast troligt, va? Vi har minst 10 procentenheter underskattning där, dvs 40 miljoner pers.

I råa siffror ser prognoserna ut såhär:

numbers_2050

Även om man nog inte kan jämföra kristnas benägenhet till avhopp i exempelvis Afrika med dito i USA, så tänker jag att den underskattning jag visade på ovan tyder på att kristendomen kommer att tappa betydligt mer till ”unaffiliated” och att även andra religioner kommer tappa dit. Varför kommer andra religioner tappa? Jo:

Såvitt jag förstår utgår man i studien från att alla saudier, exempelvis, är muslimer och att ingen kommer byta (exempelvis till icke-religiositet) fram till 2050, men mycket tyder på att många saudier redan är icke-religiösa och bara utför riterna pga socialt och statligt tryck. Den här undersökningen från Win-Gallup visar att bara 75% av saudierna säger att de är religiösa och att 5% identifierar sig som övertygade ateister. En annan intressant datapunkt är att 81% av katolikerna säger sig vara religiösa, 83% av protestanterna men bara 74% av muslimerna och 38% av judarna säger sig vara religiösa.

Hmm, katolik men inte religiös? Detta visar att det spelar roll hur man ställer frågan! Det är alltså betydligt fler som självidentifierar sig som judar, kristna och muslimer än som uppger att de är religiösa. Pews studie som går på den förra definitionen, att man identifierar sig inom en trosinriktning, visar att 84% anser sig knutna till en religion. Men Gallup Internationals fråga: ”Irrespective of whether you attend a place of worship or not, would you say you are a religious person, not a religious person or a convinced atheist?” gav år 2012 ett resultat på bara 59% religiösa (25% icke religiösa och 13% övertygade ateister)! 

Religiositeten ÄR på tillbakagång – enligt Gallup tappade religiositeten cirka 9 procentenheter på bara 6 år. Afrikas och muslimernas snabba befolkningstillväxt motverkar förvisso tillbakagången och kan tillochmed leda till en ökning i religiös associering, men under ytan tappar religiositeten kraft över hela världen och andelen som uppfattar sig som religiösa minskar successivt. Guskelov!

Frikoppla miljö och människa

Lyssnade idag på ett intressant inslag på Vetandets Värld i P1, med titeln Ett vildare Europa. Lyssna gärna! Inslaget handlade om organisationer som arbetar för att låta naturen ta hand om sig själv igen på stora områden, bland annat genom att återinföra utrotade arter som vildhäst och uroxe. Biologer påpekar att många växter och insekter som tycks beroende av det ”öppna kulturlandskapet” är såpass gamla och specialiserade att betande djur måste hållit ytor öppna även innan människan gjorde sitt intåg. Därför kan hyggligt återställda ekosystem vara ett alternativ till att hålla landskapet öppet med maskiner och stödsystem.

Vet inte om P1-inslaget nämnde ordet ekomodernism, men det påminde mig ändå om att jag borde skriva om det. Jag var själv en ekomodernist långt innan jag hörde talas om begreppet, och många av mina inlägg bygger på ekomodernistiska tankegångar. Jag kom i kontakt med begreppet först när jag för ett antal år sen läste en text av Schlaug där han liksom spottade fram ordet med hårt spända käkar (om nu något sådant är möjligt att göra i skriven form).

När Schlaug förklarar ekomodernismen säger han enbart att det handlar om den (enligt honom felaktiga) tesen att tillväxt och god miljö går att kombinera. Men det är inte alls det som är grunden i ekomodernismen. Det centrala temat är istället detta (för att citera ur ett ekomodernistiskt manifest som i övrigt är alldeles för långrandigt):

we affirm one long-standing environmental ideal, that humanity must shrink its impacts on the environment to make more room for nature, while we reject another, that human societies must harmonize with nature to avoid economic and ecological collapse. […] Intensifying many human activities — particularly farming, energy extraction, forestry, and settlement — so that they use less land and interfere less with the natural world is the key to decoupling human development from environmental impacts.

ecomodern_city

För att ta energi som exempel på ”intensifying” och ”decoupling”, så kan man göra en lista på alternativ, ordnat efter miljöpåverkan:

  1. Bränna fossil kol och olja.
  2. Skörda biomassa och bränna det.
  3. Förstöra älvbiotoper och sätta upp tiotusentals enorma fågelkvarnar
  4. Bygga några oansenliga fabriksbyggnader som klyver atomer.

Det går att ifrågasätta om ettan verkligen är värst. Ofta är tvåan värre, beroende på skala och omständigheter. Hursomhelst är det sista alternativet uppenbart överlägset. Där har man skippat harmonin och de diffusa naturberoende energikällorna istället byggt en relativt frikopplad energiproduktion. Vi ”intensifierar” den mänskliga aktiviteten genom att utnyttja uran som har en energidensitet någon miljon gånger högre än kol och olja.

Finns många andra exempel – ta fisk:

  1. Fiska så mycket det går.
  2. Fiska lagom så att fiskbestånden inte utarmas.
  3. Odla fisk i nätkassar i hav och sjö.
  4. Odla fiskkött i laboratorium.

Ekomodernistens dröm, om än inte realistisk i dagsläget, är förstås att frikoppla genom att odla fiskkött i fabrik. Klassiska gröna tänkare vill istället leva i harmoni med naturen genom att välja tvåan eller ännu hellre genom att odla och äta någon ekologisk grönsak istället. Trean förkastas som onaturlig och fångenskap. Att det inte tillfredsställer människans behov av mängd, upplevelse och kvalitet bryr hon sig föga om, eftersom asketismen är en del av ideologin. Att deras strävan efter harmoni med naturen har värre miljökonsekvenser än det intensiva/artificiella är inte en insikt de släpper igenom sina mentala försvar. Det blir en klubb för inbördes beundran och en sorts religiositet med svårtillgängliga, kostsamma och besvärliga riter med inslag av självspäkning, snarare än pragmatiska lösningar.

Vad sägs om att skippa åkern och odla i skyskrapa, apropå det? Säger inte att det är realistiskt, men intressant som vision:

skyscaperfarming

Visst är det intuitivt grönare att bo på landet än i stan? Och bokstavligt talat är det förstås grönt på landet, men som metafor är det fel. Stadsbor delar effektivt på infrastruktur och logistik, vilket gör att deras miljömässiga footprint är rejält mycket lägre.

GMO är också ett sätt att intensifiera mänsklig verksamhet för att kunna ta upp mindre yta och kräva mindre resurser, samtidigt som det kan tillgodose mänskliga behov av exempelvis vitaminer med mindre resursutnyttjande. Men GMO anses inte i ”harmoni” med naturen och förkastas därför av klassiska gröna tänkare. Klassiska gröna tänkare jobbar hellre småskaligt och ineffektivt – se exempelvis Urban Agriculture.

Min lojalitet finns främst hos människan och jag ser naturens värde som ett mänskligt påfund snarare än en inneboende egenskap. Utan människor, ingen värdering. Jag kräver därför inte ”hela naturen åt naturen”, men jag ser stora fördelar i att frikoppla oss snarare än att leva i harmoni. Det betyder förstås inte att de mänskliga biotoperna kommer sakna liv (tvärtom) men vi kommer se till att de oundvikliga flödena mellan systemen krymper och inte får särskilt stor påverkan på endera systemet. Det kommer på så vis också att göra såväl mänskliga samhällen som ekosystem mindre sårbara.

Vårt politiska motstånd när det gäller att minska miljöpåverkan är INTE de som jobbar hårt för att ha en fin bil och flyga på chartersemester. Motståndet finns istället främst hos de klassiska gröna tänkarna som vägrar intensifiering, motsätter sig urbanisering, strukturomvandlingar och tillväxt och istället insisterar på ineffektivitet samt fortsatt och ökat beroende av naturen. Om de kunde släppa på sin ortodoxi och se pragmatismen i ekomodernismen så skulle vi uträtta storverk tillsammans. Innan dess blir det ett nejdetkanviinte.

Kärnkraftens utbredning

Jag möter då och då ett argument som går ut på att kärnkraften inte kan reducera utsläppen tillräckligt eftersom bara ett 30-tal länder av cirka 200 har kärnkraft. Mindre länder, outvecklade länder och länder i konfliktzoner har inte förmåga att sätta upp kärnkraftsprogram, hävdas det.

Jag tycker iochförsig att det argumentet gör kärnkraft märkvärdigare än vad det är, men även om premisserna vore helt sanna så följer inte slutsatsen! Utan kärnkraftsförmåga finns ingen förmåga att använda energi storskaligt överhuvudtaget, och då finns heller inte särskilt mycket utsläpp att reducera. Faktum är att hela 81% av all elektricitet i världen produceras i etablerade kärnkraftsländer. Jag har givetvis gjort en graf på det. Håll till godo, klicka för förstoring:

nuclearcountries

Till detta kommer att något dussin ytterligare länder är i olika stadier av förberedelser för att skaffa sig kärnkraft. Vitryssland bygger två, UAE bygger fyra reaktorer och Turkiet har shoppat loss på åtta stycken, exempelvis.

Slovakien är det kärnkraftsland som har minst total elproduktion – 29 TWh/år. Cirka 96% av elproduktionen i världen sker i länder som har minst så mycket elproduktion. (Update: Armenien har en reaktor och ännu mindre total elproduktion, cirka 7 TWh/år.)

Att 81% av elanvändningen finns i länder som redan har kommersiellt producerande reaktorer, utbildad personal, matchande universitetsprogram, lagstiftning och regelverk på plats etc, visar på kärnkraftens potential. Snabbt kan det gå, dessutom. Det saknas förstås politisk vilja i många etablerade kärnkraftsländer, framförallt i Europa, att dra igång nya byggen, men den tekniska och industriella förmågan finns definitivt. Vi behöver bara sluta låta en högljudd och irrationell minoritet köra över oss som är mer lågmälda, insatta och miljömedvetna.

Helgläsning v19

1. För den som orkar: Det verkar som att Livsmedelsfacket försöker driva ett litet bageri i konkurs helt i onödan. Ord står mot ord, men sen är fackpamparnas nollkoll och beteende mot budbäraren väl dokumenterad.Finns en rond 2 också. Stor humor!

2. Ryssland stör svenskt arbete med elkablar mot Baltikum.

3. Kina har nu arbetat sig runt övriga länders intellektuella egendom på kärnkraftsområdet och började i torsdags bygga det första exemplaret av den resulterande reaktortypen, Hualong. Kina har aggressivt, redan innan bygget startade, börjat bearbeta exportmarknaderna. Man har redan överenskommelser på plats med Pakistan och Argentina och bearbetar flera andra, inklusive Storbritannien.

4. Den som senast dömts enligt Norges blasfemi-lag var Arnfred Olesen, redaktör för tidningen Fritänkaren år 1912. Lagen har alltså varit sovande, men nu, äntligen, har den avskaffats. Egentligen är det märkligt att så mycket gammal skit tillåts finnas kvar i lagtexter. Här finns ett svenskt exempel.

5. Sprutbytesprogram tycks effektivt för att minska HIV-smitta.

6. Saudis oljeminister: Bara Allah kan sätta priset på olja.

7. Vattenfalls offshore-projekt DanTysk, en vindpark på 288 MW för cirka 10 miljarder (overnight-kostnader, troligen, dvs utan räntor) har just invigts. Den ska producera som ett tiondels kärnkraftverk och är alltså dyrare än finnarnas misslyckade Olkilouto 3-reaktor, och har dessutom högre driftskostnader, en tredjedel av livslängden och ojämnare produktion. Håll utkik efter svenska regeringsförslag om att satsa extra på offshore-vind.

Innovation och arbete

Häromdagen körde Ekot i Sveriges Radio en serie inslag om taxichaufförers tuffa arbetsvillkor. När efterfrågan på lågutbildad arbetskraft är låg, så pressas den fackligt svaga och avreglerade taxibranschen hårt prismässigt. Bland de sämsta ersättningarna får taxin vid upphandling av offentliga uppdrag som färdtjänst. (Delvis, antar jag, för att färdtjänsten i tid är ganska utsmetad i tiden och inte förlagd till höglasttimmarna.)

Transport-facket vill förstås genomreglera branschen genom att begränsa antalet taxibilar, tvinga fram kollektivavtal, månadslöner istället för provisionslöner, sätta golv för ersättningen vid körningar etc. På en del socialist-orter, exempelvis Göteborg, försöker politikerna också gå dem till mötes vid upphandlingar.

Som den borgarbracka jag är ser jag inte riktigt problemet. Tvärtom är det utmärkt att branschen anställer många lågutbildade och med invandrarbakgrund, att kommunerna får mycket färdtjänst för skattepengarna och att taxipriserna hålls nere. De förslag som nämnts skulle förstås leda till försämringar för vissa grupper taxichaufförer (de som skulle regleras ut från marknaden) samt för konsumenter och skattebetalare.

Det finns exempel som avskräcker. I frihetens förlovade land, USA, har exempelvis New York City ett system där bara den som äger en ”taxi medallion” får köra taxi i staden. Resultatet av att den mängden hålls fix? Jo, det kostar strax över 1 miljon dollar att köpa en ”taxi medallion” för NYC och dess taxi-näring lobbar mot alla avregleringsförslag eftersom det skulle sänka värdet av deras investeringar i medallions.

Men klockan tickar och regleringsivrarna blir hela tiden frånsprungna av nya innovationer. De hamnar hela tiden på defensiven och har svårt att lagstifta bort förbättringar, trots att de egentligen skulle vilja.

taxi-bp

GPS-en har bidragit till att göra taxiyrket så lätt-tillgängligt som det är idag. Numera behöver man knappt kunna språket och behöver inte längre kunna hitta för att köra taxi. IT fortsätter pressa taximarknaden genom ride-sharing-tjänster som Uber. Nästa innovation, självstyrande taxis, kommer eliminera chaufförerna helt samt även börja avskaffa privathushållens bilägande. Givetvis kommer även lastbilschaufförer snart vara ett minne blott. (Notera ludditerna i kommentarsfältet.)

Så bråka ni, fackpampar, socialister och regleringsivrare, för att taxibranschen ska kunna skörta upp konsumenter och skattebetalare igen, men det kommer bara påskynda genomslaget för autonoma bilar. Ni har kanske 10-15 år på er innan det är ”game over”. I längden kan, tack och lov, nästan inget stå emot Schumpeters creative destruction.

Helgläsning v18

1. Japan har 21 GW ny kolkraft på gång. Hoppas det stannar vid det – Japan hade 47 GW kärnkraft innan Fukushima, och om inte reaktorflottan får tillstånd att starta igen så blir det troligen ännu mer kol.

2. Anders Borgs eftervalsanalys, om hur man skapar lyckosamma reformer och om hans egna misstag. Han ångrar bland annat att han inte luckrade upp arbetsrätten tidigt i andra mandatperioden. ”To deal with youth unemployment and the problem of integrating immigrants, the government entered long negotiations with partners on the labour market. After some 250 meetings and no results, the conclusion are clear. The unions will not voluntarily …” Läs hela.

3. Lärarutvärderingar från studenter korrelerar negativt med hur bra studenterna klarar påföljande kurser. Dvs om läraren såg till att studenterna lärde sig det de behövde för framtiden, så fick hon dåliga omdömen på kursutvärderingar. Dessutom kunde man se att kursutvärderingar blir sämre om vädret är dåligt vid ifyllnadstillfället.

4. När Vattenfalls VD säger att staten (dvs Vattenfall) måste vara de som bygger nya reaktorer pga hur politikerna riggat marknaden, så sätter de gröna spinndoktorerna på SVT den fullständigt felaktiga rubriken Vattenfall: Vi är inte intresserade av ny kärnkraft. Detta är inte journalistiskt arbete värt namnet, utan ren ideologiproduktion. Istället kunde man gått vidare med följdfrågor och gjort en seriös artikel om hur elmarknaden och villkoren för kärnkraft är politiskt riggade.

5. Tyskland har ett nytt sätt att ge stöd till solceller: en sorts omvända auktioner. De som kräver lägst stöd får bygga, och det gäller storskaliga, fristående anläggningar. Första auktionen ledde till stöd på 9.17 eurocent/kWh, dvs 86 öre/kWh, under 20 år (plus att de får intäkten från försäljningen av elen). Det hör till saken att vinnarna inte behöver ha sina solcellsparker klara förrän om två år, så det här är marknadens bedömning om solcellskostnader en bit in i framtiden, i ett land med bättre förutsättningar än Sverige. Har jag nämnt att det är samhällsekonomiskt vansinne?

Tesla Powerwall

Skrev häromdagen om spekulationerna kring Tesla Residential Battery. Nu visade det sig, vilket är helt rimligt, att priset var betydligt lägre än i ryktet. Produkten har döpts till Tesla Powerwall och kostar $3500 för 10 kWh. Man kan också koppla ihop flera för ett större system. Det går inte att förneka att den är skapligt snygg och med sina 130 x 86 x 18 cm är den inte överdrivet utrymmeskrävande heller. Vikten är 100 kg.

powerwall_front_angle

 

Folk börjar gå igång på det här och skriver artiklar som Did Tesla Just Kill Nuclear Power? (Artikeln fick mig att inse att jag glömt att lägga Arnie Gundersen till skräckgalleriet, för övrigt.) Men jag kan inte riktigt se att kärnkraften är hotad av detta, för att formulera dagens understatement.

Ett batteri av den storleken bör som sagt vara lagom för att jämna ut solcellsproduktion över enskilda dygn från en anläggning på cirka 3 kW, vilket täcker cirka 60% av hushållselen för en normal villa (cirka 5000 kWh/år). Däremot räcker den inte till att spara till molniga dagar och än mindre över säsonger.

Bengts villablogg har ett snyggt diagram över solcellskostnader som visar att 3 kW-system som bäst kan fås för drygt 60,000 kr inklusive moms och installation. En Tesla Powerwall skulle kunna fås i Sverige för ca 40,000 kr inklusive moms. Notera att medan solcellerna brukar ha en garanti på 25 år, så har Powerwallen en garanti på bara 10 år. Det betyder att du troligen får köpa minst två Powerwall per solcellspaket. Eftersom solcellerna i sig med all sannolikhet ger dig en privatekonomisk förlust, så blir det inte precis bättre att mer än fördubbla kostnaderna med en Powerwall.

Man kan också räkna ut kostnaden per kWh. Ditt solcellspaket på 3 kW kommer över 10 år generera cirka 30,000 kWh. Din Tesla Powerwall jämnar ut den produktionen över enskilda dygn för 40,000 kr, dvs 1.33 kr/kWh i ”utjämningsavgift”, plus ränta. Det är billigare att skänka bort överskottet till nätbolaget.

Nej, tyvärr, ingen kärnkraftsdödare här. Inte ens i närheten. Tesla Powerwall är till för de som tycker att lyxprodukten solceller är för vanliga och för billiga för att ge tillräcklig skrytfaktor. Men sen då? Batterier kommer ju bli billigare, säger någon. Jodå, det är bara att vänta. Vi har väntat i 20 år på att sol och vind ska duga, och det är väl bara att fortsätta ha is i magen medan vi låter kärnkraften dö sotdöden i Sverige och medan världen kör ett chickenrace mot klimatet. Kanske går det vägen, vem vet?

Tiggeri i 3D

Knappast någon har väl undgått att moderaterna börjat plädera för förbud 3d-person-beggar-26742781mot organiserande av tiggeri? Förslaget och argumentationen är en utmärkt illustration av den politiska 3D-modellen! Jag bloggade om den för ungefär ett år sen – i korthet har ekonomiprofessor Arnold Kling noterat hur folk argumenterar baserat på vad de ser som den viktigaste konfliktytan i samhället:

  • konservativa fokuserar på barbari vs civilisation,
  • socialister fokuserar på utnyttjare vs utnyttjad
  • liberaler fokuserar på tvång vs frihet.

Beatrice Ask var den moderat som fick presentera förslaget på DN Debatt, och tog även diskussionen i P1 Morgon. Om politiker vore djur skulle Beatrice Ask vara en fästing med borrelia. Hon är ganska oansenlig men gör ändå mycket skada, och imponerar främst genom sin otroliga förmåga att bita sig fast länge vid köttgrytorna. Men det är inte alls för att kritisera henne som jag tänkte kommentera radiointervjun (som hon för övrigt genomför rutinerat och nästan felfritt), utan för att illustrera modellen.

Dagens svenska politiker, tyvärr, spelar ofta över hela fältet och försöker vara lagom och appellera till alla. Journalister, däremot, har en mycket kraftig tendens att angripa allt och alla med argument enbart hämtade från utnyttjare-utnyttjad-axeln. Några Ask-citat från den 12 minuter långa intervjun:

”Det finns personer som ordnar resor, har utsättning av personer, vem ska sitta var, som arrangerar en massa saker som sker kring en del av det som är tiggeri, och det tycker inte vi är rimligt, för i detta ligger ju ett utnyttjande av utsatta människor.”

Här talar hon alltså till socialister med argument från utnyttjare-utnyttjad-axeln. Som ett experiment kan man förresten prova med att ersätta ”det som är tiggeri” med ”det som är arbete”, så får man en helt normal kommunistisk position.

”Däremot vill vi inte förbjuda människor att be om hjälp, för det har vi aldrig tyckt varit rimligt.”

Här talar hon (enda gången i hela intervjun) till liberalerna på tvång-frihet-axeln, men hon gör det bara lite pliktskyldigt för om möjligt släta över saken inför ljumma liberaler. (Inför lite mer hardcore-liberaler är det förstås ingen idé.)

”Vi har stora bekymmer med illegala bosättningar, sanitära problem, människor som far illa under ovärdiga förhållanden.”

Här talar hon främst till sina egna, de konservativa, på barbari-civilisations-axeln. Men hon vet att hon redan har dem med sig, så hon lägger minst lika mycket krut under intervjun på utnyttjande-axeln.

”Vi måste se till att vi någorlunda snabbt har användbara regler och verktyg, så att vi kan se till att människor som nyttjar sin fria rörlighet ändå lever upp till kravet att man ska följa landets lagar och regler och så att människor inte far illa”

Den här meningen kommer närmast att vara en liten fadäs i mina ögon, och inte särskilt förvånande kommer den när hon mot slutet av intervjun faller tillbaka på sin konservativa instinkt och talar om regler för reglernas skull. (Självklart öppet för andra tolkningar – många ser nog inte samma sak i den meningen som jag.)

Journalisten då? Hon siktar nästan uteslutande på att slå hål på Asks appelleringar till socialisterna på utnyttjare-utnyttjad-axeln. Hon gör det genom att fråga flera gånger om man kunde vara säker på att det var utnyttjande och genom att fråga vad Asks argument hade med utnyttjande att göra (journalisten markerade alltså när vissa argument låg på den konservativa axeln).

Det är värt att notera att journalisten inte gjorde några signifikanta försök att angripa från liberalism-axeln, förutom en fråga i början där hon undrade varför det skulle förbjudas att gå ihop om en gemensam bussresa exempelvis. Väldigt klent när den mest tydliga och uppenbara angreppsvektorn är den liberala. Varför inte fråga om inte de organiserande personerna gör stor nytta när de hjälper fattiga att hjälpa sig själva och när de strukturerar upp vem som ska sitta var etc? Varför inte dra parallellen till reguljärt arbete?

Hursomhelst, detta demonstrerar 3D-modellens kraft och hur den kan vara ändamålsenligare än den vanliga 2D-modellen med social kontra ekonomisk frihet. Fundera gärna på om en analys av intervjun utifrån den gängse 2D-modellen ger lika tydliga förklaringar.

Vad jag tycker om tiggeri? Jag tycker folk ska ha rätt att tigga och att organisering ska vara tillåtet. Jag skänker däremot inget eftersom jag ser personligt tiggeri som ett i allmänhet dåligt sätt att utveckla och använda humankapital. Jag tycker dessutom inte om tiggeriet känslomässigt, antagligen mest för att jag är ganska introvert och tycker att det är lite jobbigt att löpa gatlopp bland främlingar som försöker ta kontakt. Jag stör mig inte på andras sanitära olägenheter, men självklart ska markägarens äganderätt upprätthållas och staten hjälpa till med det. Jag tycker alltså om moderaternas förslag att stärka verktygen för avhysning, men ogillar förslaget om förbud mot organisering.