Detta är första delen i en bloggserie om tillväxthaverism. Nytillkomna läsare kan vilja läsa prologen. I den här delen behandlar jag det felaktiga påståendet om att vårt ekonomiska system ”bygger på tillväxt” och inte skulle kunna fungera utan tillväxt.
Ekologistas skrev:
”Detta visar att vårt ekonomiska system som är byggt på tillväxt antingen kommer att kollapsa, vilket skapar konsekvenser som inte är så trevliga att tänka på, eller så börjar vi redan nu att undersöka hur vi tar oss till ett system bortom tillväxt. […] Det är oundvikligt att vi måste bort från ett system baserat på tillväxt.”
Ovanstående text påstår alltså, rakt ut i det blå och helt utan motivering, att ”vårt ekonomiska system (kapitalismen) bygger på tillväxt” och att man på något sätt behöver ett ”annat ekonomiskt system” när tillväxten når sin gräns.
Jag har läst hundratals sådan tillväxthaveristiska utgjutelser och majoriteten är precis lika befriade från varje försök till bevis eller motivering. Minoritetens motiveringar kan delas upp i tre klasser – problem med räntor/lån, kapitalackumulation eller social oro:
Ränta utan tillväxt
En motivering är alltså att låneekonomin behöver tillväxt, för utan tillväxt skulle man inte kunna betala tillbaka ett lån med ränta. Det är uppenbart fel, eftersom jag och i princip alla andra kan fortsätta att betala ränta och amorteringar på exempelvis våra bostadslån även utan reala lönehöjningar.
Det är inte heller så att det blir ointressant att låna eller låna ut bara för att det inte finns någon tillväxt som morot. Folk lånar för att jämna ut inkomst över livet eller för att de ser en affärsidé att jobba mot och detta kommer de fortsätta med även i en stationär ekonomi. Att ekonomin är stationär i ett makroperspektiv innebär inte att modet kommer stå still, att entreprenörer kommer leva för evigt, att företag aldrig går i konkurs och behöver ersättas eller att stora nyinvesteringar inte kommer behöva ske. Nej, marknaden kommer röra på sig ungefär som vanligt och investeringar kommer fortfarande kunna ge avkastning.
Kapitalackumulation utan tillväxt
Den här motiveringstypen kan låta ungefär såhär: ”Jaha, men om nu banker lånar ut kapital och tar lite ränta, så skummar de hela tiden av lite pengar, varvid mer och mer pengar hamnar i deras händer och till slut finns inget kvar åt oss andra.”
Vän av ordning ser att resonemanget är lika giltigt eller ogiltigt oavsett tillväxt, faktiskt. Även med tillväxt så försöker bankerna och andra företag (och lyckas normalt med) att få en avkastning högre än tillväxten. Ändå har inte samhället kollapsat pga brist på kapital eller skenande förmögenhetsackumulering. Det beror bland annat på att kapitalägarna inte sitter där som Scrooge McDuck och ackumulerar pengar i oändlighet, utan delar ut dem till ägarna för konsumtion, välgörenhet eller nya investeringar. Dessutom finns både bolagsskatter och kapitalskatter som exproprierar vinstpengar. I värsta fall, om allt detta inte räcker för långsiktig balans, så återinför man väl en förmögenhetsskatt igen.
Social oro utan tillväxt
Den andra motiveringsklassen är att man observerat att länder i lågkonjunktur har det lite besvärligt med arbetslöshet och att många gnäller och tycker att det är obekvämt. Men vi har sett att det går att leva med att det är lite obekvämt – det har allehanda kapitalistiska länder gjort otaliga gånger under kortare eller längre perioder (se exempelvis Japans ”förlorade årtionde”).
Okej, men folk vill ju inte ha det obekvämt, så de kanske gör uppror mot kapitalismen vid nolltillväxt? Jag tvivlar, eftersom alla länder som provat alternativ till kapitalism har landat i ännu mer ekonomiskt obekväma situationer och dess befolkningar har utsatts för ett tungt förtryck syftande till att hindra dem från att återgå till kapitalismen. Gissningsvis begriper folk detta, eller påminns om det när enstaka historielösa länder går den vägen och hamnar ur askan i elden.
Faktum är att ju mindre tillväxt, desto mer kapitalism kanske vi kan vänta oss? Det är enklare för befolkningen att acceptera politikernas slösaktiga röstköp, monumentbyggande och hinder för arbete när tillväxten slätar över och höjer levnadsstandarden och upprätthåller sysselsättningen hyggligt ändå. Det är sålunda det politiska systemet som kan få det svårt vid nolltillväxt, inte kapitalismen.
Slutsats
Motiveringarna håller alltså inte. Om du ber en nationalekonom motivera kapitalismen så kommer han prata om hur folk tjänar på handel, skalfördelar, effektivisering och specialisering, företagande mm. Tillväxt kommer antagligen inte ingå alls i motiveringen. Såvitt jag vet är det också mycket tunnsått med ekonomer utanför den marxistiska skolan som hävdar att systemet kräver tillväxt. Däremot har Robert Solow, som vunnit nobelpriset i ekonomi (1987) för sitt arbete inom tillväxt, uttalat att ”There is nothing intrinsic in the system that says it cannot exist happily in a stationary state.”
Att idén om ekonomins tillväxtberoende har en sån enorm livskraft trots att den är helt grundlös beror på ett ganska enkelt faktum: Den säger precis vad en vänster-person vill höra – att vi förr eller senare måste göra oss av med kapitalismen och att vi borde börja redan nu! Men nejdetkanviinte och nejdetbordeviinte.
Tack! Mycket bra.
Väl skrivet. Tycker Jared Diamond’s slutsatser i boken Collapse är väldigt sunda. Han hade lätt kunnat börja tjöta om kapitalism och bespottat den som någon slags orsak till varför civilisationer kollapsar. Men det gör han inte. Utan han kommer mest fram till att det är folkets anpassningsförmåga som kommer att avgöra hur väl vi möter framtida kriser. Vilket gör mig smått mörkrädd många politiker göt tvärt om. Dom har bestämt sig så får verkligheten anpassa sig istället.
Det är synd att Marx alltid hamnar i kläm. Jag upplevde han som väldigt liberal när jag läste hans verk. Men som alltid handlar det om tolkningar.
Kan rekommendera sommarprat med Björn ”Nalle” Wahlroos om du missade den! Ni sjunger samma sång och han krossar Piketty ganska duktigt.
Tack för tipset, jag hade missat det, men nu har jag lyssnat och det var ju strålande! Det får komma med i nästa vecko-läsningsomgång. Enda jag inte höll med om helt var det där med att bara vinnaren tar plats i den globaliserade ekonomin. Det stämmer iofs på sätt och vis, men jag tror också de profitabla tävlingsgrenarna ökar i antal. Man kan göra pengar på att vara bäst inom allt smalare områden.
När det gäller Jared Diamond så har jag inte läst den heller, men har läst en del om den. Särskilt en kritik av hans behandling av Påskön fastnade i mitt minne. Men det kan vara en detalj – det känns rimligt att folkets anpassningsförmåga är väldigt viktig. Det ser vi ju också när vi betraktar utveckling i baltländerna kontra Grekland. Ungefär samma grundproblem men helt olika anpassningsförmåga. Grekerna gnäller och demonstrerar år efter år medan balterna tog stålbadet och kom upp ur avgrunden på bara ett par år.
Det var så lite så!
Tycker personligen att Jared ger en mer nyanserad bild av händelse förloppet på Påskön. Dessutom så är ön vindpiskad vilket gör det svårt att olda plus att havet blir djup väldigt snabbt utanför så det finns begränsat med fisk runt om, vilket helt talar emot en av Mark Lynas källor. Oavsett så verkar det som att invånarna hade svårt att ifrågasätta sina inkörda värderingar och kultur för att på så sätt kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna som kom till på ön. Anpassningförmågan verkar inte varit den bästa med andra ord. Jared tar upp liknande fall med både bottom up och top down ledarskap där man lyckats anpassa sig till nya förutsättningar. Så ja jag tycker att det handlar om detaljer i det stora hela.
Okej, intressant!
Angående ränta utan tillväxt så är det snarare så att penningsystemet som det ser ut idag skulle kunna vara beroende på tillväxt – inte något oöverstigligt hinder, men det kan nog komma att behöva reformeras för att kunna hantera detta scenariot och kanske av andra skäl också.
Notera också hur många lån motiveras av att de tas för att finansiera växande företag, eller dess avart växande offentlig sektor. Att låneaptiten blir mindre utan tillväxt skulle vara ganska rimligt (och även detta kan gå på tvärs med hur penningsystemet är funtat idag).