Om ni lyssnat på någon ur peak oil-sekten någon gång, så har du helt säkert också hört begreppet EROEI. Det står för Energy Returned On Energy Invested, och handlar, precis som namnet antyder, om hur mycket energi som krävs för att utvinna energi ur en energikälla.
Peakare, precis som andra sekterister, tror att de har speciella insikter som andra inte har, och EROEI är ett kärnbegrepp i just deras villfarelse. Peakarna har nämligen bestämt sig för att ekonomer är idioter som inte förstår att EROEI är helt avgörande medan pris är irrelevant.
I själva verket är det tvärtom. EROEI är av akademiskt intresse, medan priset är praktiskt avgörande och bär betydligt mer information. Peakarna hos bland annat ASPO Sverige tror att vissa nivåer av EROEI krävs för att samhället ska fungera:
Jag tänkte leda i bevis att det är helt feltänkt. Vi börjar med lite matte:
EROEI (E) definieras som brutto genom input. Låt oss ställa upp ett enkelt ekvationssystem:
E = B / I
N = B – I
Vi är intresserade av att få ut en viss netto-energi till samhället och vill veta hur mycket brutto-energi vi då behöver generera, givet olika EROEI. Vi eliminerar alltså I och löser för B och får då:
B = N / (1 – 1/E)
Låt oss nu anta att vi har energikällor med EROEI 5:1, vilket alltså inte räcker långt enligt peakarna. Men ekvationen ovan visar att allt vi behöver göra för att få all den netto-energi vi behöver vid denna EROEI är att ha en bruttoproduktion 25% högre än nettot. Vill vi ha exempelvis 100 i nettoenergi så behöver vi generera B = 100 / (1 – 1/5) = 125.
Varför skulle det vara svårt att skala upp energiproduktions-operationen med 25%? Det är det förstås inte! EROEI säger alltså väldigt lite av värde, och dessutom är det svårt att definiera systemgränserna. Ingår kalorierna som kärnkraftsoperatören äter i kärnkraftens input, exempelvis? Utvinningskostnaden, däremot, fångar allt det vi behöver veta inklusive investeringskostnader, arbete, energi-insats, transporter mm.
Peakare är förresten en underkategori av domedagsprofeterna, och de väljer noggrant ut fakta som främjar domedagsprofetior. Det innebär att de sällan eller aldrig erkänner någon hög EROEI utom för begränsade energikällor, framförallt konventionell olja som enligt dem snart tar slut. De letar istället upp skräpforskning som hävdar låga EROEI för kärnkraft, frackad olja mm, trots att dessa energislag i realiteten har mycket god EROEI.
Okej, att angripa peakare idag är lite att sparka på de som ligger, eftersom frackingrevolutionen har gjort att de är totalt ute. Såhär trendar ”peak oil” som sökterm hos Google enligt Google Trends. ’nuff said.
”Peakare, precis som andra sekterister, tror att de har speciella insikter som andra inte har, och EROEI är ett kärnbegrepp i just deras villfarelse. Peakarna har nämligen bestämt sig för att ekonomer är idioter som inte förstår att EROEI är helt avgörande medan pris är irrelevant.”
Jag tycker uppriktigt och ärligt att det är tråkigt, när du nu gjort dig besväret att starta en egen blogg att du punkterar din trovärdighet per omgående genom att använda ett icke akademiskt språk utan sänker dig till att smutskasta andras slutsatser och använder ord som inte hör hemma i den seriösa debatten på det område du berör.
Tack Bengt, men det här är jag. Jag hoppas att de som inte kan ta till sig fakta och resonemang baserat på hur jag är hittar motsvarande material aptitligare presenterat någon annan stans.
EROEI skulle nog vara intressant om det bara fanns ett vettigt och relativt enkelt sätt att definiera det. Men det blir verkligen fråga om bean counting på absurd nivå, som du illustrerar ovan med födointaget, så det är nog bäst att inte ens försöka. Jag minns också från TOD att ROCKMAN som verkade vara en av de mer insatta – om än kanske för pessimistisk om framtiden för gas – ständigt dissade EROEI-snacket. (
Och såklart, om man loopar in energin i produktionen igen, vilket funkar för en tillräckligt flödig källa, skalar man ju upp EROEIn, så siffran i första passage blir meningslös.
Hej, jag tycker att energibalans och pris är två storheter som kompletterar varandra bra. Jag håller med om att påståendet att det skulle finnas en viss gräns där ett samhälle ”kollapsar”, för att använda peaknikvokabulär, är fånigt. Men att ignorera att energinettot för vissa energikällor är lågt, och sjunkande, istället för att ta hänsyn till det verkar dumt. Åtminstone ur ett samhälls- och miljöperspektiv. Etanol från majs i USA är ett bra exempel på något som kunde ha undvikits, men jag antar att den produktionen har sin grund i energisäkerhet snarare än miljöhänsyn.
Att vidare peka på svårigheterna med att definera systemgränser som en ursäkt till att slopa begreppet är väl att ta i? Är LCA:er också värdelösa då? Det finns trots allt standarder för sådant.
”De letar istället upp skräpforskning som hävdar låga EROEI för kärnkraft, frackad olja mm, trots att dessa energislag i realiteten har mycket god EROEI.” Den skräpforskning som du avser använder ofta just argumentet att priset fångar allt för att motivera en dålig energibalans för exempelvis kärnkraft. Påståendet är felaktigt då stora kostnader kan härröra från förseningar eller vara administrativa och/eller regulatoriska och inte alls återspeglas i någon ökad energiförbrukning.
Sammanfattningsvis, två energikällor med samma pris och olika EROEI, allt annat lika. Vore det inte bra att också väga in energibalansen i valet snarare än att ignorera den?
Hej Johan! Energiproduktion med väldigt låg EROEI är ekonomiskt omöjligt utan subventioner, om det inte är så att man omvandlar från en mindre praktisk energikälla (som kol) till en mer praktisk (som bensin). Orsaken till att det finns en pedagogisk poäng med att räkna ut majs-etanolens EROEI är alltså att den är subventionerad.
Visst, har man standarder för EROEIns systemgränser så får man iallafall konsistenta data, men fortfarande skulle jag vilja hävda att de inte är praktiskt användbara utan mer av kuriosa.
Vi bör inte rädas skattningar av energibalans med hjälp av energislagens kostnader, eftersom kärnkraft är enormt billigt om vi skippar ränta. Din avslutande fråga, nja, jag ser inte att högre EROEI ger någon fördel i det allmänna fallet. Med samma energi-input och samma pris, så föredrar jag exempelvis lite mindre olje-output framför lite mer kol-output, eller lägre miljöpåverkan framför lite högre EROEI.
Hej, ja precis, och om man hade tittat mer på energibalansen för majsetanol och vilken liten positiv miljöpåverkan, om någon, den har hade man kanske kastat pengarna på något annat istället. Men, som sagt, det kanske var för mycket politik och för lite vett inblandat. Situationen med olja från tjärsand är ju liknande då man använder en hel del naturgas i processen.
Såhär i efterhand kan jag väl tycka att mitt ”allt annat lika” kanske faller inom den akademiska ramen då det sällan sker i verkligheten. Och självklart, står valet mellan en bra energibalans och låg miljöpåverkan är det senare givetvis att föredra.
Poängen jag vill göra är att det kan vara ögonöppnande att titta på dessa storheter, kostnad och energibalans, tillsammans. Att många energikällor enbart har möjlighet att växa givet kraftiga subventioner är ju helt acceptabelt för många. Om man kan peka på att det inte bara krävs subventioner utan att energinettot dessutom är extremt lågt kanske det går att ändra en åsikt eller två.