Är kärnkraften för dyr?

Första september, 10 dagar innan valdagen, ändrade socialdemokraterna sina uppgifter i SVTs valkompass. Nu tycker de att det är ett ”ganska bra” förslag att bygga ut kärnkraften i Sverige. Tidigare värderade man förslaget som ”ganska dåligt”. Var och en får avgöra om detta speglar en genuin omsvängning. Jag konstaterar bara att det är valtaktiskt mycket smart att justera det betydelsefullaste valverktyget på det här sättet. Med denna förändring så accepterar S att kärnkraftsmotståndare matchar lite bättre vänsterut i kompassen mot att S själva bättre matchar mittenväljare. Vänsterblocket som helhet stärks.

Det påstås ständigt från vissa håll att kärnkraft är på tok för dyrt och Magdalena Andersson har själv raljerat kring detta, bland annat i sitt installationstal som partiledare 5 november 2021:

Och självklart ska vi snabba på elektrifieringen. Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Ännu högre elpriser, någon?

Det är svårt att genomskåda sådana påståenden eftersom reaktorers storlek försvårar intuitiva jämförelser, så detta inlägg tar ner kärnkraftens kostnader till din privatekonomi och jämför med solceller.

Sol-kostnaden

På solcellen.nu kan man köpa ett komplett medelstort solcellspaket, lagom för ett villatak, inklusive batterier, inklusive installation och moms, för 164 000 kr. Batterierna är på 9.6 kWh och solcellerna på 7.1 KW. Prisuppgiften inkluderar statliga bidrag som dras av redan på fakturan. Hemsidan noterar: ”För att kunna få priset ovan krävs det att fastigheten har två registrerade ägare. Annars blir det några tusenlappar dyrare då avdraget är på max 50 000 per registrerad ägare.”

Så låt oss säga att bidraget är 53 000 kr. Det omomsade verkliga priset för paketet är då 174 000 kr. Det här paketet kan tyvärr inte driva villan i ö-drift vid strömavbrott, utan har bara ett uttag för ”nödström” för sådana tillfällen. Batteriet har hela 10 års garanti, och solcellerna 12 års produktgaranti samt högst 15% degradering på 25 år.

Motsvarande kärnkraftsandelar

Reaktorbygget Hinkley Point C med världens dyraste reaktortyp kostar 160 mdr per block på 1.6 GW. Årsproduktionen är vid 90% kapacitetsfaktor ca 12.6 TWh. Historiskt sett brukar reaktorer snarast effekthöjas än degraderas över tid. Men hursomhelst, ska man matcha solcellspaketets produktion på ca 7.1 MWh/år så behövs kärnkraftsandelar för 160e9*(7.1e3/12.6e9) = 90 200 kr.

Vän av ordning invänder kanske att reaktorn har driftskostnader, säg 20 öre/kWh, eller 1400 kr/år, men återigen, solcellspaketet och batterierna degraderar och kan dessutom mycket väl behöva någon form av underhåll eller översyn.

Svårt val

Den svåra frågan blir alltså om man vill ha el främst på sommarhalvåret med garantier på 10-12 år och lite oklar livslängd för 174 000 kr, eller om man vill ha lika mycket 24-7-el i 60 år för 90 200 kr. Tänka, tänka!

Solcellen.nu noterar: ”Med det paketet får du en oerhört ekonomisk anläggning som snabbt betalar tillbaks sig.” samt:”Det är den anläggning vi säljer mest av, mycket prisvärd och en väldigt lönsam investering.” Notera att kärnkraften är ”olönsam” enligt den rödgröna mytbildningen men det som är 93% dyrare och garanterat INTE levererar el då vi behöver den som bäst är en ”väldigt lönsam investering”.

Ännu bättre kärnkraft

EPR-reaktorn som byggs i Hinkley Point C är erkänt dyr, till stor del pga extrema tyska krav (ja, tyskarna var tyvärr med i designprojektet) så fransoserna siktar på att bygga en förenklad och billigare EPR2-variant i framtiden. Men varför stanna där? NuScale, en smart SMR-teknik som bloggen diskuterat tidigare, och som just fått designgodkännande i USA, siktar på en byggkostnad på $3600/KW. Låt oss anta förkrigs-dollarpriser på 8 SEK/USD. Vi har då 924 MW för ca 27 mdr.

NuScale-andelarna kostar inte 174 000 som sol+batterier, inte 90 200 kr för EPR-en, utan blott 26 000 kr! Faktum är att NuScale-andelar för 75 000 kr skulle teoretiskt kunna ge en fyrapersonersfamilj möjlighet att köpa den el deras nya villa behöver, ca  20 000 kWh/år, till ett självkostnadspris på 20 öre/kWh. Vem skulle inte slå till direkt på det?

Ytterligare fördelar

Oavsett reaktortyp så medför reaktorer lägre nätkostnader (Svenska Kraftnät planerar investeringar på uppåt 9 mdr årligen framförallt för att supporta vindkraft), så den delen av räkningen blir OCKSÅ billigare än med vind och sol. Förutsägbara, rimliga och stabila elpriser ger investeringstrygghet till både hushåll och företag.

Med SMR-utrullning kan kommuner, företag mm drivas i ö-drift för ett mer resilient kraftsystem. Fjärrvärme och industriell processvärme kan produceras otroligt billigt.

Stabil kraftproduktion minimerar behovet av fossil utfyllnad vilket reducerar utsläppen av partikelföroreningar och CO2-utsläpp.

3 tankar kring ”Är kärnkraften för dyr?

  1. Reaktorer som är under uppbyggnad i UK är ju tyvärr exempel på dyr ny kärnkraft, EDF har förhandat ett pris på £92.50/MWh (år 2012) för elen som produceras av Hinkley Point C, indexstyrt och länkat till inflationen, 2021 motsvarar det £106/MWh, vilket med dagens växelkurs blir cirka 1325kr/MWh (132öre/kWh). Det är väldigt dyr el, och prisavtalet gäller i 35år. Produktion väntas komma igång 2027. (allt enligt Wikipedia)

    Förhoppningsvis kan nya reaktorer i Sverige få en helt annan prisnivå än Hinkley Point C, SMR verkar lovande men kanske klokt att invänta mer säker data för pris och kostnad innan investering.

    Energimyndigheten antar 55000SEK/kW som investeringskostnad för ny kärnkraft. Motsvarar ca 17 mdr för en 300 MW reaktor vilket borde vara överkommligt för stora bolag som Vattenfall.

    Som ytterligare fördel bör även kunskap nämnas, ser det som positivt att en ny genaration får erfarenhet av kärnkraftsprojekt.

    1. Låt oss göra ett överslag: £106/MWh och 2*1630 MW kapacitet, 35 år, 90% kapacitetsfaktor. Reaktorerna kommer då att dra in $106*2*1630*24*365*90%*35 = £95 mdr under dessa 35 år, inflationssäkrat. Det senaste estimatet för byggkostnad är £25-26 mdr. Detta överenskomna ”strike price” utmanades därför i EU för att den riskerade att ge alldeles för höga vinster till EDF. Du kan även läsa på wikipedia: One analyst at Liberium Capital described the strike price as ’economically insane’ in October 2013: ”as far as we can see this makes Hinkley Point the most expensive power station in the world… on a leveraged basis we expect EDF to earn a Return on Equity (ROE) well in excess of 20% and possibly as high as 35%”. Då lade man in en klausul om vinstdelning, så skattebetalarna kan få tillbaka en hel del pengar om vinsten blir hög och jag har lite svårt att se hur den inte skulle bli det. Wikipedia igen:
      A European Commission decision on 8 October 2014, adjusted the ”gain-share mechanism” whereby higher profits are shared with UK taxpayers. Rather than a 50-50 profit share if the project returned above 15%, the revised ”gain share mechanism” will see the UK taxpayer get 60 percent of any profits above a 13.5% return. According to Dieter Helm, professor of Energy Policy at the University of Oxford, ”Hinkley Point C would have been roughly half the cost if the government had been borrowing the money to build it at 2%, rather than EDF’s cost of capital, which was 9%.”

      Om det är Vattenfall som bygger med medel från sin balansräkning i Sverige så har vi inte riktigt det här problemet, men med tanke på den politiska risken så behöver vi någon form av överenskommelse för att skydda andra bolag och sänka deras finansieringskostnader (räntan som krävs är kopplad till risken) om vi vill att de ska vara med och konkurrera.

  2. Kul att du är tillbaka, skriv gärna oftare! Kan du göra ett tillägg eller ett nytt inlägg där du jämför kostnader för kärnkraft vs vindkraft?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.