Sveriges corona-hantering

Folkhälsomyndigheten och dess statsepidemolog Anders Tegnell har stått för en i ett europeiskt perspektiv måttfull hantering av krisen. Andra europeiska länder i liknande eller värre smittstadier försöker närmast panikartat få bort alla smittvägar genom att stänga skolor och ge alla utegångsförbud förutom vid samhällsviktiga ärenden och arbeten.

Min tolkning av den svenska hållningen är att epidemin ska tryckas tillbaka genom att man bara stänger de flesta och sannolikaste smittotillfällena, ffa genom att stanna hemma vid symptom. Detta motiveras dels med att det kommer räcka för att ”platta ut kurvan”, dels med att smittan ändå inte kommer gå att släcka helt, och att vi därför måste ha uthålliga åtgärder som kan vara på plats tills dess att vi kan hantera smittan genom vaccin eller andra åtgärder.

Det finns många argument i svang om varför den svenska strategin skulle vara felaktig, framförallt att:

  • skolbarn skulle vara storspridare av smittan.
  • enorma horder av asymptomatiska smittade kan vara effektiva spridare.
  • alla andra länder kan ju inte ha fel.

Min förståelse av kunskapsläget är att de två första teorierna sannolikt är felaktiga, och jag anser att det tredje argumentet är dumheter. (Tegnell hävdar att smittskyddsexperter generellt är på hans sida och att de starka restriktionerna i andra länder främst är politiska och det mesta tyder på att han har rätt.)

Tillräcklig effektivitet

Sveriges mildare åtgärder behöver inte vara lika effektiva, bara tillräckligt effektiva. Säg att virusets R0, dvs hur många varje smittad smittar i sin tur, är 4 utan åtgärd. Om Danmarks åtgärder får bort 90% av smitto-tillfällena så sänks R0 till 0.4, och om Sveriges åtgärder är hälften så effektivt och bara får bort 80% av smittotillfällena så sänks vårt R0 till 0.8. I båda fallen krymper antal smittade med tiden. Snabbare i Danmark, men likafullt.

Om det skulle vara så att Sveriges åtgärder är än mindre effektiva, säg 70%, så hamnar R0 på 1.2. Är det isåfall en dödlig ”chansning”? Njae, inte ur ett populationsperspektiv. Med ett R0 på 1.2 så kommer antal smittade växa, men väldigt mycket långsammare än vid ett R0 på 4, och då skapar man sig tid att analysera fram smittans vanligaste väg i samhället och med precision rikta verksamma åtgärder mot denna för att ytterligare pressa ner R0. Om man samtidigt lyckas skydda riskgrupper så minskar problematiken med en svag ökningstakt ytterligare.

Indikationer på framgång

Som jag tidigare nämnt ger Sydkoreas enorma testning möjligheter för länder som testar mycket mindre att visualisera hur framgång ser ut. Vi kan göra det genom att betrakta dödsfallen, som jag antar rapporteras på likartat sätt i både Sverige och Sydkorea.

Om man tittar på Sydkoreas positivt testade per dag:Vi kan inse att Sydkorea fick stopp på smittspridningen i slutet på februari eftersom testningen släpar efter pga inkubationstid och vi har en kurvtopp runt 2 mars. (Notera förresten att Sydkorea, trots mycket strikt smittspårning, karantän och testning, fortfarande får in fall!) Om vi jämför stoppet i smittspridning med dödsfallsutvecklingen i Sydkorea:Som synes innebär stopp i smittspridning att de dagliga dödsfallen lägger sig på en mycket lång platå. Det här beror på att stocken av smittade genererar dödsfall i flera veckor efter att sjukdomen först inträder! Så ser framgång ut, alltså!

Hur ser då de svenska dödsfallen ut idag? Efter det att folkhälsomyndigheten efterjusterat in dödsfallen på rätt dag (taget från pressträffsvideon för 3 april, ca 1:50 in):I ovanstående graf är de två senaste dagarnas dödsfall antagligen något underskattade pga seg rapportering, men det kompletteras efter hand. Men saken är den att de dagliga dödsfallen verkar ha platåat(!) sen ungefär 26 mars dvs för en vecka sen. Detta är ett tidigt men ännu osäkert tecken på att smittspridningen kan ha avtagit kraftigt redan några veckor tidigare, i början av mars. Jag har väntat på att Tegnell & Co ska påpeka betydelsen av platåande dödsfall, men jag antar att de inte vågar kommunicera positiva besked förrän de är mer säkra, särskilt med tanke på att tidigare positiva besked övertolkats och lett till kraftig kritik.

Allmänna reflektioner

Sveriges strategi har mycket goda möjligheter att lyckas, och Tegnell kommer isåfall bli någon form av ”årets man”. Sommarprat och Let’s Dance nästa? Om strategin däremot totalkollapsar pga enorm asymptomatisk spridning som exvis Danmark undviker så blir han förstås tvärtom hatad. Men det ser väldigt hoppfullt ut ur mitt perspektiv, och om det fortsätter såhär så borde FHM våga sig på att basunera ut att någon form av strategi-seger under påskveckan.

Man kan diskutera om det är bra att politikerna sätter sig i baksätet och låter experterna styra, men jag är nöjd med att Sverige gör det och provar en lite annan väg. Med variation skapas kunskap! En del argumenterar för att det är en chansning, men, som sagt, ”chansningen” är med all sannolikhet åtminstone tillräckligt kraftfull för att skapa tid för kursjusteringar.

Apropå det, så skulle jag bli vansinnig om Sverige hanterade detta som UK med drakoniska restriktioner och övergrepp från en poliskår som agerar på ministrars önskemål snarare än på lag. Ingen smittas av att jag tar en promenad utomhus eller åker bil! Och jag accepterar inte att man inför undantagstillstånd och rätt att styra genom dekret i Sverige för en sjukdom som på inget sätt är systemhotande. Det är en farlig väg att gå, ett dåligt exempel för omvärlden, ett uselt prejudikat för framtiden.

  •  
  •  
  •  
  •  

7 tankar kring ”Sveriges corona-hantering

  1. Ett inlägg som åldrades snabbt. Massor av asymptomatiska smittade och massor av underrapporterade svenska dödsfall enligt trovärdiga rapporter. Antalet döda har fortfarande en exponentiell tillväxt och att kurvan ser ut att ”platåa” beror bara på FHMs konstiga sätt att rapportera. Jämförelse med våra grannländer ställer oss i skamvrån.

    1. Är det ett ”konstigt sätt att rapportera” att sätta in dödsfallen på korrekt dag? Vilka ”trovärdiga rapporter” är det du tänker på?

      Sverige har 37 dödsfall per capita och Danmark har 28. Det är ingen större skillnad i ett exponentiellt förlopp med eventuellt olika sätt att mäta på.

      1. Det är konstigt att presentera kurvor där det varje dag ser ut som om toppen passerats trots att det är långt ifrån sanningen. Bättre att visa kurvor för de dagar som är ”klara” eller alternativt göra en uppskattning på vad talen kommer landa på.

        1. Ja, det ligger något i det. FHM har försökt förtydliga en del i de senaste två pressträffarna.

    2. Massor av och massor av enligt trovärdiga rapporter. Det låter inte trovärdigt. Ge gärna något exempel och jag ska läsa.

      1. Har nästan slutat lägga jobb på att länka till källor eftersom de flesta antingen inte läser eller helt missförstår vad som sägs. Är man det minsta intresserad och insatt så vet man vad jag syftar på.

        1. Jag är otroligt intresserad, men vet faktiskt inte riktigt vilka ”trovärdiga rapporter” du syftar på. Länkar du här så lär vi både läsa och förstå. Apropå att missförstå så råder enorm förvirring när det gäller ”asymptomatiska fall”. Ibland verkar det betyda ”bara snuva”, ibland verkar det handla om pre-symptomatiska, etc. Avgörande är hursomhelst om Tegnell har rätt (eller inte) i att mycket lite av smittspridningen blir kvar om de som upplever minsta symptom stannar hemma.

          Sen skulle jag vilja påstå att Sveriges dödsfallskurva inte är exponentiell. Man kan exvis konstatera att det tog 8 dagar att gå från 9 till 104 dödsfall, men att komma till 1000 dödsfall tycks ta dubbla den tiden. Jag skrev apropå det ett inlägg om skenbar exponentialitet för några år sen:
          http://nejdetkanviinte.se/2014/07/06/skenbar-exponentialitet/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *