Etikettarkiv: olja

Global energistatistik 2018

Igår släpptes BPs årliga rapport Statistical Review of World Energy. Det finns de som börjar fräsa konspirationsteorier när källan är ett oljebolag, men detta är kanske den mest högkvalitativa, ansedda och citerade källan i sitt slag. Jag har utgått från BPs råa siffror och snickrat ihop en uppsättning grafer som visar den globala utvecklingen.

Glädjande nog ökade energikonsumtionen i världen med ca 2.2% förra året. I nedanstående graf kan man se hur det såg ut per energikälla. (Icke-termiska källor som vattenkraft, solceller och vindkraft justeras upp av BP genom att multiplicera med cirka tre för att bli jämförbara.)

Som synes är vindkraft och solceller fortsatt väldigt små. År 2017 uppgick de tillsammans till totalt ca 2.65% av primärenergin, en ökning från 2.22% året innan. Med den takten tar de alltså 4-5% marknadsandel per decennium.

Förra året ökade naturgas mest, följt av olja:Att naturgasen ökar är inte så konstigt. Det är den ideala partnern till slumpkraft (dvs sol och vind). Naturgas-verk är väldigt billiga att bygga och produktionen i dem kan relativt lätt justeras så att bränsle sparas när det är bra produktion i slumpkraft-verken. En politisk bonus är att naturgas bara ger halva CO2-utsläppen mot kol, vilket gör att man relativt billigt kan reducera utsläppen enligt plan genom att göra sig långsiktigt beroende av denna energikälla.

Från millennieskiftet har den fossila andelen av energiproduktionen minskat obetydligt från 87% till 85%. Samtidigt har den totala energiproduktionen ökat kraftigt, så fossilerna växer fortfarande:

Förra året växte den fossila energiproduktionen ca 1.5% (trots att året innan dess hade en dag extra pga skottår). Det här får givetvis förutsägbara konsekvenser för CO2-utsläppen:CO2-utsläppen hade inte rört sig särskilt mycket några år, men tog 2017 ett skutt uppåt igen och ökade med ca 1.6%, justerat för skottår.

Om man vill avsluta med att vara lite positiv mot slumpkraft, så kan man betrakta deras tillväxter i en logaritmisk graf:Här ser man att vindkraft idag ligger på ca 1.9% av primärenergin (vilket inte är samma sak som andel av elektriciteten), och solkraft ligger på ca 0.75%. De ligger alltså på ungefär samma punkter på kurvan som kärnkraft låg på ca 1977 respektive 1973. Grafen visar att den procentuella tillväxten fortfarande är hyggligt god för dessa energislag och om man inte kände till intermittens-problematiken skulle detta, trots de små absoluta volymerna, ge anledning till långsiktig optimism.

Återkommer med ytterligare statistik kring viktiga detaljer.

Energi-subsidier

Ett vanligt grönt mantra är att subsidierna för fossiler och kärnkraft är mycket större än subsidierna för förnybart – implicit menar man att för att det ska bli rättvist bör minsann förnybart subventioneras lika mycket eller mer än idag.

Siffrorna som används för framförallt fossil-subsidierna växer år från år. Det hela fungerar som en sorts auktion där högst siffra vinner kampen om mediautrymme och citatmängd. Det högsta budet just nu är IMFs rapport som visar på globala fossilsubsidier på cirka $1.9 biljoner, eller cirka 2.5% av global BNP. Jag hittar inga riktigt färska siffror för globala förnybart-subsidier, men en siffra som cirkulerar är $88 miljarder för år 2011.

Men vad består då subsidierna i IMFs rapport av? Jo, en mindre del, $480 miljarder, är direkta subsidier där stater kan sägas betala ut pengar, iallafall nästan. Det handlar om att framförallt oljeproducerande länder säljer bensin och gas-el till medborgarna till självkostnadspris, för att de verkligen ska inse att de får del av kakan. Se följande graf:

direkta_subsidier

MENA = Mellanöstern och Nordafrika. LAC – Latinamerika. E.D. Asia = Utvecklingsländerna i Asien, CEE-CIS = Forna östblocket. Adv = I-länderna.

Vi kan alltså se att i-ländernas fossilsubventioner är helt försumbara. Att u-länder förslösar sina fossilresurser är inte ett rimligt argument för att i-länder som Sverige och Tyskland ska slänga $88 miljarder i sjön på förnybart! Sen bör man givetvis betänka att fossilerna ger oss i storleksordningen 85% av energin och vind+sol som tar hem lejonparten av förnybartsubsidierna genererar i storleksordningen 2%. Skulle fossilt få förnybartsubsidier skulle det alltså kosta bortåt $88*(85/2) = $3700 mdr!

Men okej, $480 mdr till fossilt var den mindre delen av subventionerna. Resten då? Jo, det handlar om $2400 mdr ytterligare, och detta utgörs av beräknade externa kostnader för fossilanvändningen, dvs växthuseffekt samt andra miljöföroreningar och dess påverkan på luftvägshälsa, cancer mm. Men de har märkligt nog också tagit med kostnader i form av trängsel på vägarna, vägslitage och bilolyckor, trots att vi skulle få dessa också med förnybar energi och trots att det givetvis finns stora positiva externaliteter i att vi kan transportera oss själva och varor snabbt och lätt.

Jag har inte hittat någon tydlig metodikbeskrivning, men allt tyder på att man inte heller dragit av för de enorma skatter som de avancerade ekonomierna (utom USA) belagt fordonbränsle med. Dessutom verkar man addera på frånvaron av momsuttag på de externa kostnaderna! Man räknar alltså bara med den negativa sidan av allt, plus moms, men inte den positiva. Total-subsidierna enligt IMF kan du se i grafen nedan:

totala_subsidier

 

 

Det här är knappast heller en bra motivering till att vi ska bränna pengar på vind och sol. Två fel gör inte ett rätt, som bekant. Däremot kan det vara en bra motivering till att så tydligt och så rättvisande vi kan internalisera externa kostnader. Vi i Sverige har redan gjort detta, även om vi låter exempelvis jordbruk och flyg komma undan en del pga internationellt konkurrenstryck. Vi kan hursomhelst med gott samvete avskaffa elcertifikaten och skippa alla former av solcells-subventioner.

Som en sido-not: En vanlig teknik i USA för att blåsa upp fossilsubsidier-siffrorna där är att räkna ihop fossil-industrins andel av skattelättnader som all industri åtnjuter. (USA är ju bra på att ha skapligt höga och breda skatter och sen införa ”tax breaks”, dvs undantag eller temporära sänkningar. ) De påhittade kärnkraftssubventionerna får jag återkomma till.

Förnybart är en värdelös egenskap

Energislag har massor med olika egenskaper:

  • miljöpåverkan – hur mycket miljön skadas vid produktion
  • grönt – om det är på modet bland gröna
  • kostnad – vad det kostar att producera per energienhet
  • förnybart – om det dyker upp mer hela tiden
  • uthålligt – om det inte äventyrar framtida generationer
  • styrbart – dvs intermittent (väderberoende), baskraft eller styrbart
  • portabelt – om det går att ta med sig smidigt
  • fotavtryck – om det går åt mycket yta för att producera

En del av egenskaperna är lite tvetydiga för vissa energikällor, exempelvis beroende på plats i världen, eller om man använder det direkt eller för att producera el. Men om man höftar lite, så blir egenskaperna enligt följande tabell:

energislagens alla egenskaper

Två av egenskaperna är uppenbart värdelösa. Att något är förnybart, dvs nyskapas hela tiden, har ingen som helst fördel jämfört med något som det finns tillräckligt av. Och att något är grönt, dvs på modet bland gröna, är förstås bara godtycke . Om vi stryker dessa två egenskaper blir bilden tydligare:

energislagens meningsfulla egenskaper

Vi ser att kärnkraften sammantaget har klart bäst egenskaper, förutom när det gäller portabilitet. Vind är näst bäst, men är kraftigt begränsad av sitt väderberoende, vilket gör att ett okej kostnadsläge förutsätter låg andel vind i elnätet. I portabiliteten finner vi oljans storhet – när vi tankar en bil gör vi det med en effekt på cirka 50 MW. Här ligger den stora tekniska utmaningen framöver, dvs att förbättra batteriteknik och syntetisering av flytande bränslen såpass att elproducerande kraftslag blir konkurrenskraftiga gentemot oljan. Kärnkraftens utmaning däremot är politisk, inte teknisk.

I dagsläget ser det inte bra ut för klimatet, eftersom sol och vind används som alibi för kol och naturgas och därmed står ivägen för snabb, billig utbyggnad av kärnkraft. Därför blir det en stort ”nejdetkanviinte” på det här också.