Earth Overshoot Day

13 augusti infaller Earth Overshoot Day 2015. Den markerar att vi enligt ekologiska fotavtrycksberäkningar från Global Footprints Network (GFN) har överskridit årets tillgängliga biokapacitet. Gammalmedia kommer att slå på stora trumman och dessutom återberätta, helt utan kritisk granskning, att vi svenskar är en av de största skurkarna. ”Om alla levde som svenskarna” så skulle det nämligen krävas 3.8 jordklot. Det här kräver en analys som gammalmedia definitivt inte kommer tillhandahålla.

Ingen overshoot utan CO2

Att vi har Earth Overshoot Day 13 augusti innebär att vi behöver 1.5 jordklot för att hantera mänsklighetens konsumtion. Hur är det egentligen möjligt, med tanke på att vi de facto bara har ett jordklot? Jo, man har hittat på sex stycken fotavtryck – odlingsmark, betesmark, skogsproduktion, fiske, bebyggt land och CO2-utsläpp. Men vi har bara fem stycken biokapaciteter, som matchar de fem första fotavtrycken. Biokapaciteterna visar hur mycket vi har tillgängligt och fotavtrycken hur mycket vi kan utnyttja utan att det blir ohållbart. Orsaken till att vi kan utnyttja mer än ett jordklot är helt enkelt att CO2-utsläppen ligger utanpå! Låt mig förklara:

Fotavtrycken för betesmark, odlingsmark och bebyggt land matchar sina respektive biokapaciteter precis, globalt sett. När det gäller bebyggt land så har man helt enkelt definierat det så. För det övriga två är det bara väldigt misstänkt att de matchar. För mig tyder det på en metodologisk brist – man ser bara det man har framför näsan och förmår varken bedöma ohållbart markbruk eller skatta mängden outnyttjad men brukbar mark.

När det gäller skogen så utnyttjar vi den bara till en tredjedel, globalt. Så har vi fisket, som vi tydligen bara utnyttjar till hälften (dvs vi skulle fortfarande vara hållbara om vi dubblade fisket), vilket känns lite konstigt med tanke på att vi talar om överfiske. När det gäller dessa mer direkta markutnyttjanden/fotavtryck så ligger vi alltså under biokapaciteten och såvitt jag kan bedöma så kommer vi med rådande metodologi aldrig få overshoot inom dessa. Det är här CO2 kommer in.

CO2-utsläppen kan sägas kräva oceaner som kan absorbera värmen och skogar som kan ta upp CO2-t, och med det som grund har man räknat fram ett fotavtryck baserat på hur mycket skog som skulle behövas för att suga upp utsläppen. CO2-fotavtrycket är alltså en rent teoretisk ytanvändning som egentligen inte passar in bland övriga. CO2-avtrycket ensamt gör skillnaden mellan en annars globalt hållbar nivå på 1.19 hektar/capita till en ohållbar nivå på 2.64 hektar/capita (av 1.72 hektar tillgänglig biokapacitet).

Sverige värst i EU!?

Med viss ansträngning kan man ladda ner GFNs data från deras hemsida, så häng med på en liten granskning av siffrorna! Om man bara okritiskt plottar EU-länderna så ser man att Sverige är absolut värst vad gäller fotavtryck per capita:footprint2011

Fascinerande, inte sant? Sverige är alltså inte bara värst per-capita i EU utan ligger också bland de högsta även med avseende på CO2. Snacka om kontraintuitivt! Det passar givetvis ett svenskt grönt narrativ perfekt, eftersom det är viktigt med skuld och skam, men det är så knäppt att det är värt att gräva vidare i.

Missvisande CO2-avtryck

Tyvärr leverar inte GFN såpass detaljerade data och källhänvisningar att man kan ta reda på exakt hur de fått fram Sveriges CO2-avtryck. Tidiga utgåvor av GFN likställde helt sonika kärnkraftens CO2-utsläpp med ett genomsnitt av övrig elproduktion, men de fick så mycket kritik att de har tvingats överge denna metod. Av metodbeskrivningen kan man däremot sluta sig till att Sveriges höga CO2-siffror beror på att vi har väldigt mycket handel och därmed belastas med tyska och kinesiska utsläpp enligt konsumtionsmetoden. Jag har tidigare berättat om varför den metoden är moraliskt och praktiskt förkastlig.

Här är ett diagram som jämför GFNs CO2-fotavtryck med data från BPs Statistical Review of World Energy:

CO2-footprints

Det slår kraftigt för några länder som Sverige och Nederländerna, åt olika håll. Om man räknade vettigt skulle alltså Sverige ha 1.7 i CO2-fotavtryck och inte 3.0, men denna förändring skulle bara ta ner vårt fotavtryck till 5.2 hektar och placera oss på en tredjeplats efter Belgien och Nederländerna. Det hjälper alltså bara lite att ha bland de lägsta CO2-utsläppen i EU. Men givetvis slutar inte historien här.

Övriga avtryck

Nedan finns ett diagram över Sveriges övriga fotavtryckskomponenter jämfört med landets biokapacitet, dvs hur mycket Sverige anses ha tillgängligt:
SwedenFootprints

Vi kan börja med fisk. Lite otippat att Sverige kan 21-faldiga vår fiskande innan vi hamnar på gränsen till hållbarhet. Här tror jag att GFN faktiskt är orimligt positiva. På samma sätt har EU som helhet 2.6 hektar i fiske-fotavtryck och 13.2 i biokapacitet, vilket skulle innebära att EU kan femfaldiga fiskandet. Också märkligt att Estland påstås ha överlägset störst biokapacitet inom fiske i EU, med ungefär en tredjedel av totalen.

Odling och betesmark då: På global nivå är biokapaciteten för dessa samma som fotavtrycket. GFN har som sagt inte så detaljerad redovisning, men en kvalificerad gissning är att Sveriges något högre fotavtryck inom dessa områden ska tolkas som att vi nettoimporterar såna produkter, vilket ger oss ett högre avtryck än biokapacitet.

När det gäller skog blir det intressantare och här finner vi orsaken till att Sverige ligger högt i EU även om man rättar CO2-utsläppen. Sverige är en nation med massor med skog och lite folk. Därmed är vår biokapacitet för skog väldigt hög och vi utnyttjar bara en femtedel själva. Men trots detta hållbara skogsbruk är det en hög skogsanvändning per person vilket är en stark belastning för den svenska footprint-statistiken.

Tänk om alla skulle …

När man betraktar skog-fotavtrycket är det ganska självklart att börja fråga sig vad man BORDE mena när man säger ”tänk om alla skulle leva som svenskar”. Är det inte vettigt att länder lägger tonvikt på nyttjandet av lokala resurser och mindre på svårtillgängliga utländska resurser, och att huvudsaken är att man inte spränger biokapaciteten? Sverige bibehåller enorma marginaler i skogsbruket och (tydligen) i fisket och våra små underskott i odling och betesmark bör kunna justeras genom att avdela en aning skogsareal. Om alla levde som svenskar i det avseendet – att ha marginal till sin biokapacitet, så vore allt lugnt. Och globalt så ÄR det som sagt lugnt, förutom det här med CO2-utsläpp.

Visst, bara för att man har tur och bor i ett glesbefolkat land är man inte miljöängel och bara för att man bor i en tämligen infertil öken är man inte nödvändigtvis miljöskurk. Men ändå. Vi tillhandahåller hållbara skogsprodukter till världen och bränner en del rester i våra biomassa-verk. Är det verkligen något vi ska skämmas över?

Sammanfattning

  • CO2-avtrycket är en udda fågel som egentligen inte är jämförbart med resten, och som därför skapar ett matematiskt påhittat värde för global overshoot som inte går att använda till något mer än att gapa fånigt åt. Utan detta påhitt ligger mänsklighetens fotavtryck med god marginal inom biokapaciteten. (Ja, CO2-utsläppen är ohållbara, men det har inget med resten att göra, eller med hur många jordklot vi ”använder”.)
  • Sverige straffas i statistiken för att vi har rejält med skog som vi nyttjar hållbart. I själva verket är Sverige ett normalt EU-land vad gäller fotavtryck, förutom att vi har mycket skog.
  • GFN borde göra sin hemläxa på fiskeområdet eller förklara varför fotavtrycket är så lågt i förhållande till biokapaciteten med tanke på utarmningen av fiskstockar. Dessutom förklara orimligheter som Estlands enorma biokapacitet för fisk.
  • Beräkningarna av odlingsmark och betesmark tyder på metodfel då matchningen av biokapacitet och fotavtryck är exakt.
  • Den obsoleta konsumtionsmetoden används vid CO2-beräkningar, vilket bland annat leder till att Sverige straffas för att vara ett litet, öppet land som handlar mycket med exempelvis skurkstaten Tyskland.
  • GFN har en historia av oseriös grönhet (kring framförallt kärnkraft) och redovisar inte alla ingångsvärden öppet och tydligt på sin hemsida. Varför inte?
  • Att hänga ut länders befolkningar som miljöskurkar trots att de håller sig inom den egna biokapaciteten och har bland världens starkaste miljöregler blir lätt orimligt.

Det är fritt att klä sig i säck och aska 13 augusti, men för min del tar jag det lugnt. Datumet betyder inget och projektet är trots sin aktningsvärda ålder inte särskilt moget. Earth Overshoot Day är en stark mediagrej och footprintsprojektet är ganska stort och ambitiöst, men idén att mäta hållbarhet är ändå mycket, mycket bättre än det nuvarande tekniska genomförandet.

 

  •  
  •  
  •  
  •  

En reaktion på ”Earth Overshoot Day

  1. Bra analys. Håller helt med om feltänket med Earth Overshoot Day. Som vanligt en grön agenda för att skuldbelägga något som inte passar in i deras ideologi. Har fortfarande inte begripit hur de får ihop ekvationen att det skulle vara bra att importera solpaneler från Kina eller vindkraftverk från Tyskland samtidigt som det enligt konsumtionsmodellen starkt bidrar till att öka vår ”jordklotsförbrukning”. Nu är kärnkraft hållbarare än solpaneler oavsett men det är faktiskt lite ironiskt att ett bra argument för inhemsk producerad kärnkraftsteknologi kontra kinesiska solpaneler just råkar vara idén bakom Earth Overshoot Day.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *