Tysklands energielände, what-if

Det här är tredje delen och sista delen i en blogg-serie om Tysklands energi-elände. Du kan vilja läsa även första och andra delen. Jag kan också rekommendera ett äldre inlägg om skadeverkningarna av Tysklands vägval. Den här delen kommer att fokusera på hur det kunde blivit om de satsat annorlunda.

Först kan vi konstatera att Tyskland mellan 1980 och 1988 ökade från cirka 56 till 156 TWh el från kärnkraftverk. Tjernobyl-olyckan 1986 lade en död hand över kärnkraftsutbyggnaden efter det. Hade man dock fortsatt öka med 100 TWh per åtta år så hade man haft 256 TWh år 1996, 356 TWh år 2004 och 456 TWh år 2012. Det hade motsvarat 72% av Tysklands elproduktion idag. Ett äkta energi-ewende hade varit i stort sett klart och utan någon nämnvärd ansträngning. Frankrike gjorde motsvarande på betydligt kortare tid.

Nu valde man inte den vägen, utan mellan Tjernobyl och år 2000 så var det enda framåtsyftande man egentligen gjorde att skaffa sig cirka 10 TWh årsproduktion av vindkraft. Repetition: 1980-1988 gav 100 TWh kärnkraft. 1990-2000 gav 10 TWh vindkraft. Sen började solcellsinvesteringarna komma igång på allvar.

Låt oss kolla på investeringarna efter år 2000, och vad man kunde ha gjort. De ser ut ungefär såhär (källa delvis här, delvis kostnader per W för olika år multiplicerat med utbyggnaden):

cumulative-to-2014

(Notera hur man betalat 120 miljarder euro för 83 TWh/år sol+vind. Det är bara 6x mer el per år än vad som kommer produceras av finnarnas olycksaliga nya reaktor i Olkiluoto, men till hela 10x kostnaden. Tänk dessutom att reaktorn har minst dubbla livslängden.)

De officiella planerna i det tyska energi-eländet är en utbyggnad med 3 GW sol och 2.5 GW vind varje år fram till 2025. Låt oss samtidigt optimistiskt anta att solcellskostnaderna under perioden sjunker från 1.7 euro per watt till 1 euro per watt, samtidigt som vindkraftskostnaderna sjunker från 1.2 euro per watt till 1 euro per watt. (Det troligaste är att det blir sämre än så, särskilt med tanke på att Tyskland tänker sig att satsa mycket på havsbaserad vind som är dubbelt så dyr.) Hursomhelst, ett lågt estimat är att den fortsatta investeringsvolymen kommer se ut såhär:

cumulative-to-2025

Vi ser att Tyskland bestämt sig för att begränsa blodflödet inom solceller som var helt extremt åren 2008-2012 men ändå kommer komma upp i 200 miljarder euro kumulativt. Det är rimligt att fråga sig hur mycket kärnkraft dessa pengar hade räckt till, under antagandet att vi bygger AP1000-reaktorer för 5 miljarder euro per styck och varje reaktor tar 5 år att få igång. (Anti-kärnkraftsdebattörer kommer förstås hävda att detta är för optimistiskt, men jag ser det tvärtom som pessimistiskt när det handlar om beslutsam och välvilligt behandlad serieproduktion av 40 reaktorer.) Jämför mitt hypotetiska kärnkrafts-ewende med officiella tyska planer för energi-eländet:

germany-what-if

En vanligt grönt argument är att förnybart ersätter fossil kraft mycket snabbare än vad kärnkraft gör. Det ser vi också i början av grafen, där fossilutsläppen är värre för kärnkraft innan den första reaktorn börjat leverera. Ganska obetydligt ”snabbhet” i det stora hela, eller hur?

Redan nästa år skulle man nått ett mål om cirka 80% icke-fossil energi om man satsat på kärnkraft istället för på solceller och vind. År 2025 skulle man vara nere på noll.

  •  
  •  
  •  
  •  

7 reaktioner på ”Tysklands energielände, what-if

  1. Mycket bra avslutning till en mycket bra bloggserie.

    En liten naiv och hoppfull del av mig har gått runt i några år och hoppats på att förr eller senare, när det svenska folket ser hur tyskarna har fått det genom sina energival, så kanske svenskarna tar sitt förnuft tillfånga och på bred skala börjar stödja förnyelse av vår egen kärnkraftspark. Men även om de flesta teknik- och naturvetenskapligt utbildade människorna i min bekantskapskrets länge varit överens om att det är denna väg vi borde gå tycker jag mig fortfarande inte se något uppvaknande i den breda opinionen eller i toppolitiken. Tyvärr väger allt som oftast ideologi tyngre än fakta och kunskap. 🙁

  2. Bra inlägg och imponerande beräkningar. Den här typen av faktagrundade inlägg borde få ett helt annat utrymme i debatten!

    Ett tips (om du inte redan gjort det) är att titta på hur mycket Frankrike lyckades sänka sina koldioxidutsläpp under deras kärnkraftsutbyggnad på 80-talet.

  3. För att se positivt på eländet. Den förnyelsebara energiproduktionen har bara en livslängd på ca 20 år och därför måste man relativt snart efter 2020 bestämma sig för hur man skall ersätta kraftproduktionen som installerades runt 2010. Kanske har man då kommit på bättre tankar (gemene tysk lär vid det laget upplevt skenande elpriser med lägre konkurrenskraft och konsumptionsutrymme som följd) och ser tillbaka ”Energiwendet” som nu genomförs som en orealistisk hype?

    Min poäng är att med förnyelsebart måste måste man nyinvestera i kraftproduktionen betydligt oftare och det blir då också enklare att byta spår.

    1. Det har du helt rätt i. I Sverige gäller att våra yngsta reaktorer är ca 30 år gamla och kan med all sannolikhet driftas förbi 60-årsstrecket, så det kan mycket väl vara så att dessa överlever alla de vindsnurror som byggs iår.

      Problemet i Tyskland är förstås att man monterar ner sin kompetens och nukleära infrastruktur helt nu. Det är dyrt att återta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *