Jobb skapas inte, de förbrukas!

Hur många gånger har du hört om hur politiker skapat eller vill skapa jobb? Det kan handla om restaurangjobb, gröna jobb eller städjobb. Tänker du också, varje gång, att jobb, dvs arbetstimmar, är en resurs som förbrukas, inte en vara som skapas?

Vårt välstånd bygger på effektivisering. Vi kunde göra allt mer livsmedel med allt färre personal i jordbruket, och det frigjorde arbetskraft till industrin. Sen hände samma sak i industrin, vilket frigjorde arbetskraft till tjänstesektorn. Alltihop har underlättats kraftigt av att det inte krävts särskilt mycket folk för att producera energin som krävs för att driva alltihop.

Tyskland, exempelvis, lär ha ungefär 400,000 ”gröna jobb” inom energisektorn.  För ett G i samhällskunskap på gymnasiet bör du kunna svara på om detta är bra eller dåligt för Tysklands välstånd. Svaret är förstås att det är dåligt, eftersom det handlar om att sysselsättningen i energi-sektorn har stigit kraftigt med oförändrat resultat i form av energi. Det betyder att andra sektorer får tillgång till mindre arbetskraft. Färre händer i vården, färre byggjobbare som bygger hus etc.

En invändning brukar vara att det finns så många arbetslösa att ta av, så det skulle inte tränga undan någon annan anställning. Tyvärr är det inte så det fungerar. Vore det så enkelt skulle vi inte ha någon arbetslöshet i Europa eftersom staterna lätt skulle avskaffa den genom att subventionera fram 5-10% arbetstillfällen i någon gullig sektor (som om de inte redan gjort det)!  Det som händer är förstås att subventionerna suger upp pengar och resurser som annars skulle använts på annat håll.

Det enda sättet att ”skapa jobb” på ett meningsfullt sätt är att sänka NAIRU, den naturliga arbetslöshetsnivån. Det kan inte ske genom satsningar på vissa sektorer, utan kan bara ske genom att mer generellt minska ”friktionen” och barriärerna på arbetsmarknaden, så att även de sista kan anställas. Det kan handla om att sänka byråkratiska krav på licenser och utbildningar, ordna riktade yrkesutbildningar, avskaffa fackligt avtalade minimilöner, öka den ekonomiska skillnaden mellan anställning och bidragsförsörjning mm. Jobbskatteavdraget skapar jobb. ROT, RUT, bredbandssatsningar och elcertifikat gör det inte.

  •  
  •  
  •  
  •  

3 reaktioner på ”Jobb skapas inte, de förbrukas!

  1. Håller med om i stort sett allt förutom RUT och ROT. Dessa två avdrag syftar ju till att minska de annars så kraftiga skattekilarna så att gapet mellan betalningsvilja och ersättningskrav minskar. Det leder till att fler jobb ”skapas” jämfört med om skattekilarna inte sänktes. Jag vet inte om du gör det men jag tycker det är fel att kalla ROT och RUT för en subvention. Det är givetvis ett mycket medvetet val från motståndarna att kalla det en subvention men i så fall kan man ju säga att restaurangbesökare subventioneras av hemmakäkarna för att de betalar en lägre momssats. En prissänkning pga. en skatteminskning på en vara som redan från början är uppblåst av skatter och avgifter är ingen subvention. I så fall tappar ordet sin innebörd. När EU går in och betalar mellanskillnaden mellan världsmarknadspriset på spannmål och den franska småbondens marginalkostnad kan vi däremot prata om subvention.

    1. Visst, om man sänker skattekilarna för de svagaste på arbetsmarknaden så kan det sänka NAIRU och ge en långsiktigt positiv jobb-effekt. Jag är mycket tveksam till att detta gäller byggjobbare – de har en schysst utbildning, skapliga löner mm. Vi ser hur ROT-avdraget i stor utsträckning verkar matchas av ett ökat prispåslag, dvs ökade vinster och löner. Det är precis vad man kan förvänta sig när man minskar kostnaderna men inte förmår öka utbudet.

      Notera att om utbudet av arbetskraft långsiktigt ökar av att det finns mer pengar i branschen, så riskerar vi att det de-facto blir en bubbel-uppblåsning om ROT senare plockas bort. Dessutom, som sagt, så kommer byggsektorns ökning tränga ut en del annat.

      RUT är lite bättre i det avseendet, eftersom en del av arbetsuppgifterna är väldigt lätta att ta till sig, såsom städning. Så okej, det finns en viss poäng med RUT.

      1. Byggjobbare kan vara allt mellan skickliga välutbildade elektriker till en grovarbetare som anlitas för att riva ett garage. Framförallt medför ROT-avdraget att man köper tjänsterna istället för att utföra dem själva alt. köper dem svart. Visst har branschen passat på att höja sina marginaler och ta ut högre löner men det har även inneburit en generell prissänkning. Felet, om man nu kan kalla det så, med RUT och ROT är att de inte är generella. Avdraget borde gälla precis alla tjänster oavsett vad det gäller. Skattekilarna i Sverige är enorma. Om vi minskar dem kommer graden av ”självhushållning” minska och var och en gör det man är mest lämpad att göra. Därför kommer byggsektorn mest att tränga ut en hel del hemmafixare som istället kan göra något mer produktivt än att leka med skruvdragare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *