Jag skrev mitt Tjernobyl-jubileums-inlägg för en tid sen, men nu när jag såg en bloggpostning av Greenpeace, 15 saker du inte visste om Tjernobyl, så tänkte jag att det kunde vara värt en replik här. (Kanske värt att nämna att svenska GP givetvis inte kommit på artikeln själva, utan bara översatt den.)

1. GP: ”För 30 år sedan exploderade reaktor 4 i kärnkraftverket i Tjernobyl, som ligger i Ukraina. Nästan fem miljoner människor lever fortfarande i kontaminerade områden.”
   Genomgående i hela GP-alstret saknas vettiga definitioner. Vad är ett kontaminerat område? Sverige är väl ”kontaminerat”? Men forskare har funnit att bara en tiondel av de som evakuerades borde ha evakuerats. För övriga hade konsekvenserna av att stanna varit mildare än att bo i en storstad som London med dess luftkvalitetsproblem.
2. GP: ”Den mängd radioaktiv strålning som släpps ut är ungefär 200 gånger högre än det sammanlagda utsläppet från atombomberna som föll över Nagasaki och Hiroshima.”
   Det verkar stämma, men om man slår ihop alla kärnvapentester hittills så har de bidragit med 100-1000 gånger mer radioaktivitet till atmosfären än Tjernobyl. Högst radioaktivitet i svensk ren uppmättes under 60-talet då provsprängningarna var i full gång.
3. GP: ”Människor i den närmaste staden, Pripjat, evakuerades först två dagar efter katastrofen. Vid den tiden hade många människor redan utsätts för höga nivåer av strålning.”
   Det är riktigt. Tur att de flesta länder inte är som Sovjet.
4. GP: ”Radioaktivt regn föll så långt bort som Irland. Ukraina, Vitryssland och Ryssland var de mest drabbade länderna. 63 procent av det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl drabbade dem.”
   Vi är väldigt bra på att mäta enstaka sönderfall och små mängder material.
5.  GP: ”Sedan staden Pripjat övergavs av människor på grund av höga strålningsnivåer har vargar, vildhästar, bäver, vildsvin och andra djur befolkat staden.”
   Helt riktigt, naturen har fått sig ett rejält uppsving.
6. GP: ”Djur som lever i säkerhetszonen runt Tjernobyls kärnkraftverk (3 mil) har högre dödlighet, ökad grad av genetiska mutationer och minskad nativitet.”
   Detta påstående är med all sannolikhet baserat enbart på ”forskning” av Möller och Mosseau, ett par mycket tvivelaktiga figurer som jag ska lägga till skräckgalleriet någon dag. Här är en länk till. Tyvärr är Greenpeace ökända för att okritiskt använda sig av skräpforskning. Värst var väl kanske Yablokovs ”studie” som visade på en miljon Tjernobyl-dödsfall.
7. GP: ”Man skulle kunna tro de andra Tjernobylreaktorerna också stängdes omedelbart. Men istället återupptogs driften av de tre andra reaktorerna i kärnkraftverket och drevs i ytterligare 13 år tills de slutligen stängdes år 2000.”
   Den sista av dem stängdes år 2000, ja. Totalt ytterligare cirka 30 reaktor-år blev det. Med tanke på NASAs resultat, som visar att en reaktor i snitt räddar cirka 200 liv/år jämfört med att skala upp annan elproduktion för att fylla bortfallet, så kan övriga Tjernobyl-reaktorer ha räddat cirka 6000 liv. Eftersom den förolyckade reaktorn enligt WHO pessimistiskt kan ha lett till 4000 dödsfall, så kan man se det som att Tjernobyl-verket därigenom återbetalat sin hälso-skuld till mänskligheten.
8. GP: ”Det finns fortfarande radioaktiva ämnen kvar, inkapslade i en sönderfallande cementsarkofag som byggdes över reaktorn efter olyckan. Ett nytt massiv skal byggs över den nuvarande sarkofagen. Men den beräknas bara hålla i 100 år.”
   Typisk Greenpeace-vinkling med ”bara hålla i 100 år”. I själva verket så ska den hålla ett minimum av 100 år. En expert-vinkling är denna: The arch, though, is a formidable structure, said Vince Novak, the director of nuclear safety for the European Bank for Reconstruction and Development, which administers the project’s financing. If necessary, he said, “it might be able to last 300 years or more.” Notera gärna att 20-40% av cesiumet i reaktorhärden slapp ut under själva olyckan. Om 100 år har det gått totalt 130 år. Då har cesiumet sönderfallit såpass att bara cirka 5% är kvar, och detta begravt under stål, betong, sand mm. Om 300 år är 0.05% kvar.
9. GP: ”Den närliggande skogen nära katastrofen kallas ”den röda skogen”, efter att höga nivåer av strålning dödade träden och efterlämnade stora områden med ljusröd död tall.”
   Och nu är det förstås grön skog där. Går bra att kolla på Google Maps. Här kan man notera att grafitbränder som tar med sig stora delar av reaktorhärden till atmosfären från en reaktor utan inneslutning inte är en bra idé. Alldeles i närheten blir strålningsnivåerna mycket riktigt höga, särskilt av mycket kortlivade fissionsprodukter som inte tar sig så fasligt långt innan de klingat av. Normala lättvattenreaktorer använder inte grafitmoderering och har inneslutningar som förhindrar mycket av utsläppen. Fukushima hade trippel härdsmälta men släppte ut bara cirka en tiondel totalt. Modernare reaktorer än Fukushima har tuffare inneslutningar och väterekombinering, så rektorerna inte ska kunna öppnas upp av väteexplosioner. Svenska reaktorer har dessutom utsläppsfilter. Våra reaktorer ska alltså inte härdsmälta värre än Harrisburg, som knappt gjorde en fluga förnär.
10. GP: ”Kärnkraftsindustrin och regeringarna i Ukraina, Ryssland och Vitryssland vill spendera miljarder på nya kärnkraftsprojekt samtidigt som de bortser från sitt ansvar att stödja de efterlevande från Tjernobyl-olyckan. De förminskar effekterna av katastrofen och tonar ner de umbäranden människor runt Tjernobyl får leva med.”
    De spenderar mycket riktigt miljarder på nya kärnkraftsprojekt. Vitryssland bygger två reaktorer och Ryssland 8 stycken just nu. Klokt. Det är definitivt dags att låta de evakuerade klara sig själva, och det är alltid relevant att motverka Greenpeace-överdrifter kring katastrofens effekter.
11. GP: ”Nu kan du även boka en resa till Tjernobyl-zonen! Turistbyråer organiserar dagsturer i den övergivna staden Pripjat, strax intill det havererade kärnkraftverket.”
    Mycket riktigt. Och du kommer finna att även värdarna dramatiserar. Det blir bättre turist-upplevelser så.
12. GP: ”Pripjat är en kraftigt kontaminerad stad och kommer att förbli övergiven av människor eftersom det finns rester av farligt plutonium i området, ett ämne som har en halveringstid på 24 000 år!”
    I själva verket är plutonium irrelevant annat än som GPs bogey-man. De signifikanta utsläppen består av cesium och strontium med halveringstider på 30 år. När dessa är tillräckligt avklingade går det bra att bo där.
13. GP: ”Strålningen var så stark att färgen på brandmannen Vladimir Praviks ögon ändras från bruna till blåa.”
    Detta är med hygglig sannolikhet en skröna. Enda källan jag kan hitta är The Guardian, som hävdar att någon annan ryss hört att det var så, två veckor senare. Hörsägen i flera led, alltså. That said så dog givetvis flera av brandmännen på ett mycket otrevligt vis.
14. GP: ”Sverige var det första landet som informerade världen om katastrofen, efter att den sovjetiska regeringen till en början hemlighöll olyckan.”
    På ett svenskt kärnkraftverk, givetvis, eftersom det är där man har god koll på sånt.
15. GP: ”I de kontaminerade områdena berör Tjernobylolyckan varje aspekt av människors liv. Strålning från Tjernobyls kärnkraftverk finns i den mat de äter, i den mjölk och det vatten de dricker, i skolor, parker och lekplatser, och i skogen vars ved de bränner att hålla sig varma.”
    Liksom helt naturlig strålning och alla möjliga andra miljöfaktorer som man inte bryr sig om till vardags och som inte når höga nivåer nog för att vara märkbart skadliga. Vad värre är: 51% av ukrainarna tycks vara rökare.

Det finns givetvis mer att säga. Exempelvis att reaktorn var avstängd för säkerhetstest och provocerades sönder. Att kärnkraften i världen under 1986 ändå räddade massor med liv totalt sett. Att förbränning av förnybar biomassa och fossila bränslen ger upphov till skador motsvarande en Tjernobyl-olycka var sjätte timme, dygnet runt, året om. Det är det Greenpeace indirekt gett sitt stöd till, alla dessa år, och fortsätter ge stöd till.

26 april infaller 30-årsdagen av Tjernobyl-olyckan och den årliga kavalkaden av helt vanlig journalistik har redan startat. Med det jämna tiotalet år kan vi framförallt räkna med extra många fina foton av förfallet i den näraliggande staden Pripyat (förfall som tydligt skiljer sig från vilket annat förfall som helst genom att radioaktivitet syns så bra). Oftast är bilderna helt genuina utan tillstymmelse till arrangerat effektsökeri:

Media kommer också att mata oss med mängder av lugnande och tekniskt insatt information, skickligt sammanvävd med intervjuer med sanningssägare från Greenpeace och andra oberoende organisationer. Jag förväntar mig också att diverse tyckare, förutom jag själv, opåkallat ska ge sin bild av det hela. Exempelvis kommer Birger Schlaug följa sin årliga tradition, sen åtminstone 2008, att återberätta sitt trauma, att ”vårgrönskan kändes smutsig” och att man (någon ovanligt lugn och sansad person, utan tvivel) rekommenderade småbarnsföräldrar att duscha barnvagnshjulen om man kört dem genom en vattenpöl.

Men för den osannolika händelse att journalisterna skulle missa möjligheten att lugna, informera och sätta saken i perspektiv, så tänkte även jag belysa saken i resten av inlägget.

Jämna tiotal år spelar förstås bara en psykologisk roll, men faktum är att just 30 år har en viss signifikans även för en naturvetenskapligt inriktad kalenderbitare. Det råkar nämligen vara halveringstiden för cesium-137,  den enda isotop som spelar roll på lite sikt efter en kärnolycka (från wikipedia) eftersom resten klingar av relativt fort:

Det innebär att i år är hälften av cesiumet fysiskt borta och dess aktivitet är därför också halverad.

Dock försvinner cesiumet mycket snabbare än så i praktiskt hänseende, pga att det sedimenterar, sköljs ner i hav och sjöar, hamnar djupare i bottnar och i mylla etc. Exempelvis visar utvecklingen av cesium-innehållet i renar en effektiv halveringstid på cirka 4-6 år, vilket beror på att cesiumnivåerna i deras föda faller relativt snabbt:

Men ändå – hälften är helt borta. År 2046 kommer en fjärdedel att vara kvar och år 2076 bara en åttondel. Man kan därför också med fördel halvera evakueringszonernas utbredning åtminstone vart 30:e år, zoner som från början var överdrivna. Jag har förut påpekat att halveringstiden innebär att den mängd mark som behöver hållas avspärrad pga kärnkraftsolyckor inte kommer öka trendmässigt även om vi skulle få regelbundet återkommande olyckor.

Hursomhelst: Tjernobyl-olyckan var väldigt mild i det stora hela. Katastrofen innebar att under april 1986 så räddade kärnkraften i världen bara cirka 2,600 liv, mot normala 6,600 liv. (Bygger på NASAs resultat att kärnkraften räddar 80,000 liv per år, medan WHO pessimistiskt beräknat att Tjernobyl totalt kan resultera i 4,000 förtida dödsfall.)  Det beräknas också att luftkvalitetsproblem från förbränning av fossila och biomassabaserade bränslen tar cirka 5.5-7 miljoner liv per år, vilket motsvarar en Tjernobyl-olycka var sjätte timme i världen.

Sen hör det till saken att kärnvapenproven under 60- och 70-talen sammantaget släppte ut sisådär 100 gånger mer än Tjernobyl, och de högsta genomsnittliga nivåerna av cesium i svensk ren sågs i mitten på 60-talet då provsprängningarna var som intensivast, inte efter Tjernobyl.

I Sverige hade vi inte kunnat se några hälsoeffekter även om vi inte alls brytt oss om olyckan utan mumsat fisk, bär och svamp precis som vanligt. Renarna behövde möjligen en period slaktas vid rätt tid på året innan vinterbetet på renlav, men i övrigt är inga åtgärder motiverade. En rekommendation är att inte äta mer än 75 kBq/år, vilket innebär att man kanske ska nöja sig med 100 kg älgkött och 75 kg trattkantareller per år om man bor i de värst drabbade områdena i landet. Om man nu inte rycker på axlarna åt rekommendationer som givetvis är extremt försiktigt satta.

Fukushima då? Trippel härdsmälta men totalt bara 1/10-del av utsläppen, dvs 1/30-del per reaktor. Varför? Jo, Tjernobyl var en sovjetisk grafitmodererad design utan inneslutning medan Fukushima-reaktorerna var lättvatten-modererade designer från 60-talet med inneslutning. Utan Tjernobyls grafitmoderering som brann och via sotet tog med sig delar av härden upp i atmosfären blev utsläppen någon magnitud mindre. Vanliga reaktorer som modereras av vatten är alltså fysikaliskt oförmögna att släppa ut lika mycket som Tjernobyl. Svenska reaktorer är bättre än de mycket tidiga reaktormodeller som förolyckades i Fukushima. De har bland annat kraftigare inneslutningar, ångdriven kylning, bättre hantering av vätgasutveckling (som skapade explosionerna i Fukushima) samt filter för övertrycksventilering. Idén är att man likt Harrisburg inte ska få några signifikanta utsläpp utanför reaktorn.

30 år är intressant på ett ytterligare sätt. Det är ungefär längden på en svensk generation. En traumatiserad generation har alltså bytts mot en ny och fräsch. Många i de traumatiserade generationerna, exempelvis Schlaug, kommer ta med sig sina trauman i graven efter att ha levt sina liv i opposition mot den renaste kraftkällan vi har och mot vårt enda hopp att få ner växthusgas-utsläppen till hållbara nivåer.

Deras gröna efterföljare har tvingats att ta över och föra vidare deras skräck, eftersom utan underkastelse finns inga möjligheter för unga att ta positioner i den gröna rörelsen. Men när nu Tjernobyl-generationen och de som surrade sig vid masten vid folkomröstningen år 1980 snart pensionerats finns det möjligheter för generationen efter att slå sig fria och börja prioritera efter det innevarande århundradets utmaningar. Det finns mycket som talar emot. Inte minst det effektsökande och tekniskt ointresserade journalistiska arbete vi kommer få se prov på under april. Men det finns också svaga tecken som talar för: Centerstudenter står upp för kärnkraften, fritt tänkande miljöpartister lanserar en sida med balanserad fakta om kärnkraft och det finns även vänsterpartister som vågar ta ställning för miljön och ekonomin. Hatten av för civilkurage, sanningssökande och intellektuell hederlighet!