Miljöpartiet kapitulerar

Jag måste givetvis kommentera energiöverenskommelsen som offentliggjordes idag. I grova drag kan man säga att regeringen släpps in i Alliansens gamla kärnkraftsuppgörelse från 2009 (där alla restriktioner mot att bygga ny kärnkraft togs bort) med det stora tillägget att effektskatten på kärnkraft tas bort! Bara Sd, L och V står utanför överenskommelsen.

Kapitulation

Även om man fortsätter med ytterligare förnybart-subventioner, precis som Alliansen gjorde på sin tid, så är det rimligt att karaktärisera detta som en kapitulation av regeringen och framförallt av miljöpartiet. Vattenfall och dess VD Magnus Hall har gått ut hårt och krävt borttagen effektskatt för att driva kärnkraften vidare bortom 2020 och regeringen har helt enkelt vikt ner sig. Det är inget mindre än historiskt att miljöpartiet nu dels förlänger befintlig kärnkrafts livslängd med decennier, dels gått med på att det får byggas nya reaktorer! Dess energipolitiska talesman Lise Nordin såg förståeligt nog väldigt sammanbiten ut under presskonferensen.

För att förtydliga, energiöverenskommelsen säger ordagrant ”Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser”. Med tanke på att våra tio befintliga reaktorer är på cirka 9 GW och de största reaktorerna på marknaden är på cirka 1.7 GW stycket, så innebär detta att miljöpartiet nu har öppnat upp för att nästan fördubbla kärnkraften i Sverige, från ca 9 GW till ca 17 GW. Okej, inte så troligt scenario, men principiellt viktigt att politiken inte ska stå i vägen!

Analys av andra detaljer

Energiöverenskommelsens text finns i sin helhet på regeringen.se.

Överenskommelserna sätter upp målsättningarna 2045 för ett klimatneutralt Sverige, samt 2040 för förnybar elförsörjning. Man poängterar uttryckligen att det senare är en målsättning och inte ett stoppdatum för kärnkraften. Den som minns årtalet 2010 för kärnkraften vet att sådana avlägsna datum bara är symboliska och inte har några egentliga konsekvenser. En viktigare symbol med påtagliga konsekvenser är däremot att miljöpartiet gått med på att låta kärnkraften vara kvar både i ord och handling.

Vidare luckrar man upp villkoren för placeringar i kärnavfallsfonden för att möjliggöra högre avkastning. Avfallsavgiften omnämns på ett sätt som kan tolkas lite olika, men i min värld innebär förlängd kärnkraft också att industrin får större underlag för inbetalningar till kärnavfallsfonden (lägre avgift per kWh alltså). Det kapital kärnkraftsägarna måste ha redo vid olyckor höjs till 12 miljarder enligt ett gammalt beslut som legat på is, men detta lär inte få några större konsekvenser.

För vattenkraftens del så tar man bort (nästan) den fastighetsskatt som varit i stort sett lika stor som kärnkraftens effektskatt. Jag undrar över den verkliga orsaken till att man gör detta. Kanske vill man pumpa upp Vattenfalls resultaträkning och stärka dess konkurrenskraft inför de låga elpriser som kommer bli resultatet när man ska pressa in mer förnybart samtidigt som kärnkraften får sänkta kostnader.

Elcertifikatsystemet är oförändrat till 2020 men sen ska 18 nya TWh slumpkraft tvingas fram till 2030. Med de låga elpriser vi kommer se framöver kan man fråga sig om befintliga slump-TWh kommer överleva, eller om det blir kapitalförstöring inom gammal kraft för att bygga nya kraftverk strax bredvid. Den som lever får se.

Man kommer satsa på mer överföring inom landet och till övriga Europa. Det innebär förstås att vi kommer kunna få bättre avsättning för svenska elöverskott. Samtidigt innebär det att vi kommer tvingas betala dyra elcertifikat för att subventionera in kraft som vi sedan antagligen kommer sälja mycket billigt till utlandet. Vi kommer alltså subventionera danskens (bland annat) elförbrukning.

Men ändå, totalt sett blev det här mycket, mycket bättre än jag kunnat hoppas på!

Reaktioner

Ris och ros, förstås. Moderaterna jublar, liksom kristdemokraterna:

moderaterna-saved-nuclear

Liberalerna beklagar att uppgörelsen innebär 100 miljarder helt i onödan till vindkraften, och det var också därför de hoppade av samtalen. Jag håller förstås med dem om det, men ser ändå detta som en stor seger. Och det finns givetvis tid att dra ner på ambitionerna i elcertifikatsystemet framöver.

Foliehattarna rasar förstås (Folkkampanjen Mot Kärnkraft – Kärnvapen):

folkkampanjen-rasar

Vänsterpartiet står utanför uppgörelsen och numera är det enda partiet som säger nej till utbyggd kärnkraft. Man kan förvänta sig att de vinner över ganska många miljöpartister och kanske en del sossar på detta. Och eftersom överenskommelsen innefattar budgetfrågor och vänsterpartiet är regeringens budgetpartner så har Sjöstedt sagt att de måste få ”bra betalt” för att släppa igenom detta. Självklart gnuggar vänsterpartisterna händerna idag. Såhär ser det ut på deras facebook-sida:

vansterpartiet-rasar

Miljöpartiet försöker måla läppstift på grisen, men får mycket stryk i kommentarsfälten. Någon observant person påpekar att vindkraftverken står still och solen är på väg ner:

miljopartiet-sminkar

Naturskyddsföreningens Svante, däremot, som jag skrev om häromdagen, är däremot väldigt inställsam. Kanske klokt med tanke på det kommande karriärbytet?

svante-slickar-rov

Summering

En bra dag! De stora segrarna är Vattenfall och kärnkraften, som går otroligt stärkta ur detta. En något mindre seger står på ett sätt Löfvén för – han tog ansvar för energiförsörjningen och desarmerade energifrågan som antagligen tyngt partiet på sistone och riskerade bli riktigt svår 2018. Han gjorde äntligen sak av sin påstådda förmåga att kunna samarbeta och förhandla. (Sossarnas kongress vill förstås egentligen få bort kärnkraften, men frågan är om den gamla fackmannen Löfvén vill det.)

Miljöpartiet är förstås den stora förloraren – frågan är om man klarar sig kvar i riksdagen efter att man satt sig i knät på NATO, träffat starkt kärnkraftspositiva överenskommelser, sålt Vattenfalls brunkol och haft det enormt turbulent i toppen.

  •  
  •  
  •  
  •  

14 reaktioner på ”Miljöpartiet kapitulerar

  1. Grattis till energiöverenskommelsen! Själv är jag vad du så föraktfullt och generaliserande kategoriserar dina meningsmotståndare som, en ”foliehatt”. Jag har bara en fråga till dig. Du som har så bestämda åsikter och uppfattningar i viktiga frågor, varför kan du inte repa mod, släppa sargen och underteckna dina inlägg med ditt namn?

    1. Hej Lena! Vad kul att du har hittat hit. Jag minns att jag sett dig skriva på FmKKs facebook. Om du vill kan jag hjälpa dig med avprogrammering och att komma bort från sekten! (Visst måste det börja skava lite att vara motståndare till vår skalbaraste icke-fossila kraftkälla nu när trippel härdsmälta i Fukushima inte fick några egentliga miljökonsekvenser samtidigt som klimathotet riskerar ödelägga planeten?)

      Min identitet, ja. Min plan är att köra öppet med mitt namn när mina barn blivit vuxna. Just nu har jag två skäl att inte göra det. Den ena är att jag har bekanta som blivit trakasserade av foliehattar och jag vill försöka skydda min familj från bråk som kan spilla över på dem. Jag vill alltså slippa dumma telefonsamtal etc. Den andra är att jag är engagerad i en helt orelaterad föreningsverksamhet på styrelsenivå och då är det bekvämt och bra att inte sticka ut, så mitt engagemang i energifrågor inte stör mina uppdrag där.

      Inget av ovanstående är tokviktigt egentligen och därför har jag inte direkt ansträngt mig för att dölja min identitet, utan jag har bara inte skrivit vem jag är i bloggen. (En del vet eller har gissat vem jag är, förstås.) Bloggen är ju lite obskyr, men man vet aldrig om den råkar få högre profil och spridning plötsligt. Om det kan vara någon tröst för dig så är jag en ”nobody”, dvs jag är okänd, tråkig typ från en mindre stad och jag jobbar inte med energi. Jag tror alltså inte att du har någon nytta av att veta mitt namn och jag ber att min önskan om att få vara anonym respekteras. Hur ser du på det? Skulle det hjälpa dig om du visste vem jag var?

      1. Tack för erbjudandet, men jag har inget behov av ”avprogrammering”. Det är den där tonen som jag har svårt för. Att du förringar människor med andra åsikter och avfärdar dem som felande på något sätt.
        Varken du eller jag kommer att ändra hållning när det gäller kärnkraft, men vi kan visa varandra ömsesidig respekt. När det gäller ditt val att vara anonym så kan jag bara beklaga om vårt samhällsklimat blivit så hårt att du fruktar för din och din familjs säkerhet. Det är lätt väldigt lätt att vara elak och hotfull vid sin dator. Där är det upp till oss alla att säga ifrån även när meningsfränder uttrycker sig illa om meningsmotståndare. För mig handlar det inte om att ”ha nytta” av att veta ditt namn. Det handlar om att jag hyser större respekt för en person som står för sina åsikter med sitt namn. Oavsett om ämnet är kärnkraft, körsång eller IT-säkerhet.

        1. Lena, jag är måhända en hemsk människa utan takt och ton. Jag erkänner att jag har svårt att respektera FmKK, exempelvis. Men jag strävar efter en bättre miljö och jag har en faktabaserad världsbild när det gäller energi. Du är såvitt jag kan förstå en god människa med såväl takt som ton, men du står med FmKK i vägen för en bättre miljö och bygger en stollig världsbild. Tänk om vi båda vore goda människor _och_ hade rimliga världsbilder! Men vi kan bara ta ansvar för vår egen respektive utveckling, eller hur?

          När det gäller min identitet så har jag kultiverat min blogg några år och min vidhängande internet-persona ”jeppen” på kommentarsfält i mer än 10 år. Jag skulle vilja säga att jag därmed har en konsistent identitet på nätet som jag värnar. Mitt IRL-namn är i sammanhanget irrelevant och det är ologiskt att du hyser större respekt för folk som står med sina namn. Dessutom går det inte riktigt ihop med att du tycker att vi ska visa varandra ömsesidig respekt. 🙂

          Det är bra att du tar avstånd från trakasserier och sammalunda gör jag. Ett exempel är mitt ”skräckgalleri” där jag visserligen skriver om meningsmotståndare, så snällt jag förmår, men också uppmanar folk att inte bråka:
          http://nejdetkanviinte.se/2015/04/26/skrack-galleriet/

          1. Vad som är faktabaserat, en rimlig världsbild och hur vägen dit kan, och bör, se ut lär vi kunna diskutera tills helvetet fryser till. Jag anar att vi skiljer oss åt på många områden utöver elproduktion. Vi får helt enkelt enas om att vara oense. Om du lever i så trångsynta sammanhang att du behöver ett ”nom de plume” för att uttrycka din åsikt så må det vara hänt. Jag vill ju inte att du ska bli av med förtroendeuppdrag och/eller kunder. Långvarigt skrivande under samma pseudonym förändrar dock inte det faktum att det är ett falskt namn som aldrig kommer att ha samma tyngd som åsikter framförda under ditt rätta namn. Lycka till med din personliga utveckling så jobbar jag vidare på min. Trevlig sommarkväll!

          2. Det är lite lustigt att säga att vi får ”enas om att vara oense” utan att vi ens börjat diskutera någon som helst sakfråga. Du tittade in här, blev lite upprörd och bestämde dig för att gnälla lite på min anonymitet och påpeka att jag är en dålig människa med klen tyngd. Jag förväntade mig inget annat, men jag erbjuder verkliga diskussioner. Trevlig sommarkväll på dig också och välkommen åter!

  2. Jag glädjer mig åt att du är glad, Jeppen. Men, jag delar inte din glädje över denna den senaste politiska uppgörelsen vad gäller Sveriges elenergiförsörjning nu och i den närmaste framtiden. Den är i mina ögon till 100% ett utslag av ideologiska överväganden endast. Konsumenternas perspektiv lyser med sin frånvaro.

    För det första. Det finns inget egenvärde i att ha kärnkraft i landet. Det är kärnkraftens stabila baskraftsegenskaper som vi behöver. Genom uppgörelsens konstruktion tvingas vi konsumenter att subventionera produktionskostnaderna för intermittentkraft i ytterligare 10 år. Visserligen flyttar man fotkulan på kärnkraften (effektskatten) från ägarna till konsumenterna, men lönsamhetsskillnaden gentemot intermittentkraften trollas bort med hjälp av subventionerna till intermittentkraften.

    Som jag ser det så har de KD och M blivit rejält blåsta. C/MP/S har med uppgörelsen köpt tid och tillhandahåller ett system för utbyggnad av intermittent elproduktion (givetvis med andras pengar) i förhoppningen att kärnkraften skall leva så länge att vindmöllornas bidrag skall räcka till runt 2040 och att deras vision därmed skall ge sig själv – men utan att kärnkraften under tiden fram tills dess är såpass lönsam att det investeras mer i den. Kanske finns det också en förhoppning om nya framtida mirakel som på ett sätt vi inte vet något om idag kommer att lösa effektproblematiken som s.k. förnybart lider av.

    Det vore faktiskt bättre om ägarna hade klippt ledningarna direkt och ställt de svenska väljarna inför den effektkris som nedlagd baskraft innebär. Idag har kärnkraftverken en viss återstående livslängd. De skulle kunna återstartas relativt snabbt om svenska folket, utifrån upplevelsen av 100% förnybart, kom på att det vore en god idé. Om 25 år utan investeringar är detta troligen inte möjligt.

    Som en följd av uppgörelsen kommer vi nu att investera mångmiljardbelopp i ytterligare intermittent elenergiproduktion, en produkt vi inte behöver, vi har redan för mycket av den. (Som en parentes så innebär uppgörelsen också att vi kommer att bygga oss fast i ett mycket starkt beroende av vår vattenkraft – en otroligt miljöförstörande verksamhet. Vi kommer inte kunna återställa en en av de reglerade älvarna under min livstid, snarare ta fler frilöpande i anspråk).

    På kort sikt kan det verka som att MP/C har fått stryka på foten. Men på längre sikt så är uppgörelsen ingen kompromiss, den är den sista spiken i kistan för den stabila, koldioxidfria elenergiförsörjning som kärnkraften har tillhandahållit.

    1. Jag håller iofs med om de flesta av dina synpunkter och ditt perspektiv kan mycket väl vara det riktiga, men som jag ser det är just det här med kort sikt/lång sikt nyckeln. Kärnkraften räddas den här mandatperioden genom avskaffad effektskatt. Först 2020 ska elcertifikaten börja öka med sikte på 18 TWh 2030. Då kan man dels tänka sig att eftersom det inte finns något behov av mer el så görs elcertifikatbanan baktung utan att fördenskull bryta överenskommelsen, dvs det mesta av de 18 TWh tillkommer andra halvan av 2020-talet. Och vid det laget är förutsättningarna helt annorlunda. Kanske kan man också lite kreativt räkna de 18 TWh-arna som det som elcertifikaten ska stödja, medan gammalt förnybart vid det laget är utan stöd och demonteras.

      Jag ser det som att M/Kd har vunnit bra, konkreta åtgärder den här mandatperioden i utbyte mot försämringar som ligger 1-2 mandatperioder bort. Det måste vara smart politik. Om ett par mandatperioder kan det vara läge att justera överenskommelsen eller träffa en ny baserat på det parlamentariska underlag som finns då, eller för att få med L/Sd i loopen. Att Mp gett upp formellt kärnkraftsmotstånd är en stor bonus. De hårdföra kärnkraftsmotståndarna måste nu flockas till vänsterpartiet.

  3. Får börja med att gratulera till att regeringen verkar ha läst och tagit till sig ditt inlägg om ”appeal to capacity” vilket i sig är glädjande. 🙂 Följande finns att läsa i ramöverenskommelsen ”En stor utmaning är att förändra energipolitiken från att nästan enbart fokusera på levererad mängd energi (TWh) till att även se till att det finns tillräckligt med effekt (MW).

    I övrigt är jag alltid skeptisk till politiska överenskommelser som sträcker sig in i framtiden. Varför skulle framtida politiker låta sig begränsas av någon gammal överenskommelse de inte varit delaktig i? Det räckte t ex med att en partiledare byttes ut för att få DÖ, som var tänkt att sträcka sig över två mandatperioder, att haverera. I ljuset av det får M, Kd och S anses vara vinnare då nuvarande kärnkraft överlever och får möjligheten att delta i framtida uppgörelser. Sen undrar jag också om hela den nuvarande uppgörelse vilar på att Vattenfall lagt korten på bordet och förklarat hur illa det verkligen ligger till och att skatterna justerats utifrån den utgångspunkten.

    Vad gäller ”förnybart” kan vi nog lugnt räkna med att framtida regeringar ser till att justera kvotkurvan så att elcertifikaten ligger mellan 150-300 kr/MWh. Det vore för pinsamt om stora delar av vindkraftsbolagen började gå i konkurs. Det skulle heller inte förvåna om 15-årsgränsen för elcertifikat förlängdes när den börjar närma sig för de stora utbyggnadskullarna..

  4. Borttagen efffektskatt och fastighetsskatt och nya subventioner på förnybar energi.
    Men inget nu.
    Alltihopa sen,
    Och inte ett ord om finansiering.

    – Sådana överenkommelser brukar sällan blir långvariga.

    Men om fjanten Hall på Vattenfall blir tyst ett tag och MP inte kan prata grön skatteväxling i nästa valrörelse får man erkänna möjligheten att Löven kanske kan växa i politikerkostymen.

  5. Såg att vattenfall i forsmark nu ska investera i oberoende härdkylning. Vågar man hoppas på effekthöjningar i samband med detta? Vet du hur det blir med de reaktorer som skulle läggas ned (4st)?

    1. Effekthöjningar i samband med detta – inte specifikt. Effekthöjningar som del av vanlig drift – ja.

      Bör noteras att t.ex Forsmark-1 redan nu kan pumpa ut 120MWe mer än vad det gör (men det saknas nät för att ta emot det). Och att F3 kan uppgraderas till minst 1450MWe . (kom ihåg att F1&F2 är systerreaktorer, precis som F3&O3 (som egentligen skulle byggas som F4)).

      Då elledningar är dyrare att installera än att köpa så skulle jag – tyvärr – inte vara förvånad om det tar 5-10år innan nästa effekthöjninng från forsmark men att den då istället blir på 300-500MWe (sett till verket).

      (Som kostnadsreferens: SvK gick ut med att det skulle kosta drygt 500miljoner att förstärka nätet – med 7,5mil 400kV – för att ta emot F1s krafthöjning)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *