Några spridda reflektioner:

Karin Tegmark-Wisell är bäst

Jovisst, All makt åt Tegnell, vår befriare, men av alla de personer FHM roterar med på de dagliga pressträffarna är Tegmark-Wisell i en klass för sig. Hon besvarar alla pressfrågor med självklar auktoritet, otroligt pedagogiskt, rappt men ändå klart och uttömmande. Hade hon bara undvikit uttrycket ”till exempelt” hade hon varit helt perfekt!

Pengar är tid, tid är liv

Många argumenterar för att ekonomi, det kan man ta igen, men dödsfall kan inte repareras. Även om det ofta är lämpligt att omvandla allt till pengar, så blir det i det här fallet kanske lättare att förstå om man omvandlar allt till tid. Statistisk tidsspillan kan nämligen jämställas med dödsfall. Människor i vår del av världen har i genomsnitt runt 40 år kvar att leva, eller ca 500 månader. Om vi hade låst in vår befolkning på tio miljoner människor i strikt karantän i två månader, vilket många andra länder gjort med sina befolkningar, så förspills 20 miljoner månader vilket motsvarar ungefär 20,000,000 / 500 = 40,000 liv.

Man kan hävda att en månads karantän med Netflix är mer positivt än det ”intet” som är döden, men det framstår som ett ganska tveksamt hedoniskt perspektiv. Det fångar inte att barn tappar utbildningstid, att gamla som inte har långt kvar inte får träffa nyfödda barnbarn, att livsverk och karriärer spolieras, stillasittande och ohälsa ökar mm. En del av dessa negativa konsekvenser har vi fått ändå genom frivilliga åtgärder, men jag är ändå glad att Sverige valt att låta bli ”lockdown”. Eller glad är inte rätt ord egentligen – det är lite för mycket att stå med mössan i hand. Snarare förväntar jag mig inget mindre av någon stat än grundläggande frihet!

Ockerpriser är rätt

Vad är priser för något? Jo, det är den gemensamma informationsbärare som möjliggör för marknaden att spontant och decentraliserat organisera sig för att producera de varor och tjänster som behövs och distribuera dem dit de behövs. Jag förklarade i ett tidigare inlägg att detta är orsaken till att så kallade ”ockerpriser” är av godo och kanske tillochmed bör ges offentligt stöd.

Utdelningsstopp är politisk feghet

Företag som tar del av stödformer i coronakrisen ska inte samtidigt få dela ut pengar till aktieägarna. Det är totalt hål i huvudet, och vittnar om en otrolig politisk feghet att i stort sett hela finansutskottet i riksdagen går på den linjen. Politikerna, utom förstås några få ekonomiska analfabeter som förhoppningsvis inte sitter i finansutskottet, förstår att:

1. Det vore vansinne att rikta stödåtgärder bara mot dåligt skötta, illikvida och förlustbringande företag och låta bolag med stor kassa klara sig själva. Att stödja svaghet på det sättet skulle snedvrida konkurrensen på ett otroligt olyckligt sätt.
2. Utdelning är en grundsten i äganderätten och företagandet. Varför i kristid ge företagen orsak att minska framtidstron, styra investeringar och kapital utomlands?
3. När pengar tas ut från företag med stor kassa och gott kassaflöde så kan de användas till nyemissioner i krisföretag och detta behöver vi idag.
4. Utan utdelning kan pensionsfonder vara tvungna att sälja av en del av sitt innehav billigt i en björnmarknad för att få loss pengar till pensionsutbetalningar.

Istället för att ta av sig kavajen, kavla upp ärmarna och förklara dessa samband för de medborgare som till äventyrs inte begriper det här, så väljer politikerna att gå på optik.

Fattigmansvaccin är ett bra alternativ

I ett tidigare inlägg argumenterade jag för ett fattigmansvaccin i form av aktivt virus i lågdos, eftersom lågdos-smitta verkar leda till mildare sjukdomsförlopp. Ska man ändå gå mot flockimmunitet, varför inte göra det kontrollerat, men minimal nödvändig smittdos riktat mot de som inte tillhör riskgrupper? I mitt flöde passerar hela tiden anekdotiska belägg för att det skulle kunna vara en framkomlig väg, exvis en italiensk artikeln med rubriken Coronavirus in Lombardy: ”The virus seems to be less aggressive” som säger att fallen de får in är mindre allvarliga och att det kan bero på att the ”viral load has changed”.

Varför är inte det här en grej? Är det för att smitta och död som naturkatastrof betraktat är acceptabelt, men när en kraftigt lägre andel skador och dödsfall uppstår genom aktiv handling så blir det ändå moraliskt förkastligt? En ganska självklar utilitaristisk strategi blir en  no-starter?

Ryssland är fortsatt brutalt

Alla har väl sett att det går en falla-ut-genom-fönster-epidemin bland kritiska ryska läkare?  Attans otur de haft!

Giesecke är FHMs ”bad cop”

I ett tidigare inlägg spekulerar jag i att den pensionerade Giesecke får vara ”bad cop” när FHM agerar ”good cop”, men konstaterar samtidigt att hans matematik inte går ihop och ger en orimligt ljus bild.

Sverige är utan (exit-)strategi

Av statistiken ser vi att vi börjar trycka tillbaka smittan i Sverige och den har sisådär halverats på sen toppen. Det verkar som att det finns en möjlighet att Stockholm har tagit ett signifikant kliv mot flockimmunitet, men det gäller inte stora delar av övriga landet, så vi har potentiellt väldigt mycket av dödsfall och sjukdom framför oss. Och eftersom den sociala distanseringen är framgångsrik så kan det ta otroligt lång tid att ta sig igenom detta.

FHM bedyrar samtidigt att flockimmunitet inte är strategin, men om vår strategi bara handlar om att platta till kurvan och ge ett uthärdligt läge för vården så har vi de facto ingen exit-strategi, dvs ingen strategi för att komma tillbaka till ett normalläge. Hur länge kan vi skjuta på ett sånt strategiskt beslut och nöja oss med att våra åtgärder benämns som ”uthålliga”? En del andra länder har pratat om ”hammaren och dansen” som strategi, dvs att man efter lockdown på obestämd tid ska aggressivt smittspåra och sätta folk i karantän. Det kan säkert fungera om man har tillräckligt låg nivå av samhällssmitta, men jag gillar inte lösningar som innebär långvariga inskränkningar och aktiviteter riktade mot en allmänhet som väsentligen klarar smittan bra.

Ett samarbete mellan Paul Romer, nationalekonom och nobelpristagare, samt svenska biomedicinare, har resulterat i ett förslag att med extrem masstestning pressa tillbaka smittan och på sikt nolla den. Jag är skeptisk till simuleringens realism, av lite olika skäl, och gillar inte lösningen av ungefär samma skäl som jag inte gillar ”hammaren och dansen”. Men som koncept är det ändå intressant och ser genomförbart ut för välordnade länder.

Asymtomatisk smitta är fortfarande en myt

Det verkar väsentligen vara en myt att man kan vara covid-19-smittad och asymptomatisk genom hela förloppet. Karin Tegmark-Wisell förklarade på tisdagens pressträff att i deras breda testning visar det sig att de som är positiva har symptom, men att symptomen kan vara väldigt milda.

FHM är tystlåten om rökning mm

Med så mycket rekommendationer så skulle man kunna tänka sig att FHM gick ut brett och rekommenderade rökstopp och förbättrade kostvanor för att underlätta för vården och minska belastningen på intensivvården, men av någon anledning drar man sig för det. Kanske för att man inte vill späda ut budskapen kring handhygien mm, kanske för att man räknar med att få dålig efterlevnad, men det vore intressant om någon frågade dem om varför de inte tar till detta verktyg.

Immunitet är mer än antikroppar

Jag har svårt att förstå att den framtida immuniteten för covid-19-smittade ifrågasätts såpass. Även om antikroppsförekomsten försvagas med tiden finns det T-mördarceller mm, och det finns ingen anledning att tro att re-infektering ger annat än inga eller milda, kortvariga symptom med låg smittsamhet (sålänge viruset inte muterat mycket olyckligt, förstås). Vi kan vara ungefär lika säkra på det som att solen går upp igen imorgon.