Det här blir en remake på ett två år gammalt inlägg, med färsk data över CO2-utsläpp illustrerad på några olika sätt. CO2-utsläppen i världen leds förstås fortfarande av Kina, följt av USA och Indien. De 20 största utsläppsländerna står för 80% av utsläppen (CO2-utsläpp enligt BP Statistical Review of World Energy 2016):
Sen förra inlägget har Indien växt en procentenhet, USA och Ryssland har tappat varsin procentenhet, några länder har bytt ordning och Turkiet och Thailand har ersatt Polen och Taiwan i topp-20. Dessa förändringar är ett ganska förutsägbart resultat av att ökande befolkning och ekonomisk konvergens förändrar marknadsandelarna i fossilutnyttjandet. Sverige ligger på 54 plats i utsläppsligan med sina 0.14%.
Självklart bränner folkrika länder oftast mycket fossiler, så första steget i att bilda sig en bättre uppfattning är att se på utsläppen per person. Grafen nedan visar CO2-utsläpp per person som en funktion av folkmängden. Den horisontella sträckan i grafen nedan är alltså respektive lands befolkningsantal i miljoner. (Befolkningsdata enligt FN).
Notera att alla grafer i detta inlägg har samma inbördes storleksförhållande mellan areorna för respektive land – klumparna är bara är formade lite olika. Hursomhelst, vi får den vanliga bilden där USA och några andra länder står ut som stora utsläppare per person, medan några fattiga länder (Indien, Indonesien och Brasilien) har desto mindre utsläpp. Medelvärdet är 4.6 ton CO2/capita och Sverige ligger strax över snittet på 4.9 ton medan Kina ligger över på 6.5 ton och USA ligger på hela 16.9 ton och Indien på ynka 1.7 ton.
Ändå säger inte detta så mycket. Självklart har fattiga länder mindre CO2-utsläpp. Men om vi inte vill ha fattigdom, så vill vi antagligen hellre veta hur mycket CO2-utsläpp varje land ger upphov till per mängd producerat välstånd. Det kan vi se i följande graf, där CO2-utsläppen per BNP-dollar visas som en funktion av BNP-mängden. Den horisontella sträckan är alltså respektive lands BNP i miljarder USD: (BNP-data enligt Världsbanken.)
Här ser vi plötsligt att USA inte släpper ut särskilt mycket i förhållande till sin produktion, utan helt enkelt producerar mycket välstånd. Kina är däremot ganska ineffektivt, men det är förstås skillnad mellan att bygga upp ett lands infrastruktur och produktionsanläggningar på kort tid, jämfört med att producera rikedom utgående från en relativ mättnad i fysiskt kapital.
Jämför gärna våra europeiska länder. Det gröna föregångslandet Tyskland har CO2-utsläpp på 0.22 kg CO2/$, medan det ogröna kärnkraftslandet Frankrike ligger på 0.13 kg CO2/$. Det visar på skillnaden i utsläpp mellan att låta slumpkraft dryga ut fossiler och att låta kärnkraft ersätta fossiler. Sverige ligger i absolut världsklass på 0.097 kg CO2/$.
Grafen ovan visar den bistra verkligheten, dvs att Indiens låga per-capita-utsläpp inte beror på effektivitet, utan tvärtom på att man vägrat öppna upp landet och liberalisera ordentligt, vilket fått till följd att fattigdomen biter sig fast. Och eftersom genomsnittet i världen är cirka 0.45 kg CO2/$, så skulle världens utsläpp falla till en femtedel om jordens BNP producerades med svensk effektivitet!
Vill man problematisera ytterligare ett varv så kan man istället betrakta samma graf men där BNP är omräknat till köpkraftspariteter. (BNP i köpkraftspariteter från Världsbanken.)
Här är bilden väldigt likartad men något utjämnad. Vi ser att Kina fortfarande ligger högt, medan Indien framstår i lite bättre dager. Fortfarande är den absoluta ledaren i topp-20 kärnkraftslandet Frankrike på 0.12 kg/$ medan det gröna kolkraftslandet Tyskland hamnar på 0.20 kg/$. Sverige ligger utanför topp-20 på 0.10 kg/$ . Världsgenomsnittet hamnar på 0.29 kg/$. Och nej, om man tar med svensk utrikeshandel så blir våra utsläpp inte högre.
Hej!
Tack för en bra sammanställning med fågel perspektiv!
Finns det motsvarande siffror för koldioxidutsläpp som indikerar en hållbar nivå globalt (IPCC?) och hur ligger Sverige till i förhållande till den? Bör vara intressant att använda sig av för den svenska debatten.
Hur ser du på hur utbyggnadstakten av kärnkraft i Kina bör komma att påverka koldioxidutsläppen den närmsta tiden där? Är behovet vida överskridande effektökningen eller finns det en chans att det händer något i närtid?
/Stefan
Hej!
Det finns lite olika siffror på hållbara utsläppsnivåer som flyter runt men jag vet inte om IPCC har satt ner foten i just den frågan. Det IPCC säger är att vi för två grader ska hålla oss inom en budget på 2900 Gton kumulativa CO2-utsläpp och vi ligger idag på 2150 Gton och adderar ca 34 Gton/år. Det betyder 22 år av dagens utsläpp till budgettak eller om man går ner från dagens utsläpp till noll linjärt så har man 44 år på sig. Då måste vi reducera globalt drygt 2%-enheter per år.
Det är tydligt att CO2-halten i atmosfären stigit mycket länge, iaf sen år 1800. Se:
http://static.skepticalscience.com/images/CO2_Emissions_Levels_Knorr.gif
Ungefär 1950 pekar utsläppskurvan och atmosfärhalten brant uppåt. År 1950 låg världen på drygt 5 Gton i CO2-utsläpp per år. Kommer vi ner till den nivån så kommer vi iallafall ha ett relativt långsamt ökningsförlopp och antagligen inte särskilt bråttom längre. Det är alltså 15% av dagens nivå. Vid total ”rättvisa” så handlar det alltså om 0.5 ton per capita och år, givet att vi kommer vara 10 miljarder snart, ner från 4.5 ton/capita idag. Sverige ligger ungefär på snitt, så vi ska också ner från 4.5 till 0.5 ton givet det målet. Fast vi är rikare, så jag som inte är någon rättvise-fetishist tycker förstås att vi lätt kan släppa ut det trippla (1.5 ton) utan att skämmas, eftersom vi har mer än trippel BNP per capita mot världen i stort.
Kina siktar just nu på cirka 7 reaktorer per år och det motsvarar ett tillskott på i runda slängar 50-60 TWh/år. Det är ganska precis 1% av elen. Så svaret får nog bli att även om 1% marknadsandel per år kan bli riktigt mycket på 60 år så kommer det inte få några stora effekter på CO2-utsläppen i närtid. Även om Kina verkar gå in i en lugnare bana nu så tror jag att Kina kommer öka mer än 50-60 TWh/år totalt sett, dvs totalen ökar mer än kärnkraften. Men givetvis kommer vattenkraft, vindkraft och solceller också bidra, så CO2-utsläppen kan kanske hålla sig still eller sjunka svagt i Kina framöver.
Tack Jeppen för tilläggen, ger ytterligare perspektiv för min del! Jag hade såklart hoppats på en snabbare effekt av Kinas byggplaner…
/Stefan
Säger samma sak igen i detta inlägg:
Det var länge sen jag läste en sån total tankevurpa! Varför skulle det vara mer ok att släppa ut mycket CO2 om ett land är rikt!? Det är ju tvärt om!
Den intressanta mätningen är CO2/capita och ju rikare landet är ju mer krav kan man ställa på att energigenereringen ska vara ren.
Om man tar ett land som är jättefattigt med sjubarnsfamiljer där befolkningen ökar lavinartat, så måste landet få igång sin ekonomi och förbättra levnadsstandarden så att kvinnor kan gå i skolan och så att familjerna kan minska i storlek. Om man får det genom att smälla på med kolkraft; kör! För all del.
Men USA, som är ett av de rikaste länderna i världen (räknat per capita alltså) så ska de för tusan verkligen kunna generera en CO2-fri energi!
Sverige släpper ut cirka 5,5 och Kina cirka 7 per person. Det är alltså i storleksordningen ungefär lika mycket per person. Varför skulle vi i Sverige då inte behöva anpassa oss? För att Kina är större?
… Tänk om tänk rätt!
Filip, tack för din kommentar. Var vänlig att inte klistra samma text flera gånger fortsättningsvis, utan länka istället.
Jag håller med dig om att rika länder bör gå före och anser därför att det är rent skamligt att USA och större delen av resten av västvärlden tappade bollen när det gäller kärnkraft i början av 80-talet. Hade vi inte gjort det hade situationen sett helt annorlunda ut idag. De röd-gröna krafterna har ett historiskt och fortsatt mycket stort ansvar i detta.
Samtidigt är det knappast en tankevurpa att konstatera att högre välstånd medför högre utsläpp och tillochmed ger viss rätt till det. Pengar på kontot är ett sorts bevis på att man fått samhällets välsignelse att nyttja resurser. När man utbildar sig, jobbar smartare/hårdare, investerar, sparar, röstar på rätt politik mm så bygger man upp sin proportionella rätt att utnyttja resurser. Kvittot är pengar och BNP.
Sverige har 30 gånger högre nominell BNP per capita än Indien och det vore orimligt att förvänta sig att svenskarna ska ha lika stora eller mindre per-capita-utsläpp. Vi har ungefär 3 gånger högre per-capita-utsläpp vilket betyder att vi gått före genom att vara 10 gånger energi-effektivare. Vår tekniska utveckling ger också fattiga länder ett smörgåsbord av färdig energisnål teknik att botanisera bland för att få relativt utsläppsmilda och snabba uppbyggnadsfaser. Det är heller inte till någon större nytta för indierna att vara mindre energi-effektiva än vad de redan är, utan det skulle snarare riskera deras miljö och hälsa ytterligare.
Med mitt inlägg ville jag problematisera lite kring det här och visa att de rika länderna går före, men att rika länder som gjort visa val går före väldigt mycket mer. Jag passar på att påpeka att rättvise-striderna utgör ett stort hinder i klimatförhandlingarna och vi bör göra allt för att komma bort från dessa. Mitt förslag är nationella CO2-skatter med ett globalt överenskommet golv. Se:
http://nejdetkanviinte.se/2014/03/19/klimatavtal-riggade-for-misslyckande/
Europa konsumerar ju en hel del av det ineffektivt producerade varorna i t ex Kina. Detta europeiska bidrag till Kinas utsläpp framkommer inte i graferna ovan.
Tack för din kommentar, Anna. Enligt wikipedia är Kinas BNP på ca $14 biljoner. Samtidigt har de en export på $2.5 biljoner och import på ca $2.08 biljoner. Det innebär en netto-export på ca $0.42 biljoner, vilket är ca 3% av BNP. Det är inte särskilt mycket. 97% av all kinesisk produktion matchas av egen konsumtion.
Sen ska man minnas att det inte är Sveriges fel att Kina producerar med kolkraft, lika lite som att det är vårt fel att Tyskland gör det. När vi byter en svensk Volvo mot en tysk BMW exempelvis, så ska inte vi ta över utsläpps-skuld från Tyskland och de ska inte dra statistisk nytta av att Volvon de konsumerar är producerad med ren kärnkraftsel. Konsumtionsjusterade utsläppssiffror som de vanligen används är därför feltänkta och ger felaktiga incitament. Alla måste dekarbonisera sin egen produktion.