Tänkte visa på hur ”praktiskt” det är med solceller i Sverige genom att jämföra solcellsproduktionen med förbrukningen i landet. Jag är på extra snällt humör och har i min simulering ”installerat” ett helt gudomligt dyrt batterilager som klarar av att jämna ut landets solcellsproduktion över dygnet. Sådana lager är cirka 80% effektiva idag, men jag har generöst antagit 100%. Sen har jag tagit statistik från 2013 och normerat så att konsumtionens årsmedelvärde är ett (1) och gjort likadant med solcellerna. Då ser svensk elkonsumtion vs svensk solcellsproduktion ut såhär över året:
(De regelbundna dipparna i konsumtionen är förstås helger.) Inte helt oväntat är solcellerna antikorrelerade med konsumtionen på säsongsbasis och man får ingen sol att tala om under november-februari medan man får onödigt mycket under maj-september. Som synes är solproduktionen i landet väldigt fluktuerande även om man har dygnslagring.
För ett scenario med solceller som motsvarar 40% av konsumtionen, så får det allra mesta plats inom förbrukningskurvan, tack vare batterilagret:
Dock får vi helt försumbart stöd november till februari, men då kan vi förstås köra naturgas eller kol för att stärka upp vattenkraften. Vattenkraften måste för övrigt producera en hel del även på sommaren, för man vill inte torrlägga älvfårorna av hänsyn till biotoper mm. Det betyder att en del vatten får släppas förbi turbinerna utan att generera el, eller så får man slumpa bort den vattenkraften till ungefär noll i pris. Folk kan alltid ha elektriska doppvärmare i sina pooler etc.
Någon kanske säger att det inte alls var snällt att ge solen ett gudomligt dyrt batterilager. Solen bör istället användas för att matcha den högre konsumtionen under dagtid. Fair enough. Då simulerar vi det istället. På timbasis matchar solen och konsumtionen såhär illa:
Om vi antar att vi installerar solceller som täcker 0%, 5%, 10%, 15% eller 20% av Sverige genomsnittliga behov, hur ser kvarvarande behov över dygnet ut då? Jo, såhär:
Tyvärr är det här alldeles för bra för att vara sant. Grafen hjälps upp av att det är ett genomsnitt, och dessutom över hela året. Om vi tittar på månaden juli och timme-för-timme med 10% solcells-el på årsbasis, så ser restkonsumtionen (den som inte täcks av solcellsel) ut som den röda kurvan nedan:
Det går faktiskt inte! Vi kan inte låta vattenkraften jobba såhär slagigt. Vi måste ha ha batterilagring för att ha så mycket solceller, eller så får vi helt enkelt strypa solcellsproduktionen kraftigt under klara sommardagar. Den här grafen visar att 5% solcellsel däremot är skapligt hanterligt.
Den ger också en tydlig fingervisning om att redan vid 5% penetration så har sol-elens prisfördel (genom att den matchar högre efterfrågan) förbytts i en prisnackdel. Priset kommer vara högre nattetid vid dessa nivåer. Inget av alla dessa kostnadsdrivande faktorer är något problem för en äkta grön, förstås, eftersom merkostnader bara gör den gröna glorian större! Slutsats: Mycket sol utan batterilagring? Nejdetkanviinte!
Verkar finnas ett och annat företag som tror att batterilagring är något att satsa på: 37 batteriteknikföretag
Jag är dock tämligen övertygad om att det INTE kommer att leda till billigare el för oss konsumenter i slutändan men säkert något som kommer byggas.
Ja, och Tyskland har börjat subventionera det också.
Sverige är avlångt. Det är kraftigare sol och kortare solknapp vinter i söder. Vattenkraften finns i norr. Skillnaderna är påtagliga. Ändå talas om att solpaneler är lönsamma även i norr. Skulle gärna se en analys av hur värdet av solenergi varierar med latituden i Sverige.
Jo, det är som sagt inte bara en fråga om solinstrålning i kWh per installerad kW och år, utan det är också en fråga om att solen är sämre fördelad i tid.
Jeppen, här finns en som inte läser din blogg:
http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2603680-stefan-edman-solrevolutionen-kommer-att-forandra-varlden
Ytterligare en i raden som lovar att ”soltekniken snart kan stå på egna ben” bara lite skattepengar/avgifter till…
Ja, suck. Ganska måttligt begåvat också, den där idén om att vi skulle ha tjänat på att slösa som Tyskland. Att det varit ”olönsamt” att vänta eftersom vi nu är ”på efterkälken”. Att det på något sätt skulle skada Sverige konkurrenskraft att inte ha en massa företag som skruvar upp prylar på tak.
Något OT men idag 150122 har vi en intressant dag avseende kraftbalansen.
Rätt kallt, men långt ifrån några extremtemperaturer, i hela Norden och just nu (kl 13:20) levererar vindkraften ansluten till den nordiska elbörsen 4,5% av installerad effekt. I Sverige levererar vindkraften något bättre, 7,5% av installerad effekt. I Sverige kör kärnkraften på 86% och vattenkraften på 81% av installerad effekt.
Skulle vi utifån dessa förutsättningar halvera den installerade effekten för kärnkraften skulle en effektbrist om ungefär 200MW uppstå även om kvarvarande kärnkraft och vattenkraft levererade 100%. Denna effektbrist skulle kunna täckas upp med värmekraft idag men visar på utopin om att kunna ersätta hela kärnkraften med ”förnybart”. Och solkraft kan vi också glömma, det är mitt i vintern just nu och börjar redan skymma.
Bäst när det gäller?
(Källa: svk.se)
Tilläggas bör kanske att om vi hypotetiskt skulle ta bort hela kärnkraftsinstallationen och kicka igång all värmekraft vi har att tillgå (8000 MW enligt Svk) och låta vattenkraften gå på 100% (Vilket också är rent hypotetiskt då det ej är tillåtet enligt vattendomar mm) skulle vi precis klara effektbalansen idag med noll vingelmån för haverier/felfunktioner o dyl. En helt vanlig dag på vintern..
Och detta blev just verklighet.
Tack för det, MP!
Lite sent svar av mig, men: bra observationer! Tyvärr är det den vägen vi kommer vandra ändå som det ser ut, vilket betyder mer kablar till omvärlden, mer fluktuerande priser, högre kostnader och sämre energitillgång. Men kanske skärper vi och politikerna till oss någon gång på 30-talet eller så, när smärtan av att ha lagt ner hälften av reaktorflottan börjar bli kännbar.