Idiotskatten

”Idiot” är alltså det nya epitetet på den skatt på solcellsanläggningar över 255 KW (ca 50 gånger större än en normal villa-installation) som regeringen infört. Detta epitet myntades av alltid vältaliga Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och gammalt miljöpartistiskt högdjur, när hon uttalade sig för SvT. Eftersom det var ett så briljant och gnistrande fyndigt retoriskt grepp har den fått ett eget liv och har nu bland annat 11400 träffar i Google.

De som ser den här skatten som en idiotskatt upplever att man beskattar produktion för egen användning, men det är snarare så att små solcellsanläggningar på mindre än 255 KW är undantagna från den energiskatt som all annan elproduktion betalar, inklusive exempelvis den elproduktion som pappersindustrin själv genererar och konsumerar genom förgasning av biomassa-rester. Här är en anläggning på fängelset Alcatraz på 307 KW, något över den svenska gränsen:

alcatraz_pv

Hursomhelst, Schlaug, också gammalt miljöpartistiskt högdjur, spekulerar kring spelet bakom idiotskatten i ett blogginlägg. Han hävdar att miljöpartistiska riksdagsledamöter lurats att tro att skatt på solceller är ett EU-krav, och undrar om partiledning och statsråd också lurats eller om de deltog i en ”kedja av bedrägerier”.  Jag brukar visserligen tro att folk begriper mer än de gör, men jag är övertygad om att miljöpartiets partiledning deltog i bedrägeriet.

Nu har regeringen fallit för trycket och lovat att reducera skatten till ett minimum. För mig är det tydligt att de gröna gräsrötterna inte förstår sitt eget bästa. De borde ha gett skatten sitt stöd. Låt mig förklara den politiska logiken:

Regeringen, inklusive de gröna partiledarna, får förstås dragningar av sakkunniga som förklarar att solceller är vansinne i Sverige, både miljömässigt och samhällsekonomiskt, och att den potentiella andelen solcellsel, även om man driver vansinnet ganska långt, är mycket låg, ca 5%. Statsråden är inte dummare än att de begriper detta, men har å andra sidan aldrig bekymrat sig om huruvida något är vansinnigt, utan funderar istället på hur man maximerar antalet röster som varje samhällsekonomiskt slöseri och varje förlorad skattekrona kan ge.

I det här fallet bedömer man att mängden röster är ganska stor, så länge solcellerna framförallt byggs av gräsrötter som med sin tak får en statusboost på andras bekostnad (se solförlustkalkylatorn). Det kan också ge bra röstutdelning att låta småföretag, lantbruk och smärre flerbostadshus bygga. Det får många att känna sig delaktiga och entusiastiska, och de flesta inser att de har regeringen att tacka för sin förhöjda status och röstar därefter.

Åsa Domeij, däremot, vill att även hennes feta uppdragsgivare ska kunna smita från energiskatter, men i deras fall genom att gömma stora anläggningar på sina industritak och sen göra reklam för det i sin produktannonsering. Då tillfaller PR-värdet förstås företagen och inte regeringen. Värre är att om man tillåter det, så äts mycket av den redan lilla solcellspotentialen i Sverige upp av stora företag, och utväxlingen i röster på detta är mycket låg.

Därför valde regeringen att se till att stora solanläggningar får betala normal energiskatt för sin elproduktion, även den som konsumeras inom fastigheten. Man inser att detta av gröna gräsrötter kan uppfattas som ett hinder för en skinande grön värld där man slipper exempelvis (vintertida) fossil spetskraft. Därför tar regeringen till syndabocken nummer ett: EU. Inget är för stort eller litet för att skylla på EU, så att man själv slipper ta ansvar för sina beslut!

Men det skulle visa sig att det var ett för tunn motivering. Folk trodde inte på EU-förklaringen, eller brydde sig inte. Och utan förklaring kunde de gröna gräsrötterna givetvis inte begripa sitt eget bästa. Hur skulle de kunna inse att många villa-anläggningar kommer bli utträngda av jättarna och att deras solsubventioner kommer sänkas när de ekonomiska kostnaderna eskalerar fortare? Upprördheten mot skatten var enorm – de flesta begrep nog inte ens att det bara handlade om gigantiska kommersiella anläggningar och ännu färre begrep att skatten är likformig med andra energislag. ”Om jag plockar äpplen på mitt eget äppelträd, ska jag skatta för det då?”

Trycket blev till slut för stort. Regeringen har backat eftersom den gör som regeringar brukar – tänker på nästa val. Bättre att försöka bli av med badwill idag och se om man kan klara valet 2018. Konsekvenserna av dålig skattepolitik i slutet av mandatperioden får man försöka hantera under nästa mandatperiod. Det hinner ändå inte bli så illa på den korta tiden mellan avskaffandet och nästa val och blir regeringen inte omvald har man dessutom lämnat över sin Svarte Petter till borgarna.

Idiotskatten var alltså en ganska smart skatt, men, som Schlaug skriver, dess motivering var en kedja av bedrägerier. Så länge man inte är ärlig mot väljarna (och kanske inte ens mot knapptryckarna i riksdagen) och förklarar logiken utan istället gömmer sig bakom exempelvis EU, så får man inte heller förståelse och stöd. Tänk om någon politiker kunde ta detta till sitt hjärta. Då skulle demokratin långsamt, långsamt börja bli på riktigt.

3 tankar kring ”Idiotskatten

  1. Hej och tack för din analys av den nya ”idiotskatten”. Du menar att det är vansinne att satsa på solceller i Sverige. Det var en uppfattning också jag bar runt på länge. Men liksom annan teknik har utvecklingen ju närmast följt Moore´s law och idag ser man en kraftig utbyggnad i exempelvis Tyskland. När man granskar solinstrålningskartor framgår att stora delar av Sverige har ”tyska” förhållanden. Räknar man på installationskostnaden för solpaneler åt ett hushåll i exempelvis tätbefolkade Mälardalen, för att inte tala om det soliga Gotland, så tycks investeringen gå att räkna hem på ungefär femton år. Detta är ju ingen subjektiv åsikt egentligen, utan en räkneuppgift som stödjer sig på beprövad teknik och pålitligt data. I den samlade energimixen blir det svårt att helt substituera andra energislag, särskilt vintertid. Där har vi, trivsamt nog, cirka 50 procent vatten (med sin förmåga att bunkra energi i dammar och släppa ut godtyckligt) att komplettera med. Sammantaget tycks solenergin närma sig marknadsmässighet – ja för den som tänker långsiktigt är investeringen ju rentav mycket klok. För individen och även samhället. Var tänker jag fel enligt dig?

    1. Hej! När man räknar hem en solcellsinvestering så gör man det inte gentemot spotpriset på el, utan gentemot elpriset hemma, varav lejonparten är skatt och en en stor del ytterligare är en solidarisk betalning av nätkostnader. När solägaren eventuellt nått break-even efter 15 år så har hon smitit från skatt och från nätkostnader och dessa kostnader tar övriga samhället. Samhällsekonomiskt är det en storförlust med solceller och på något sätt måste denna förlust fördela sig i samhället. Om solägaren håller sig skadeslös eller tillochmed gör vinst så drabbas andra desto mer. I inlägget du kommenterar länkar jag mitt blogginlägg om ”solförlustkalkylatorn” där jag utvecklar dessa tankar och dessutom ger dig verktyg att räkna själv på ett mer realistiskt sätt.

      Jag kan nämna att solcellsutbyggnaden i Tyskland är nästan lika vansinnig den, eftersom de har nästan lika dålig sol (men bättre säsongsmatchning). Vi bör också notera att Tyskland trots allt bara har 6% solcells-el och har nu i princip givit upp och bygger bara symboliska mängder. Du kan läsa mer i mitt inlägg om solcellsbubblorna:
      http://nejdetkanviinte.se/2016/06/29/solcellsbubblorna/

      När det gäller vattenkraftens möjligheter att balansera sol-el så länkar jag även där ett äldre blogginlägg med en simulering. (Länktexten är ”ca 5%”.)

  2. En mycket insiktsfull analys. Självklart har MPs ledning haft fingrarna i syltburken och försökt röstmaximera. De verkar gilla att sitta i maktens boningar.
    Att EU framhölls som syndabock är heller inte konstigt om man ser till MPs historia av EU-skepticism och -motstånd. Min egen erfarenhet är den att MP-ledningens acceptans av EU är mycket större än MP-väljarnas, som helst vill ut ur EU.

    En klar win-win-situation, ända tills argumenten synades.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *