Ett kraftverk som producerar bara när elen är dyr får givetvis en mycket bättre genomsnittlig intäkt per kWh, och omvänt. Vi har haft väldigt slagiga elpriser på sistone och det har varit tydligt för de flesta att det har varit mycket billigare när det blåser bra. Det innebär att vindkraften producerar mycket när värdet är lågt, och lite när värdet är högt. Lägger man till ytterligare vindkraft så kommer även den producera dåligt när befintlig vindkraft producerar dåligt, och på så sätt kommer den producera relativt lågt värde.
Under Ukraina-krigets första år såg det genomsnittliga värdet (baserat på prisbilden i SE3) ut såhär:
Vi ser att kärnkraften med sin jämna produktion har ett värde som ligger mittemellan den styrbara vattenkraften och den slumpmässigt koncentrerade vindkraften. Kärnkraftens genomsnittliga produktionsvärde var 31 euro/MWh = 35 öre/kWh högre än vindkraftens under perioden! Värdegapet förstärks kraftigt för varje reaktor som ersätts med mer vindkraft.
Som synes är exporten väldigt vindkraftstung och värd relativt lite. Det jag inte lade med i diagrammet är värdet av import-el på hela 453 euro per MWh = 508 öre/kWh. Det jag då har räknat är de timmar vi haft netto-import till Sverige och vad nettoimporten har för genomsnittligt spotpris under dessa timmar. Vi importerar för 508 öre och exporterar för 118 öre. Notera att vi netto-importade under mycket få timmar.
En ny reaktor på 1.1 GW hade kunnat sälja el för ca 12 miljarder per år med första krigsårets elpriser. Om reaktorn kostar 80 mdr att bygga så blir det 7 års avbetalningstid. Enbart värdeskillnaden på 35 öre/kWh mot vindkraft är värd ca 3 mdr per år. Nedlagda och nyrenoverade Ringhals 2 har kunnat dra in ca 9 miljarder kronor om den körts under perioden.
Här är en scatterplot av spotmarknadspriserna som funktion av vindkraftsproduktion:
Grafen visar hur snabbt värdet dyker. Visuellt sett, om man lägger ner kärnkraft och ökar vindkraft, så kommer trendlinjen starta på en högre prispunkt och dyka ”snabbare”. På denna länk finner du motsvarande scatterplot för Tyskland.
Kan man läsa detta som att ny Kärnkraft blir lönsam jämfört med Vinrkraft om en genomsnittlig kilowattimme/år blir mindre än 33% dyrare att bygga och driva?
(126/95)
Om både den matten och vad som skrivs om byggkostnader stämmer blir det väl svårt att räkna hem ny kärnkraft med mindre än att vindkraften förbjuds eller straffbeskattas?
Eller?
Vad som är bra för samhället är ju inte alltid vad som kan räknas hem ekonomiskt.
Om dagens elpriser skulle gälla i evighet, så skulle både vindkraft och kärnkraft kunna byggas med lönsamhet. Problemen är att varje nytt verk pressar priserna, och det är inte helt lätt att modellera prisutvecklingen. (Hade man haft en spåkula hade man inte lagt ner de senast nedlagda reaktorerna exvis).
Det vi kan konstatera är att idag är landbaserad vindkraft relativt billigt medan ny kärnkraft tyngs av kalla leveranskedjor och överdriven byråkrati. Eftersom moderata mängder vindkraft har moderat påverkan på priserna så kan man räkna med att det finns ekonomiskt utrymme för en viss mängd vindkraft i systemet sålänge inte kärnkraft blir tokbilligt.
Om jag gör en enkel prismodellering baserat på samma data som ligger till grund för bloggpostningen så ser jag att ökande mängd vindkraft påverkar vindkraftens produktionsviktade värde kraftigt negativt, medan kärnkraftens värde väsentligen bibehålls. Läggs reaktorer ner så ökar värdet generellt. Det tyder på att man kan räkna med att det finns ekonomiskt utrymme även för en viss mängd kärnkraft i systemet. Kärnkraften kan helt enkelt skapa sig en duglig intäkt då det inte blåser mycket, som det ser ut idag och även med ökande mängd vindkraft.
MEN, om vi blir kompisar med Ryssland igen eller vi på annat sätt får billig naturgas eller annan billig utfyllnad när det inte blåser bra, ja, då kan kärnkraften inte göra tillräckligt med pengar. Men låt oss bortse från den möjligheten eftersom den verkar ganska avlägsen.
Då återstår bara frågan vad balanspunkten mellan vind och kärnkraft är. Det beror på massor av parametrar: efterfrågeutveckling, elnätsintegration med utlandet, gaspriser, prisutveckling för verken mm. Men vi har också många GW kärnkraft att ersätta och verkar behöva lite mer än vad vi har idag, så att bygga nu kan knappast vara fel. Vi skulle kunna sikta på 8-9 GW ny kärnkraft till 2050 samtidigt som vi lägger ner gammal kärnkraft, och sen justera det målet allteftersom parametrarna klarnar, dvs ca 1 GW per tre år.
Hej, tänkte bara höra om du funderat på att revidera din solförlustkalkylator. Fått uppgifter från en som testat den att den inte täcker allt, även om jag inte kommer ihåg exakt problemställningen.
Borde inte de 508 örena för importerad el belasta någonting, t ex de kraftslag som gjort importen nödvändig?
Det skulle givetvis vara korrekt om det var så…nu lämpas den kostnaden över på oss konsumenter.
Regeringen har något avtal med stödpartiet där man skall ändra kostnadsstrukturen för stokastisk kraft så att den betalar för sina externa kostnader i högre grad men jag har svårt att tro att det går att genomföra. Arr försätta vindkraftsindustrin på obestånd skulle kosta för mycket, både politisk och ekonomiskt på kort sikt för att det kan vara genomförbart…