Sol-lobbyn och AKB på DN Debatt

Med dagens mediamångfald är har kanske DN Debatts dominans minskat något, men traditionellt betraktas forumet som agendasättande i svensk politik. Igår söndag fick Svensk Solenergi, branchföreningen för solenergi, av någon outgrundling anledning tillfälle att sätta agendan genom debattinlägget Regler och skatter bromsar solenergisatsningar i Sverige. Jag är förstås för att att näringslivet ska kunna jobba smidigt, men det artikeln i grunden ber om är att solcellerna ska få ytterligare gräddfiler som andra energislag inte får.

Ordförande i Svensk Solenergi är den tidigare moderatledaren, Anna Kinberg Batra (AKB), som också står först bland författarna till debattinlägget. Jag har inget otalt med henne och tycker tillochmed att det var lite synd att hennes partiledarkarriär blev kort. Ändå noteras att det snömos och de vilseledande formuleringar som genomsyrar debattinlägget är ganska långt ifrån den hållning som moderaterna normalt intagit i energifrågan.

Jag bemöter här debattartikelns grundläggande argumentation.

”Storskalig solenergi har potential att producera minst 10 procent av den svenska elen.”

Ja, det är klart att det går, men frågan är varför stora mängder sommar-el skulle vara en bra idé. Jag har simulerat saken och visat att slagigheten blir så stor att man kommer behöva spilla en del. Risken är också stor att man kommer börja luckra upp vattendomar som reglerar älvarnas flöden, exempelvis.

”Inga stora statliga satsningar behövs, här finns redan god investeringsvilja från många olika aktörer.”

Självklart finns enorma incitament att reducera exponering mot höga energiskatter och sjuka nätavgifter. Det kommer alltid finnas ett enormt privat intresse av att skattesmita och om hålen i skattelagstiftningen görs större kommer dessa utnyttjas. Helt riktigt.

”Nu ligger Sverige rejält efter, i stället för att vara ett föregångsland som leder klimatarbetet.”

Här jämför man med Danmark, Tyskland och Nederländerna. Den som vill faktakolla det här påståendet kan exvis kliva in och titta på Electricitymap. I skrivande stund har Sverige 41 gCO2/kWh, Danmark 115 g och Tyskland 328 g (Nederländerna saknar data).

”Sverige har över 8 miljoner byggnader och över 400 miljoner kvadratmeter takyta som kan användas till elproduktion”

Vän av ordning konstaterar att detta slår in öppna dörrar. Det har liksom aldrig påståtts vara en flaskhals.

”Därför kan solenergi med fördel användas även i områden med tät bebyggelse där den också har möjlighet att avlasta elnäten.”

Elnätet är för tusan inte en arbetshäst som blir trött och behöver vila ibland! Elnätet består av kablage och utrustning som dimensioneras efter den absoluta topp-lasten i nätet och sen ”bara” tuffar på. Topp-lasten inträffar vanligtvis i samband med frukost vintertid. Solen bidrar inte på något sätt när vi har topplast och kan därför inte reducera dimensioneringen av elnätet.

”En vanlig invändning mot storskalig solenergi i Sverige just vårt klimat. Men den som tänker på kalla vintrar kan notera att solceller fungerar bättre i kyla än i värme.”

Det här är en klassisk halmgubbe. Problemet är inte kylan eller ”klimatet”, problemet med solel i Sverige är att solinstrålningsprofilen inte matchar lastprofilen. Snitt-instrålningen i Tyskland är ungefär lika stor som i ”bra” delar av Sverige, men instrålningen är betydligt jämnare i Tyskland ur ett årstidsperspektiv. Dvs sommarnätterna är kortare och vinterdagarna längre i Tyskland.

”I norra Sverige, där tillgången på solljus är varierande över året, men där elbehovet från industrin samtidigt är stort, får det stor effekt att kunna lagra el över tid.”

Här verkar man vilja påskina att säsongslagring av el är en grej. Det är det inte och det finns inget som tyder på att det kommer bli en grej.

”Redan i dag kan de flesta personer och företag göra lönsamma investeringar i egen solenergi på och i anslutning till sina fastigheter”

Ja, som sagt, pga statligt stöd och inte minst skattesmitning och smitning från att solidariskt betala nätkostnader. Man tillverkar sol-el dyrt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men kan göra en privatekonomisk vinst då man slipper betala in skatt och bidra till nätkostnader. Det finns inga gratisluncher så du får stå för merkostnaden.

”men med så lite som en park om 25 MW per kommun skulle solelen täcka 5 procent av dagens hela svenska elbehov.”

Säg 7000 kr/kW, så handlar det alltså om 125 miljoner per kommun, eller 36 mdr för allesammans, bara i investeringskostnad. Allt för att få ca 6 TWh/år el fördelat främst på sommarhalvåret. Det är ungefär vad lilla Ringhals 1 producerade för kanske 1.5 miljard årligen tills den stängdes i onödan vid årsskiftet (men då handlade det förstås om prima 24/7-el).

”Ytterligare 70 miljarder skulle satsas på solel i Sverige om vi fick liknande villkor som Danmark och Nederländerna”

Ytterligare 70 miljarder skulle alltså felallokeras om hålen i skattelagstiftningen gjordes större.

”Avskaffa straffskatten på större solinvesteringar. I dag tillkommer en extra skatt på egenanvänd el från anläggningar som är större än ungefär två ladugårdstak (fyra från 1 juli), vilket gör större privata investeringar dyrare här än i konkurrerande EU-länder.”

Nej, det är inte en straffskatt att betala skatt som alla andra. Vadå straff? Istället bör solceller på tak schablonbeskattas för att inte kunna smita ifrån den rent fiskala energiskatten. Degen ska in, uppenbarligen, och det finns inga skäl att ge solceller gräddfil. Återkommande i texten försöker artikelförfattarna påskina att vi på något sätt tappar konkurrenskraft. På inget sätt blir vår ekonomi sämre av att vi inte slösar lika mycket pengar på slumpkraft. Tvärtom!

”Möjliggör maximal lokal användning av solenergi. Ett konkret exempel som försvårar utbyggnaden av solcellsanläggningar är kravet på nätkoncession för överföring av el mellan en fastighetsägares olika fastigheter, trots att dessa ligger bredvid varandra.”

Elnätsanvändningen ska alltså bli mer komplex och smitningen breddas. Merkostnaden får myndigheter och nätägare sprida på övriga konsumenter.

”Sverige står nu mitt i coronakris, ekonomisk kris, klimatkris och elkris. Men på vägen ur dem har vi vår stora chans att ställa om till bättre hållbarhet. Då har vi inte råd att avstå från solenergin.”

Med ovanstående avslutas debattartikeln. Värdigt? Rimligt? Har vi råd? Du avgör. Men hur är det gamla ordstävet lyder? När fan blir gammal blir hon … miljöpartist?

  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *