Svensk elstatistik för 2019

Totalt producerade Sverige 120% av den inhemska förbrukningen år 2019, dvs ca 20% gick på export.

Kärnkraften producerade 49% av förbrukningen, vattenkraften 49%, värmekraften 6% och den överflödiga nykomlingen, vindkraften, producerade 15%, medan den allra mest subventionerade kraftkällan, solceller, stod för, korrekt avrundat, 0% (iallafall av utmatad el).

Under den dag då förbrukningen var som allra högst, 30 januari, ca 24 GW, så låg kärnkraften stabilt på 8.2 GW medan vindkraften fluktuerade mellan 0.5 och 1 GW. Kallt och vindstilla är tyvärr vanligt:

Den timme då svensk vindkraft producerade allra bäst var 12 november kl 01-02, ca 7.5 GW. Det var mitt i natten då förbrukningen är låg och just den timmen var den ca 16.5 GW. Bäst när det inte gäller! Vindkraftens snitt var 1.9 GW, dess max 7.5 GW och dess min 0.085 GW. Kärnkraftens snitt var  7.4 GW, dess max 8.4 GW och dess min 5.0 GW. Här är en graf på kärnkraft och vindkraft när bådas genomsnitt är normerat till 1:Ännu har detta relativt låg påverkan på värdet av elen. Genomsnittspriset för en förbrukad kWh var 41.6 öre om man går på Nordpools spotpriser. Genomsnittsvärdet för en kWh från kärnkraft var 40.3 öre, för vindkraft 38.8 öre och för solceller 38.6 öre. Den styrbara kraften har högre värde: Vattenkraft 42.0 öre, biomassa 43.0 öre.

Jag har tidigare år fått frågor om hur elens värde räknas ut, och det handlar helt enkelt om att summera varje timmes värdeproduktion och dividera med totalproduktionen:Jag fortsätter förutspå det självklara, att dessa värdedifferenser kommer öka allteftersom kärnkraften byts ut mot vindkraft.

  •  
  •  
  •  
  •  

1 tanke kring ”Svensk elstatistik för 2019

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *