Vindkraftens externa kostnader

I fredags publicerade Svenska Kraftnät, SvK, sin investeringsplan för 2017-2020. Där återfinns många tunga investeringar som gröna kan glädjas över. Jag tänkte saxa lite information från planen och fylla på med mina kommentarer. Först årliga nätinvesteringar, och betrakta särskilt de redan tagna investeringarna fram till 2015.

SvK-investeringar

Låt oss jämföra med min egen graf över vindkraftens utbyggnad under de gångna åren. Visst har vi en förbluffande likhet?

vindkraft_Sverige_2005_2015

2005 var vindkraftutbyggnaden mindre en tiondel av den år 2014, och likaså SvKs investeringsvolym. Investeringarna och vindkraftsutbyggnaden peakade 2014 och när vindkraftsutbyggnaden sen gick ner ca 40% under förra året, så gjorde även SvKs investeringar i motsvarande mån. Vindkraften förklarar inte allt, exempelvis orsakades mycket av volymnedgången 2015 av förseningar i projekt, men ändå verkar det som att när en megawatt vindkraft byggs (kostar kanske 12 miljoner), så lägger SvK samtidigt ut drygt fyra miljoner på stamnätet!

Vän av ordning påpekar att stamnätet behöver vissa investeringar oavsett vindkraft. Det finns också stora investeringar som är hyggligt orelaterade till vindkraft, som förstärkningar av Stockholmsnätet liksom en kabel till Baltikum. Javisst, så är det. Och det är ogörligt att helt separera moderniseringar som man hade gjort ändå från investeringar motiverade av vindkraft. SvK är inte dummare än att de gör det bästa av situationen och försöker uppnå flera syften med samma investeringar. Men investeringsplanen slår ändå fast sambandet med all önskvärd tydlighet. Kapitlet ”Investeringarnas drivkrafter” inleds så här:

”Den förändrade energi- och klimatpolitiken utgör den främsta drivkraften för dagens nätinvesteringar. Stamnätet måste byggas ut i takt med samhällsutvecklingen, för att inte överföringsnäten ska bli en begränsande faktor för statsmakternas ambitioner. Dagens prognoser indikerar en fortsatt stor utbyggnad av den förnybara elproduktionen, vilket kommer att kräva investeringar i nya anslutningar och ökad överföringskapacitet

Statsmakternas ambitioner, minsann. Lite senare i kapitlet konstateras:

”Antalet nya anslutningar till stamnätet ökar. Den främsta orsaken är utbyggnaden av
vindkraft. Svenska kraftnät har f.n. förfrågningar om anslutning av vindkraft på i storleksordningen 18 000 MW. Det är dubbelt så mycket som den installerade effekten i
all svensk kärnkraft och motsvarar 75 procent av landets maximala effektbehov.”

Givetvis måste kraftnätet dimensioneras efter vindkraftens höga topp-effekt, snarare än efter dess låga genomsnittseffekt. Lakoniskt konstaterar man vidare:

”Under de senaste åren har de rent företagsekonomiska förutsättningarna för svensk
kärnkraft försämrats kraftigt. Låga elpriser pressar tillsammans med höjd effektskatt
och ökade avgifter till kärnavfallsfonden lönsamheten. Det har lett till att ägarna nu
beslutat om förtida stängning av de fyra reaktorer som togs i drift på 1970-talet.”

Det låter som att SvK inte helt skriver under på Ibrahim Baylans och Lise Nordins verklighetsbeskrivning när man trycker på ”rent företagsekonomiska”, ”höjd effektskatt” och ”förtida stängning”. I mina ögon tycks man lite subtilt vilja understryka det samhällsekonomiska perspektivet.

Hur ska utbyggnaden gå till? Inte helt lätt:

”En uppgradering av gamla ledningar kan göras genom att öka antalet linor per fas från två till tre och samtidigt öka tvärsnittsarean på varje faslina. Detta kräver dock i många fall ett byte till kraftigare ledningsstolpar. Samtidigt är det svårt att ta avbrott, eftersom ledningarna är högt belastade under stora delar av året och är viktiga för driftsäkerheten. I flera fall bli det enda alternativet att bygga en ny ledning för att ersätta den gamla. Det är dock svårt att komma fram med nya ledningar i södra Sverige, som är tätt befolkat och har många skyddsvärda områden.”

Att byta kärnkraft mot vindkraft har alltså sina ekonomiska och miljömässiga konsekvenser när man måste bygga nya ledningar parallellt med de gamla innan de gamla kan rivas.

Jag saxar nedan in några stora investeringar som är intressanta i sammanhanget. Notera att jag inte tar med investeringar som inte uppges vara relaterade till vind/kärnkraft. (En del av de objekt som i planen inte annoterats med vindkraftsmotivation är trots detta helt eller delvis vindkraftsmotiverade, eller motiverade av nedläggning av reaktorer. Sydvästlänken, exempelvis.) Jag kortar också beskrivningarna till att handla om just vind/kärnkraft samt kostnaderna (som inte alltid tas i sin helhet under fyraårsperioden):

  • Gotland, ny växelströmsförbindelse – I kombination med effektivare utnyttjande av dagens förbindelser kommer den planerade kapaciteten att möjliggöra anslutning av ytterligare drygt 400 MW vindkraft på ön. Den totala investeringen har beräknats till 1 870 mnkr
  • Skogssäter – Stenkullen, ny 400 kV-ledning –  för att öka överföringskapaciteten i det s.k. Västkustsnittet. Dessutom planeras nya vindkraftsparker i området, vilka behöver anslutas till stamnätet. Investeringen uppgår till 760 mnkr,
  • Markbygden etapp 3, ny 400 kV-ledning – En ny ledning måste troligtvis byggas för att möjliggöra anslutning av etapp 3. Investeringen beräknas uppgå till 350 mnkr
  • Långbjörn – Storfinnforsen, ny 400 kV-ledning – En ny ledning mellan Långbjörn och Storfinnforsen minskar lokala produktionsbegränsningar och säkerställer driftsäkerheten. Vidare möjliggör ledningen anslutning av mer vindkraft. Investeringen uppgår till 340 mnkr,
  • Tandö, ny 400 kV-station – I norra Värmland och västra Dalarna projekteras många vindkraftparker. Investeringen beräknas uppgå till 330 mnkr
  • Tovåsen, ny 400 kV-station – I Västernorrlands län finns planer på att ansluta 1 250 MW vindkraft till en ny 400 kVstation. Investeringen beräknas uppgå till 264 mnkr
  • Gäddtjärn f.d. Broboberget, ny 400 kV-station – I Rättvik planeras 340 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 237 mnkr
  • Borgvik och Strömma, reaktiv produktion – Reaktiv kompensering i Borgvik och Strömma planeras för att kompensera för den reaktiva produktionen som faller bort i och med avvecklingen av Ringhals block 1 och 2. Investeringen uppgår till 217 mnkr
  • Rissna f.d. Ismund, ny 400 kV-station – I Jämtlands län finns planer på att ansluta sammanlagt 720 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 144 mnkr
  • Hjälta, ny 220 kV-station samt ombyggnad av befintlig 220 kV-station – Planerad ny vindkraftsproduktion i Västernorrlands län medför att dagens ledningar inte kan överföra all el som produceras i området.  Investeringen uppgår till 140 mnkr,
  • Nässe, ny 400 kV-station – E.ON Elnät har för avsikt att ansluta 1 000 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 103 mnkr
  • Hansa Powerbridge, ny förbindelse till Tyskland – Den förväntat ökande mängden förnybar elproduktion i Norden och på kontinenten leder till ett allt större behov av högre handelskapacitet mellan länderna. Investeringen beräknas för svensk del till 3 300 mnkr
  • Central tjänstehubb, nytt system – Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och driva en central informationshanteringsmodell, en så kallad tjänstehubb, på den svenska elmarknaden. Syftet är att ge en kundvänligare elmarknad med utvecklade energitjänster som stöttar ökad konkurrens, förbrukningsflexibilitet och en harmoniserad elhandlarcentrisk slutkundmarknad.  Investeringen beräknas till 300 mnkr
  • Storfinnforsen – Midskog, förnyelse 400 kV-ledning – För att ansluta den vindkraft som storskaligt byggs kring Storfinnforsen behöver 400 kV-ledningen mellan Storfinnforsen och Midskog förnyas. Investeringen uppgår till 467 mnkr

Ni fattar, så jag räknar inte upp de objekt där man förstärker för vindkraft i samband med att investeringar ändå snart skulle behövas pga uppnådd livslängd.

Allt detta är inte externa kostnader för vinden, utan en liten del internaliseras. Det kallas för investeringsbidrag och förklaras såhär:

”När ny elproduktion tillkommer är nätföretagen skyldiga att ansluta produktionen. Om det inte finns ledig kapacitet i nätet eller om driftsäkerheten påverkas negativt får den anslutande producenten betala ett investeringsbidrag för att finansiera den nödvändiga investeringen. Investeringsbidrag kan också ges av markägare som får mark frigjord när ledningar tas bort”

Om jag citerar ur Svenska Kraftnäts årsredovisning för 2014 (sidan 25):

”Investeringsbidragen under 2014 uppgick till 193 (74) mnkr.”

… av över 4 miljarder i investeringar 2014, dvs under 5%. Min slutsats är att vindkraften betalar en mycket liten andel av de merkostnader som den förorsakar i stamnätet. Kostnaderna tas huvudsakligen från SvKs andra nätavgifter och är alltså externa för vindkraften.

Även om den största externaliseringen av vindkraftens kostnader givetvis förorsakas av elcertifikaten som finansierar sisådär hälften av varje vindkraftverk, så visar detta inlägg att nätkostnaderna inte är att förakta i sammanhanget. Men okej, ”rent företagsekonomiskt” är det kärnkraften som är olönsam och vindkraften som är lönsam.

21 tankar kring ”Vindkraftens externa kostnader

  1. Bra att du tar upp detta!

    Propeller + extra nät med låg nyttjandegrad + nära 100% reservkraft misstänker jag hamnar någonstans över 100 öre/kWh snarare än de berömda 50 öre/kWh.

    Vindens korrelation över 1000 (-tals) km och höga sannolikhet för nära 0 produktion kan inga förstärkta nät och dyra havskablar åtgärda, vindkraften ensam kräver nära 100% reserver av något slag. När reaktorerna stängs blir det väl till att bygga gasturbiner för 5-10 miljoner per MWe…

  2. Lite OT,
    jag fick i går ett förslag till nytt elavtal. Utan att jag hade bett om det så var det baserat på 100% vindel (och därmed väldigt bra för miljön…påstods det).
    Min undran är nu denna – går det att hitta någon sammanställning av hur många elavtal som finns i landet som utlovar 100% vind (eller vind + sol?!??!)?
    Det har blivit väldigt vanligt att energihandelsbolagen gör reklam för vind-enbart avtal och jag misstänker att den sammanlagda energiproduktionen INTE når upp till den energimängd som säljs på detta vis. Att de inte klarar av att leverera effekten alla dagar om året givet.
    Någon som vet?

    1. SNF Sveriges NaturSKYDDS Förening säljer el som ”Bra Miljöval” där försäljaren får betala en inträdesavgift, årlig avgift, och % på produktionen som läggs på ditt elpris. (med ett medelvärde som är 5% av generatorns maxeffekt för ett vindkraftvderk.)
      I huvudsak får du kärnkraftelektroner, vattenkraftelektroner och några vindkraftelektroner, blåser det dåligt kan du få Finsk/Ryska och Norska elektroner.

  3. OT 2
    Hej – ett förslag. Du är ju inte rädd för att vara trendsättare (appeal to capacity, som exempel) och du skriver mnkr för att specificera miljontals kronor i texten.
    Mitt förslag är att använda SI-prefix istället – så finns ingen risk för sammanblandning.
    kkr – för tusental
    Mkr – för miljontals,
    Gkr – för miljarder,
    etc.

    1. Det är helt rätt. Jag försöker göra det (eller kanske använder MSEK, MUSD etc), men alla mnkr kom från klipp-och-klistrande ur rapporten och i sådana fall vill jag nog inte ändra.

  4. Ett litet påpekande om investeringarna.

    Storfinnforsen-Midskog är en investering för att ersätta en befintlig kraftledning från 1952. Investeringen har tidigarelagts med c:a 5 år med anledning av vindkraft. Midskog-Hallsberg kommer av åldersskäl att bytas ut under första halvan av 2020-talet och den norra delen Storfinnforsen-Porjus under andra halvan av 2020-talet. Inte heller med Skogssäter-Stenkullen är främsta anledningen vindkraft utan anledningen till att den byggs beror på att norr ifrån så är det tre kraftledningar genom Dalsland och söder om Skogssäter så är det bara två ner till Kilanda utanför Göteborg. Att fortsätta med en kraftledning från Skogssäter söderut har varit planerat ända sedan Hasle-Skogssäter byggdes på 90-talet. Det som gjorde att Svenska Kraftnät inte byggde den då var att man i Göteborgsområdet prioriterade förstärkningarna kring Ringhals Kärnkraftverk och främst att Sydvästlänkens likströmskabel skulle även skulle innefatta del mellan Barkeryd och Tveiten i Norge. I samband med att det beslutades att inte bygga Sydvästlänkens norska gren beslutade Svenska Kraftnät att bygga bort en flaskhals som begränsar elimport från Norge och samtidigt ges möjlighet till att bygga mer vindkraft i Dalsland och Värmland.

    Av de investeringar som du utelämnat så beror är nya kraftledningen som planeras till Finland som ett resultat av att det byggs en hel del vindkraft i norra Sverige och att det i Finland inte tillkommit så mycket ny elproduktionskapacitet de senaste 10 åren samtidigt som flera finska kolkraftverk lagts ned p g a att de blivit gamla och utslitna. Det är dessutom flera finska kolkraftverk som är byggda på 80-talet som kommer att läggas ner fram till 2030 och efter det kommer de finska kärnkraftverken som idag är i drift att behöva läggas ned. Som den finska energipolitiken ser ut så kommer Finland under mycket lång tid framöver ha ett stort importbehov av el. Kärnkraftsutbyggnaden går inte lika fort som man räknade med för 10-12 år sedan och inte heller utbyggnaden av biobränsleeldade kraftvärmeverk.

    1. Tack för insatta kompletteringar! Finnarnas fyra reaktorer byggdes 1977-1980 och har väldigt bra driftsstatistik. Jag ser egentligen ingen anledning att spekulera i när de skulle behöva läggas ner. Det skulle kunna vara bli 2050 eller ännu senare.

      1. Lovisa-reaktorerna är en rysk reaktortyp som tillverkats i många exemplar. Flera har tagits ur drift av anledningar som jag inte vet. Olkiluoto-reaktorerna är ju en mindre variant av Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Denna reaktortyp har ju haft bra driftsstatistik även i Sverige. Oskarshamn 3 har väl haft lite inkörningsproblem efter effekthöjningen men annars fungerat bra. Fram till ungefär 2005 så hade alla svenska reaktorer utom möjligen Ringhals 2 bra driftstatistik. De 6 reaktorer i Sverige som ska behållas har fortfarande bra driftsstatistik utom då de effekthöjdes då det var lite driftstörningar första åren efter det. Det är så med all teknik att när den slits så börjar den krångla.

  5. Den så kallade? Vind-kraften i Sverige? Har en verkningsgrad på ca; 5-6%? Verksam-heten kräver då inte bara såväl; Otroliga som; Enorma, och; ”OFANTLIGA”! Mängder av REGLERINGS-KRAFT? Med det menas enbart? IMPORTERAD KOL-KRAFT? ”TYSK”! Därav det enorma intresset från den Tyska Kol-maffian att kunna finna en Falsk! Men Efterlängtad, Hemlig Produktion, Transport och Export? Av den i övrigt helt? TOTAL-FÖRBJUDNA”? TYSKA BRUN-KOLS-ELDNINGEN”! Denna enorma; Brun-kols-kraft! Skickas då med; SVENSKA KRAFTNÄTS GODKÄNNANDE! GRATIS! Runt i hela Sverige Kors-och Tvärs? På Land, i Skogar, Över Berg och Dalar i Fjäll och Runt hela den Svenska Kusten, och på alla? FISKEBANKARNA? Dessutom?? Där Tyskarna då byggt upp Fullständigt Enorma och Katastrofala? Men i allt? Annat fullständigt meningslösa Vind-snurror?? Sverige har ju inga som helst behov, av någon; Grund-falsk eller ens Verklig, och Livsfarlig Vind-Verksamhet? Eller någon El-energi alls?? All Svensk ENERGI-PRODUKTION ÄR JU! HELT REN OCH FRI FRÅN ALLA FOSSILA UTSLÄPP?? OCH SÅVÄL VATTEN-KRAFTEN SOM KÄRNKRAFTEN GÅR NU PÅ SPAR-LÅGA?? FÖR DETTA?? RESULTATET ÄR ETT ENORMT NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT BEDRÄGERI!? AV FANATISK STORLEK OCH KOSTNAD? SAMT FÖRSTÖRELSE AV ALL VÅR MILJÖ OCH VACKERT SOM VI HAR I NATUREN? SKOGARNA, SJÖARNA, FISKE-BANKARNA, FJÄLLEN OCH BERGEN? JA ALLT LIV OCH NATUR SAMT VILT OCH JAKT ÄR UNDER EN STOR RISK ATT FÖRINTAS? INTE EN KRONA BETALAR VARKEN TYSKARNA KOL-ELDARNA ELLER; VIND-NASARNA? NOLL OCH INTET? MEN EN TOTAL SVENSK MONSTER-KATASTROF!? BLIR RESULTATET!? POLITIKERNA PRATAR OM EN REN MILJÖ? OCH FÖRNYELSEBART? VILKA LÄTT-LURADE IDIOTER? DEN TYSKA KOL-MAFFIAN NJUTER AV BEDRÄGERIET? MAN SKICKAR NÄMLIGEN TILLBAKA ALL SKITIG KOL-ENERGI SOM ”OMDÖPT”? TILL EN SVENSK REN OCH FÖRNYELSEBAR EL-ENERGI MED MILJÖ-CERTIFIKAT? VILKEN ERBARMLIG SKIT! GRIP DOM OCH SLÄNG DOM I EN FÄNGELSE-HÅLA UTAN DÖRRAR, OCH FÖNSTER! ATT INTE SE VARKEN SOL ELLER MÅNE!? VIND-NASARNA: HADE I EN ANNAN TID? FÅTT DINGLA I EN LÖP-SNARA; FRÅN SIN RESTA SKIT OCH PLÅTSKROT!

  6. Tyvärr hade det väl varit ”bra” om de indirekta subventionerna till vindkraften genom ut-
    och ombyggnaden av stamnätet hade räckt. Vindkraftens första nätförbindelse är oftast via de regionala näten som därför också måste byggas ut med samma eller något större vindkraftsrelaterade kostnadsnivå som stamnätet – således ytterligare en indirekt subvention att betalas av de svenska elkonsumenterna. Grädde på moset skulle väl vara den hyfsat höga kostnaden för nätförlusterna…

Lämna ett svar till Christian Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *