Hänger du med i nyheterna så vet du att mp-s-regeringen idag valt att utropa Ojnareskogen på Gotland till ett sk Natura 2000-område. Det innebär att Nordkalk troligen inte får tillstånd att anlägga ett kalkbrott där. Turerna och kommentarerna kring detta säger en hel del om svensk politik.
Bakgrund
Nordkalks planerade gruvtäkt skulle uppta ca 1.7 kvadratkilometer av Gotlands cirka 3000 kvadratkilometer. Området ligger mittmellan två redan skyddade och betydligt större områden (bild via Aftonbladet):
Som bekant är kalk en central råvara i framförallt byggindustrin eftersom den används till cement, betong och gips. Kalktäkten förväntades omsätta cirka 20 miljarder. De rättsliga turerna började redan 2005, då Nordkalk fick sitt första tillstånd, och sen har det varit mycket fram-och-tillbaka med överklaganden, demonstrationer mm. Saken har varit en av miljörörelsens främsta symbolfrågor på senare år och fungerat som ett flugpapper för fältbiologer, miljöpartister, greenpeace-anhängare, femen-aktivister mm.
Det finns en lagakraftvunnen dom om att Nordkalk får utvinna, men sedan 2012 har Högsta Domstolen sagt att man får avvakta regeringens Natura 2000-beslut. När nu beslutet kommit bör Nordkalk ha rätt till ersättning.
Rule of Law/Regulatory Efficiency
Några av de viktiga kriterierna när det gäller ekonomisk frihet (marknadsliberalism) är hur lätt det är att starta och driva företag, hur mycket regler som finns i vägen och hur transparent, snabb och förutsägbar tillståndsgivning mm är. Det är svårt att dra några andra slutsatser än att Sverige har en viss förbättringspotential när domstolarnas tillstånd konsekvent motarbetas av regeringar (genom länsstyrelsen, naturvårdsverket) och då man slutligen, efter 10 år drämmer till med ett populistiskt regeringsbeslut för att stoppa projektet.
En rättssäker och ansvarsfull hantering måste givetvis byggas på generella lagar och miljöprövningar, effektivt exekverade av kunniga tjänstemän och domstolar. Att blanda in politisk mikromanagement med kommunala vetorätter, regeringsdekret mm är ovärdigt. Att låta avgörandet ta nästan 10 år är orimligt.
Ekonomisk analfabetism
Kommentarerna från den triumfatoriska grönvänstern är talande. Många har uttalat sig ungefär som Schlaug, som skriver: ”skall extremt värdefull natur […] offras för några års arbetstillfällen och några års vinst för ett bolag?”
Kombinationen (få) jobb och vinst upprepas alltså gång på gång. De som skriver detta tycks inte inse att PRODUKTEN är grejen med näringsverksamhet, medan arbetstillfällena är en kostnad vi tar för att skapa produkten! Samhällsvinsten är alltså att vi får kalk. Vi kan sätta upp gipsskivor i våra hem, gjuta grunder till byggnader mm. Var ska fundamenten till vindkraftverken annars komma ifrån, exempelvis? Ett vanligt gravitationsfundament innehåller 800 kubikmeter betong (och 36 ton armering)…
Att brytningen inte skapar särskilt många jobb (direkt) är snarast ett argument FÖR brytning. Vi kan alltså realisera ett värde på 20 miljarder med bara 50 anställda!? Guldläge! Men Naturskyddsföreningen har förstås en ännu bättre deal på gång. De föreslår att området görs om till en nationalpark, för ”studier från Finland visar att varje skattekrona satsad på nationalpark ger 10 kronor tillbaka till den lokala ekonomin”. Visst är det väl bra? Varför inte satsa alla våra pengar på nationalparker?
(Vinst-hatet orkar jag inte bemöta just nu.)
Mutan till Gotland
Som plåster på såren får Gotland 100 miljoner i ett ”näringslivspaket”. Enligt Ny Teknik ska en glad fackpamp samordna det hela, och han pratar om att bränna pengarna på att experimentera med digitalisering och 3D-skrivare åt industrin.
Det är ju fantastiskt, detta. Om man vill ha pengar till sin hembygd kan man försöka hitta på ett projekt som regeringen kan fås att stoppa, och vips dyker det upp 100 friska miljoner som kan lekas bort på något kreativt sätt.
Om det nu är så att Gotland tjänar så mycket mer på turismen och kalkbrotten ger så ytterligt få jobb, vilket tillochmed några märkligt argumenterande nationalekonomer trycker hårt på, varför ska då resten av landet dräneras på 100 mille för att göda Gotland? Räcker det inte att vi vallfärdar dit för att beskåda gaffelfibblan, som tydligen är en av de viktigare arterna i Ojnareskogen? Tydligen inte.
Miljö
Att näringslivet valt Ojnareskogen som plats för en kalktäkt säger oss att platsen, på marginalen, är den billigaste vi kan hitta. Nu när denna plats undantas så måste andra platser med högre kostnader exploateras. Högre kostnader är en god indikation på högre resursförbrukning och därmed större miljöpåverkan. När Sverige täpper till alltmer av gruvbrytningsmöjligheter, så kommer vi få importera allt mer, med förutsägbara konsekvenser i form av ökade transportvolymer och ökad gruvbrytning utomlands.
Sammanfattning
En seger för de gröna är återigen en förlust för Sverige och för miljön. En av landets stora framgångsfaktorer, nämligen seriös och effektiv myndighetsutövning med låg grad av korruption och godtycke, naggas i kanten med syfte att hålla ihop regeringen. Miljön i världen som helhet blir troligen sämre, liksom samhällsekonomin. Och aktivisterna lär väl få blodad tand. Se fram emot mer NIMBYism framöver.
bra skrivet!
Det är tyvärr oftast så att influensen på den förda politiken förhåller sig omvänt proportionell till storleken på partierna i en samregering. På grund av detta har vi fått förtida nedläggning av kärnkraft och Ojnareskogen. Att regeringen skulle besluta för Natura 2000-status var inte så svårt att gissa givet MPs höga svansföring.
Förhoppningsvis har Löven varit en bättre förhandlare denna gång, så att denna vinst för MP motsvaras av en stor eftergift i något annat ärende. T. ex. tunnelbana till Bromma – vilket skulle göra den flygplatsen mer ”grön” än Arlanda, eller någon annan fråga med stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.
En annan sak som slog mig i din text – var att du utmålande detta som en allehanda inom/utomparlamentariska organisationers kamp mot rättssystemets i laga ordning fattade beslut. Detta är inte bara sant i detta fall, utan även i många andra. I Sverige kan man ta sådan kamp utan risker för att ställas till ansvar. Varför har vi det så?
Den största syndaren här är Greenpeace som öppet deklarerar att de inte följer Svensk lag om lagbrott passar deras syften (vilket vanligtvis är är medial uppmärksamhet). Ändå har jag aldrig hört talas om att GP tvingats ta de ekonomiska konsekvenserna av sina aktioner, trots att det är en rik förening.
MPs deltagande i ockupationen av marken för att obstruera start av brytningen gör mig än mer övertygad om att partistöden ur de offentliga medlen måste bort. Partierna har bevisligen allt för mycket pengar. Som en möjlig bonus slipper vi kanske då den förfulande skogen av partireklam som växer upp var fjärde år då väljarnas förtroenden återigen skall köpas för väljarnas egna pengar.
Och det skulle ju kunna klassas som ”grönt”. Win-win.
Intressanta reflektioner, har inte funderat över vad Löfven eventuellt fått i utbyte. Lagbrott, ja. Visst borde GP mfl ställas till svars ekonomiskt!
3-d teknik låter tilltalande i en första anblick. Jag skulle t.o.m tycka att det vore bra att satsa på.
Tekniken förutsätter tillgång av datorunderstöd.
Att bygga datorer med dagens teknik förutsätter tillgång till halv-ledare, jordartsmetaller, som Kinesisk gruvnäring med över 90% av produktionen har ensamrätt över.
Övertygade grönkommunister bör ”ta sig en titt” på hur miljön påverkas där delar av deras i-pad bryts i dagbrott.
Det är bara ett sätt att utan insikt om verkligheten fatta egoistiska beslut, och att låta någon annan ta ”hand om skiten”.
Jag tror 3D-printning har enorm potential, men vägen till att realisera potentialen är nog inte via statliga allmosor till Gotland. Du har helt rätt i att grönröda har en tendens att bara se det som finns framför näsan. Solcellers livscykelanalyser och dess kemikalieanvändning i Kina röner inte mycket uppmärksamhet, exempelvis.
Det vore bra om du kollade bakgrundsfakta. Den dom du hänvisar till är den som föll till Nordkalks fördel i Mark- och Miljödomstolen, dit ärendet återvisades efter hovrättens beslut. Domen är överklagad till Mark- och Miljööverdomstolen, vilken vilandeförklarade ärendet i väntan på regeringsbeslut om Natura 2000-beslutet. Och där är vi nu. Mark- och Miljööverdomstolen har nu begärt in eventuella nya handlingar från parterna.
Tack för ditt svar, Staffan. Jag kollade upp juridiken på en nivå jag tyckte var lagom för inlägget och står tills vidare fast vid det jag skrivit. Den lagakraftvunna domen är från just miljööverdomstolen från 2009. Det har varit mycket överklaganden och obstruktion sedan dess, men domen har som sagt vunnit laga kraft och kan såvitt jag förstår bli skadeståndsgrundande nu när regeringen utfärdar dekret. Du får gärna rätta mig om jag har fel, och isåfall gärna länka till källor. En av källorna jag använde vid min inläsning var denna partsinlaga från svenskt näringsliv:
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljoratt/lansstyrelsen-morkar-om-ojnareskogen_625099.html
http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2013/2013-06-18%20T%203158-12%20Beslut.pdf
Det EU-krav som Svenskt näringsliv påstår inte existerar, har Lena Ek (C) hänvisat till under punkt 1.
http://www.regeringen.se/contentassets/b3e53b6238a44f52bbaa3d331517a0c3/uppdrag-till-lansstyrelserna-om-redovisning-av-skyddsarbete-med-sveriges-natura-2000-omraden-m201465nm
Kan du inte länka till originaldokumentet så att man kan bilda sig en egen uppfattning av hur detta skall/kan tolkas?
Nej, jag har inte nån länk till originalet. Men det spelar egentligen ingen roll. Länsstyrelsen har att rätta sig efter de direktiv som kommer från regeringen. I det här fallet således det jag länkade till ovan.
@ Staffan Mattsson 2915-08-06 14:01
Jo det spelar stor roll. Du som påstår att Svenskt näringsliv ljuger om innehållet i originalskriften. Det vore klädsamt om du genom att tillhandahålla originaltexten kunde låta de som läser detta själv få avgöra om din tolkning är korrekt eller ej. Jag tar i alla fall varken ditt eller Eks ord på att saker skall tolkas på det ena eller det andra sättet.
Jag vet inte var jag skrivit att Svenskt näringsliv ljuger. Du får gärna peka.
Däremot påstår Svenskt näringsliv att Länsstyrelsen mörkar och tänjer på gränserna för EU-direktivet. Länsstyrelsen har fått direktiv från dåvarande regeringen (enligt länk ovan) och har att följa det, vilket de också har gjort. Huruvida Lena Ek har misstolkat EU-kraven eller om det finns flera direktiv därifrån, vet jag inte.
Somliga låter påskina att de vet hur EU-direktivet lyder men hittills har jag inte sett att nån länkat. Inte ens om man ber om länk.
Staffan Mattsson skrev 2015-09-04 kl. 09:53
”Det EU-krav som Svenskt näringsliv påstår inte existerar, har Lena Ek (C) hänvisat till under punkt 1.”
Den kalk som Nordkalk bryter, används inte vid cementtillverkningen.
Betong är en blandning av cement och ballast dvs grus och sten.
Gips är en annan typ av kalk. Den kalk Nordkalk bryter används alltså inte till gipsskivor.
Däremot används en del av kalken inom stålindustrin. Ungefär en tiondel av brytningen går dit. En stor del av kalken går iväg som makadam. Exporten gynnar enbart finska Rettig-group som äger Nordkalk AB. I praktiken importerar svensk stålindustri alltså den kalk som används där, trots att den bryts på Gotland.
Man skulle kunna säga att din tillvaro knappast tar någon som helst skada om att det inte blir nåt brott i Ojnareskogen.
Fö handlar det inte bara om den unika naturen utan minst lika mycket om ev skador på vattentillgången för norra Gotland då brottet skulle skära av tillrinningen till sjön Bäste träsk, vilken används som färskvattentäkt.
Tack för detaljerna/rättningen när det gäller kalkanvändningen. Det finns givetvis många användningar för kalk och jag räknade upp några av de stora. Exakt vad denna kalk skulle användas till bör åtminstone delvis vara en fråga om framtida efterfrågan.
Jag håller inte med om ditt nationalistiska ekonomiresonemang. Handel gynnar alla inblandade parter. Om svensk stålindustri köper en insatsvara av en viss leverantör så gör de det för att de erbjuder billigast/bäst alternativ. Om den leverantören försvinner så blir det att köpa från en dyrare leverantör. Återigen – det är produkten som är samhällsvinsten. Det är en märklig felsyn att att produktion bara gynnar producentens aktieägare. Nyttan sprids ut i samhället via många vägar – löner, billigare/bättre produkter till nästa led, efterfrågan i förra ledet (maskintillverkare mm), vinstmedel och skatter, för att nämna några.
Såvitt jag förstått har domstolarna tagit hänsyn till bevisföringen när det dricksvatten och tillåtit drift. Det tyder på att dricksvatten-argumentet mer är osaklig skrämseltaktik än en signifikant risk. Nordkalk redogör för saken bland annat här:
http://www.nordkalk.se/default.asp?viewID=2009
När det gäller kalken, så är det du pratar om, helt andra kalkkvaliteter och sorter.
När det gäller riskerna för vattnet, vilket ALLA experter är eniga om, så handlar det inte enbart om saltvatteninträngning. Det handlar också om, som jag skrev, att man skär av tillrinningen till Bäste träsk. Där tror sig Nordkalk kunna återföra vatten efter rening och remineralisering. En metod som ingen hittills prövat. Det handlar även om att Nordkalk anser att berggrunden är tät. När man gjorde två provbrott så vattenfylldes det ena betydligt fortare än det andra i motsats till vad Nordkalk förutspått. När kommunen gjorde provpumpningar en bit ifrån det tänkta brottet, så sinade brunnar ända bort i Fårösund!
Nu har det även gjorts kartläggning med flera metoder bl a georadar, vilket visat att berget är betydligt rikare på sprickor än vad Nordkalk påstått.
Fö har Nordkalk ett fyra gånger så stort område i Buttle, med samma kvalitet på kalken. Där är logistiken dock sämre men området är ändå tänkt som en fortsättning efter Ducker. Inget hindrar Nordkalk från att tidigarelägga planeringen för en täkt där.
Det regeringen nu bestämt berör inte Cementa alls utan bara Nordkalk, som alltså har ”reservområde” och SMA.
Hej på dej Staffan!
Du verkar ju vara väl påläst vad gäller omstridda ”fakta” om planerad kalkbrytning i ”Ojnareskogen”.
Därav har jag en fråga till dig:
Vilka omistliga och därtill unika naturvärden är det som skall ”skyddas”?
Det område som planeras användas till täkt, är enligt kartan ovan praktiskt taget omgärdat av natura 2000-områden.
Jag finner det osannolikt att dessa omistliga och unika naturvärden ej står att finna där, i redan beslagtagen mark.
Låt Nordkalk utröna möjligheterna att bryta i dessa områden.
Huruvida marken har i laga kraft vunnen status som natura 2000-område kan väl rimligtvis inte spela någon roll.
I laga kraft vunna beslut kan ju hanteras hur som helst!
Eller!!
Spelar det någon roll om det finns något skyddsvärde avseende flora eller fauna där kalktäkten placeras.
Jag upplever att organisationer som påtalar skyddsvärde har för det mesta svårt att precisera vad de anför.
Hoppas på att Staffan kan informera mig!
Typiskt!!
Jag skall nog inte förvänta mig ett svar från Staffan.
Jag tror heller inte på att han kan svara.
Men, det spelar kanske ingen roll om det finns något att skydda i Ojnareskogen.