Hillary och energin

Som libertarian har jag lite svårt för amerikanska presidentkandidater i allmänhet utom Ron Paul, som tyvärr inte har någon chans. Hillary Clinton har förstås rödgröna dragningar med allt vad det innebär. Bland annat är hon en av de som jobbat mycket hårt för att göra kärnkraft dyrare och hon tänker fortsätta med det. Jag rekommenderar att se nedanstående intervju, där jag gissar att Hillary för de flesta framstår som en resonabel, kunnig och ansvarsfull politiker. Jag ser däremot bara samvetslös opportunism.

Nu har hon annonserat sina energi-vallöften och de två stora grejorna är:

  • en halv miljard solpaneler i slutet av första mandatperioden och
  • förnybar energi som täcker alla amerikanska hem efter tio år.

Det är ganska obegripliga mål, så jag tänkte helt kort göra matematiken.

En solpanel är på cirka 275 watt toppeffekt, så en halv miljard sådana ger cirka 140 GW. Det finns projektioner som placerar kumulativ global toppeffekt på 700 GW år 2020. Den amerikanska andelen av solcellerna blir isåfall cirka 20%, vilket är i paritet med amerikansk andel av global BNP. Inte särskilt visionärt att lova att köpa solceller ungefär som alla andra.

Givet 20% kapacitetsfaktor så får man ut cirka 245 TWh/år eller cirka 6% av amerikansk elproduktion år 2020. Inte så imponerande med tanke på att Italien och Grekland år 2014 låg på knappt 9%.

Tioårs-målet, då? Medvetet lite otydligare när man hänvisar till ”hem” och plötsligt pratar om energi istället för elektricitet? Men Hillary-kampanjen har släppt ett förklarande (nåja) diagram:

HillaryREplan

Hillary siktar alltså på 33% förnybart till 2027, dvs 17% extra mot baseline. Under Hillary-policies har kärnkraften ingen framtid och kärnkraften står för cirka 20%, så man kan ana början på ett tyskt scenario – att byta kärnkraft mot intermittent förnybar kraft.

Republikanska kandidater är oftast positiva till kärnkraft. Donald Trump exempelvis verkar vara omöjligt galen på många områden, men han ställde sig upp i samband med Fukushima och deklarerade att han är en stark kärnkraftssupporter (vilket även Ron Paul gjorde). Respekt för det! Men om jag finge kasta in en röst så skulle saken trots allt inte avgöras på kärnkraftsfrågan. Känns viktigare är att USA har en vettig utrikespolitik och där oroar jag mig över att de prominenta republikanska presidentkandidaterna motsätter sig dealen med Iran och normalisering med Kuba, exempelvis. Vi plockar fram popcornen och ser hur det går.

3 tankar kring ”Hillary och energin

  1. Ron Pauls viktigaste uppgift är/var nog att föra ut budskapet snarare än att vinna val. En president är väll ändå rätt bakbunden av kongress osv så även en riktig libertarian som han skulle nog inte få så mycket gjort på några år som påve. Det är viktigare att få folk att inse att staten inte behövs än att försöka få ”rätt person” som president. Som Rothbard eller någon annan tongivande libertarian sägs ha sagt,

    ”tror du att du kan gå med i Hells Angels och konvertera dom till en välgörenhetsorganisation? Om inte hur ska du då kunna förändra den största gangsterligan som existerar?”

    Synd att Paul den yngre inte är av samma kaliber som farsgubben.

  2. Vore intressant att höra vad du anser om Obamas nylanserade energiplan. Tyvärr stöder han inte existerande kärnkraftverk, vilket gör att de fortsatt kommer riskera förtida nedläggning men han verkar ju åtminstone vara måttligt positiv till nya reaktorer som en del av handlingsplanen för att minska CO2.

    Sedan har han ju, liksom alla andra politiker, även rödgröna, alldeles för låga ambitioner ang. CO2-minskning, men det är man nog tvungen att ha som folkvald.

    1. Jag har inte hunnit gå till källorna, men jag har hört gnäll i kärnkraftskretsar över att styrmålet handlar om att sänka genomsnittligt CO2/kWh, och gammal kärnkraft och vattenkraft räknas bort! Det innebär att om man har exempelvis 50% kärnkraft, 50% kol i en delstat, så skulle man tjäna stort på att lägga ner kärnkraften och ersätta med naturgas. 50% kol och 50% naturgas har nämligen lägre genomsnittligt CO2/kWh än bara kol.

      Kärnkraft är så fördyrat genom byråkrati i USA att det skulle krävas enormt bestämda satsningar för att kompensera. Halvhjärtat stöd för ny kärnkraft och frånvaro av stöd för gammal är därmed stöd för att kärnkraften successivt avvecklas. Varje initiativ på det här området i USA kommer att koka ner till att ersätta kol med en kombination av naturgas och sol/vind. Jag har svårt att tro att det finns förutsättningar för annan politik de närmaste två decennierna iallafall.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *