Elektrifierade vägar

Elektrifierade vägar är en lite cool idé med potential att göra elbilar billiga och lätta med små batteripack. Staten kan inte sjösätta såna här storskaliga projekt, men jag ville ändå göra ett litet överslag på ekonomin i det hela.

Länsstyrelserna redovisar en körsträcka på 1260 mil/bil, 4.4 miljoner bilar och 0.8 liter per mil i snitt. Totalt 4.4 miljarder liter bensin/år. Bensinen kostar cirka 5 kr innan skatt, så privatbilisternas bensinkostnader före skatter ligger på cirka 22 miljarder. Jag höftar den oskattade totalkostnaden för bensin och diesel, inklusive den för kommersiell trafik, till 30 miljarder per år. Det kan vi spara om vi har elektrifierade vägar.

Alternativt: Om vi skulle byta till vanliga batteribilar och alla bilar hade lilla batteripacket hos Tesla Model S på 60 kWh, så skulle det kräva 260 miljoner kWh batteri à 2000 kr/kWh, dvs ca 500 mdr för hela bilparken.

Trafikverket uppger att vi har 100,000 km statliga vägar och 40,000 km kommunala vägar och gator. Knappt 30,000 km av de statliga vägarna är europavägar, övriga riksvägar och primära länsvägar, medan resten är ”övriga länsvägar”. Låt oss anta att det är de 30,000 kilometrarna som måste elektrifieras, medan övriga vägnätet kan servas av små batterier i fordonen.

Då har vi alltså 30 miljarder per år att leka med för att elektrifiera 30,000 km väg, dvs en miljon kronor per kilometer och år. Lite optimistiskt kan vi slå ut kostnaden på 10 år vilket skulle ge utrymme att spendera 300 miljarder eller 10 miljoner/km på elektrifieringen.

En svensk metod med strömskena i vägen påstår sig kunna lägga ner infrastrukturen för 5-10 miljoner/km, vilket isåfall skulle vara inom kostnadsramen. Många kommentatorer är förstås skeptiska till hur det skulle fungera i svenskt vinterväglag etc. Själv tror jag inte heller på strömavtagare och skena, utan att enda möjligheten är induktiv laddning, dvs utan kontakt. Artikeln ovan hävdar att det skulle vara 5-10 gånger dyrare, men sydkoreanska utvecklare håller inte med, utan hävdar ungefär motsvarande kostnader i en intressant presentation.

Det blir förstås ett nejdetkanviinte på det här. Tekniken är för omogen, ekonomin inte bevisad och det finns ingen riktigt bra successiv utvecklingsväg där man kan ta kostnaderna i steg och börja få avkastning under tiden. Ändå verkar kostnadsbilden, även om den framstår som mycket osäker, inte omöjlig i relation till besparingspotentialen. Kanske om Sydkorea visar vägen?

  •  
  •  
  •  
  •  

11 tankar kring ”Elektrifierade vägar

  1. Bra presentation av induktiv laddning, tror också mer på en sådan teknik. Man behöver heller inte belägga hela vägnätet utan det räcker med vissa sträckor. I takt med att elbilar blir vanligare kommer dessa också få stöd för induktiv laddning (jag menar, vem orkar stoppa i en sladd varje dag). Kan samma pickup utnyttjas under färd blir etableringen lättare. Ett måste är dock att enas om en standard.
    Om man kombinerar med snabbladdare skulle man då kunna rulla ut satsningen stegvis. Lämpligtvis börjar man med induktiv laddning på en vägsträcka lagom långt från en storstad som möjligt.

    Den största potentialen för elvägar är nog för tunga fordon. Istället för att som idag skattebefria biodrivmedel skulle man kunna ta ut en avgift för att få använda elledningen. Den transportör som inte skulle gå över till eldrift skulle fort konkurreras ut.

  2. Om man leker med tanken att elektrifiera mellan Stockholm, Göteborg och Malmö så blir det (snabbt överslag):

    Stockholm-Malmö 600 km
    Stockholm-Göteborg (sträckan Jönköping-Göteborg) 300 km
    Göteborg-Malmö 300 km

    Finns det någon betalningsmodell för detta (eller blir elen i vägen ”gratis”)?

    1. Bra fråga, vet inte riktigt. Kanske enklast att ta ut det på fordonsskatten på den typen av bilar.

      1. Stöld av el blir vanligt alla som bor nära vägar drar kablar.
        elförbrukningen i fordonen kan inte kollas, det blir bara en gigantisk brottslighet och enorma stölder av el.

        1. Märkligt tänkt. Det finns el att sno precis överallt i samhället, men det är få som gör det. Dessutom pratade jag om att lägga ner el i stora vägar, inte i stadsvägar.

          1. Bilen måste då ha batteri, större batteri då behövs inte vägel.
            Bilar kan sno el det går inte att kontrollera.
            Varför ska vi lösa problemen på fel sätt?
            Hittar forskarna på ett superbatteri så behövs inte vägel.
            investeringen blir värdelös.
            Alt luktar bedrägeri liknar e-cat.

  3. Intressant lösning men jag tvivlar på det.
    Batterier utvecklas och skulle priserna sjunka kraftigt så är vägström en lösning som ingen vill ha.
    Modellflygplan där används nu bara litiumjonbatterier på små plan.
    Batteriplanen har bättre prestanda.
    https://www.youtube.com/watch?v=7ZubK69ShyA
    https://www.youtube.com/watch?v=8Ozq_iZx8Hc
    elbil
    Vätgas med bränslecell verkar lovande om priset kan sänkas
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bransleceller/article3826262.ece

    bättre motorer (radikalt förbättrad verkningsgrad) med generator och energilagring i batterier kan komma, motorn behöver bara gå på konstant varvtal och med konstant belastning.
    Lösningar kommer och vägskenor är nog fel väg att gå.

    1. Jag tror inte på vätgas. För jobbigt att lagra, transportera mm. Tycker inte heller om hybrider pga komplexiteten. Det blir nog rena batteribilar, men induktionsladdning är ett intressant koncept.

      1. Vätgas kan produceras på macken med kärnkraftsel.

        Löser vi batteritekniken eller använder vätgas så behövs inte el i vägbanan.
        Slösa pengar på vansinniga saker hyllar du.
        Vätgasbilar kommer att kosta lika mycket som vanliga bilar i framtiden och dom går mer än 50mil på en tank.

        1. Vill man producera vätgas billigare kan man göra det vid högtemperaturreaktorer, eftersom spjälkningen är effektivare vid höga temperaturer. Men rent allmänt är vätgas meckigt och ineffektivt – tror inte på vätgassamhället.

          Jag kan inte påstå att jag hyllar något i det här inlägget. Jag gjorde ett överslag på kostnader, eftersom jag tycker sånt är intressant, och drog slutsatsen att det inte är helt orimligt. Jag kan hålla med om att hoppet att vi ska få till billiga, lätta batterier med hög kapacitet är ett motargument, men att ännu mindre batterier ombord och inga stopp för laddning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *