IKEA vs Jevons

Vi ska spara energi genom LED-ar och andra energibesparande tekniker. Visst, säkert. Låt mig illustrera hur realistiskt det är genom att peka på Miljöaktuellts oavsiktligt belysande artikel om IKEAs satsning på ”böjbara ljusark”, dvs genomskinliga böjliga ark med LED-ar i.

led-ark

De skriver bland annat:

Investeringen är en del i Ikeas hållbarhetsstrategi People & Planet Positive. Ikeas plan är att all belysning ska ha bytts ut till Led-teknik i september nästa år.

− Det kan vara belysningsprodukter som på olika sätt är inbyggda i möbler eller nya typer av lampor med nya former. Vi får en helt annan frihet än om man bara har en ljuspunkt. 

Så är det. Ljus är vackert, ljus är nyttigt. När det blir allt billigare kommer det användas mer, såpass mycket mer att elförbrukningen ökar. Detta kallas Jevons paradox. År 1865 (ja, för ca 149 år sen – de gröna ligger lite efter när det gäller att ta till sig forskning) observerade den engelske ekonomen William Jevons att effektivare kolanvändning ledde till ÖKAD efterfrågan på kol. Värdet av att använda kol steg, vilket överskuggade det minskade behovet i de effektiviserade tillämpningarna.

I det här fallet reagerar inte ett grönt organ på att man faktiskt talar om dekorativ ljussättning i möbler! Möbler som antagligen ersätter gamla, fullt fungerande möbler som slängs på tippen, eftersom de nya LED-möblerna är häftigare. Möbler som kommer slängas i sin helhet när en LED går sönder och bryter ljus-symmetrin. Möbler som kommer kopplas in i eluttag och dra ström. Möbler vars LED-ar krävt energikrävande, smutsig brytning av sällsynta jordartsmetaller i Kina.

Jag tycker förstås att det är strålande, på riktigt, och jag köper gärna IKEAs prylar. LED i markstenen i garageuppfarten. LED som ger oss större TV-apparater. LED som piffar hela hus till julen. LED i leksaker, i möbler. LED som låter oss byta mobiltelefoner varje år. Inga problem för mig. Men att det är en del av IKEAs hållbarhetsstrategi är skrattretande.

7 tankar kring ”IKEA vs Jevons

  1. Klockrent!

    På samma sätt kan man undra hur många mil du måste köra med din nya Prius innan du tjänat in energin som krävdes för att producera den jämfört med att rulla vidare med din gamla V70 på bensin? Eller när man river gamla kontorshus för att på samma plats uppföra ett LEED-certifierat nytt kontorshus och skryter om hur lite energi det förbrukar. Inte mycket till livscykelanalys där inte.

    1. David MacKay skriver om det här. Verkar lite osäkert kring siffrorna. En siffra som nämns är 10 000 kWh. Det innebär att en V70 som drar ca 7 kWh/mil och går ca 1500 mil/år har gjort av med lika mycket energi som det gick åt för tillverkningen på knappt ett år.

      Embodied energy in a car

      1. Tack för infon Johan. Intressant!

        Som du skriver verkar det vara ett stort spann på estimaten. Förmodligen beroende på vad man inkluderar i sin LCA. Längs ner på sidan du hänvisar till uppges VW anta ca 40,000 kWh för att producera en e-Golf.

        Om vi antar att Priusen drar en knapp tredjedel av V70n (2 kWh / mil) och att en ny bil ”bara” kräver ca 10,000 kWh, når man samma energiförbrukning efter 2000 mil. Använder vi VWs estimat landar vi på 8000 mil, dvs. vad en normalbilist kör på ca fem år.

  2. Satt på bussen på väg hem från IKEA och hade köpt LED lampor igår när jag läste inlägget 🙂 Dom presterar iallafall bra mkt bättre än lågenergi lamporna som har åkt ut nu.

    1. Ser ut som en bra rapport, ska försöka hinna läsa igenom den i helgen.

      Kolet räddade Storbritanniens skogar, som var väldigt illa åtgångna, så substitution kan fungera. På samma sätt kan vi bli av med kolet mha kärnkraft. Vidare kan vi minska förbrukning genom mättnad. Exempelvis mättades USAs stålkonsumtion på 70-talet genom att såpass mycket infrastruktur och fastigheter byggdes med lång livslängd att man därefter klarat sig på lägre nivåer: http://av.r.ftdata.co.uk/files/2012/06/ChinaUSJapan_steelcons_Nomura.gif .

      Vi kan också minska förbrukningen (eller åtminstone managera den bättre) genom äganderätt – se mitt senaste helgläsningsinlägg. Och givetvis är en möjlighet att staten reglerar ner förbrukningen via skatter mm. Här är det viktigt att man varken angriper det som är nyttigt (energiförbrukning) eller stödjer det som uppfattas som gott (förnybart) utan verkligen fokuserar på att angripa det som är dåligt (utsläpp).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *