Nyhetssvep v27

Glad sommar på er. Några få axplock och kommentarer:

Sydkorea ur askan i elden

Kärnkraftsbranschen berättar sakligt om hur Sydkoreas nya socialistiska president skissar på utfasning av landets kärnkraft. Sydkoreas förra president fick avgå pga korruptionsskandal. Nu fick man istället en som tycks köpt av naturgasintressena. Extra sorgligt eftersom Sydkoreas kärnkraftsprogram varit så framgångsrikt i att hålla låga kostnader och även som exportprodukt till Förenade Arabemiraten. Dessutom vill han återuppta den misslyckade eftergiftspolitiken gentemot Nordkorea. Katastrof på många plan.

En ny stjärna?

Många av er har säkert sett honom på Youtube redan: Jordan Peterson. En psykologiprofessor från Kanada som är en veritabel guldgruva av insikter om allt mellan himmel och jord, men inte minst kring postmodernism, feminism, IQ, Social Justice Warriors mm. Hans popularitet exploderade efter att han invänt mot Kanadas nya lag om obligatorisk användning av fantasifulla könspronomen. Han snackar fritt med oerhörd skärpa och visdom, med djupa filosofiska och psykologiska insikter (inte med clowneri och provokationer som exempelvis Yiannopoulos). Jag rekommenderar att man söker på Peterson på Youtube och väljer videos med många visningar i första hand. Hans egen kanal tycker jag inte fungerar lika bra som portal.

10 små reaktorer

… och så var de bara åtta. Oskarshamn 1 har genererat sin sista el. Man var inne på 47:e året vilket är respektabelt, även om modernare reaktorer givetvis har betydligt längre tekniska livslängder. Sverige har historiskt funderat på att köra kol istället, och hade man gjort det så hade dessa 110 TWh el orsakat utsläpp av omkring 110 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar två år av Sveriges totala utsläpp. Tack, O1, för lång och trogen tjänst!

Jacobson debunkad igen

Ett allstar-team av forskare har skrivit en artikel som demonstrerar felaktigheterna i Mark Z Jacobsons kvasi-vetenskapliga och oerhört populära plan för 100% förnybart. Genomslaget i energidebatten har blivit ganska stort.

Låginkomsttagare i USA spenderar 40% på lyx

Intressant undersökning från Deutsche Bank. Politiska konsekvenser får ni fundera på själva.

Ryssland bygger kärnkraft i Indien

Det är en populär nyhet att solceller slår ut kolkraft i Indien, men det bör man inte lägga alltför mycket vikt vid. Solcellsflottan är pyttig i Indien (också), kolkonsumtionen ökar stadigt och är dubbelt så stor som för tio år sen. Inte heller är det särskilt stort, egentligen, att man börjat bygga en rysk reaktor i Indien i dagarna, eller att man tänkt börja bygga ett dussin ryska reaktorer i Indien innan 2020, eller att man dessutom ska bygga tio av inhemsk modell osv. Indien har en förkärlek för grandiosa planer men har sällan infriat dem.

Politiskt inkorrekt forskning motarbetad

Amir Sariaslan har forskat inom fältet beteendegenetik. Han har sett sig tvingad att sadla om, för hans rön om ärftlighet är såpass oaptitliga att han har svårt att bli publicerad.

  •  
  •  
  •  
  •  

10 reaktioner på ”Nyhetssvep v27

  1. Om punkten om vad låginkomsttagare lägger pengar på:

    ”For its part, the Deutsche Bank report explicitly defined luxuries as goods or services consumed in greater proportions as a person’s income increases and necessities as those goods or services that make up a smaller proportion of spending as a person’s income increases.”

    Undersökningen tillför alltså i princip ingen kunskap som inte är självklar. Så det går nog att som oftast att dra precis den politiska slutsats man själv alltid brukar vilja dra av alla undersökningar man läser.

    1. Men är inte det en ganska bra definition? Antar att man lägger mindre andel på matvaror, boende när inkomsten går upp och mer på resor, restaurangbesök, kultur mm…

  2. Att definiera vad som är lyx är jättesvårt och undersökningen dito kan vara den bästa jag stött på.

    Men ta ”restaurangbesök”. Det innefattar både stjärnkrogar och McDonalds. Visserligen argumenterar jag utifrån en personlig fördom men jag tror vissa fattiga i USA lägger en förvånansvärt stor del av sin inkomst på snabbmat. Liknande tankegångar kan göras om dina övriga exempel.

    Jag menar att undersökningen definition av lyx ger undersökningens resultat (att fattiga lägger strax under 50 procent av inkomsten på lyx) med automatik i ett cirkelresonemang.

    1. Som jag har förstått det är den här definitionen av lyx vedertagen i ekonomiska sammanhang. Se:
      https://en.wikipedia.org/wiki/Luxury_goods

      In economics, a luxury good (or upmarket good) is a good for which demand increases more than proportionally as income rises, and is a contrast to a ”necessity good”, for which demand increases proportionally less than income.

      Kanske är resultatet inte alltid intuitivt, men när det gäller andelar så hamnar ju den fattiga femtedelen i USA över tid på 35-40% lyx och den rikaste femtedelen på 65% lyx. Så cirkelresonemang är jag tveksam till. Det är också så att lyxandelen ökat över tid i befolkningen som helhet. Det vore intressant att se motsvarande undersökning i andra länder, för jag misstänker att de 20% fattigaste i exempelvis Portugal eller Turkiet har betydligt lägre andel lyxkonsumtion än 40%. Här är en intressant kompletterande länk med lite klassificeringar av varutyper:
      https://www.clevelandfed.org/newsroom-and-events/publications/economic-commentary/2014-economic-commentaries/ec-201418-income-inequality-and-income-class-consumption-patterns.aspx

  3. Förlåt – så här skulle det så klart vara:

    Antag ekonomi med en fattig och en rik.

    Den fattige använder sin inkomst så här:
    Tobak: 10 kronor
    Kläder: 20 kronor
    Bostad: 30 kronor
    Mat: 40 kronor

    Den rike använder sin inkomst så här:
    Tobak: 0 kronor
    Kläder: 40 kronor
    Bostad 70 kronor
    Mat: 90 kronor

    Undersökningens resultat är att den fattige använder 70 % av sin inkomst på lyx.

    Men vilken politisk slutsats kan man dra av den procentsiffran?

    (En bra slutsats vore kanske satsa mer på att motverka fattigas rökning men hur kommer man dit från siffran 70% lyxkonsumtion?)

    1. Osäker på vad ett helt fiktivt exempel tillför? Bostäder och mat hör inte till lyx, iallafall inte hyresbostäder.

      Jag kan hålla med om att det inte finns några självklara politiska slutsatser. Min egen slutsats, om den nu är politisk, är att man får titta mycket längre ut i svansens ände än (mitten av) den fattigaste femtedelen i USA för att hitta de som lever på existensminimum i ordets mer bokstavliga bemärkelse. Och 90% är förstås rikare än medianen i den fattigaste femtedelen.

      1. Intrycket du ger mig i ditt sista inlägg är att du skulle vilja kunna använda undersökningen för att dra slutsatser om vilka  (om några) låginkomstagare som är ”fattiga på riktigt”

        I min första kommentar skrev jag: ”Det går nog att som oftast att dra precis den politiska slutsats man själv alltid brukar vilja dra”

        Vågar jag anta att du tycker att undersökningen stödjer snarare än motsäger slutsatser du redan dragit sedan tidigare?

        Jag  menar dock är att sådana slutsatser är omöjliga utifrån denna typ av undersökning. Det vi i dagligt tal kallar lyx och nödvändigheter handlar om val mellan olika sätt att tillfredsställa behov men undersökningen mäter sammanslagna Consumption categories. Och där ses utlägg för att köpa en Tesla eller en begagnad skrothög som samma konsumtionsval: Vehicles (net outlay). Men de flesta amerikaner anser ägande av bil eller använde av publik transportation som nödvändigheter trots att båda kategorierna är lyx  i undersökningen.

        1. Att i-landsbefolkningars låginkomsttagare till övervägande del ligger över existensminimum, för att inte tala om över absolut fattigdomsgräns (om man använder standardmått som $1-2 per dag), är inget nytt, kanske inte heller för dig? Även om jag har mina bias precis som alla andra så borde det inte vara särskilt graverande att jag tolkar den här undersökningen som i linje med denna gamla insikt.

          Att olika befolkningar har olika definitioner och ribbor vad gäller ”lyx” är givet, och att den mer allmängiltiga akademiska definitionen på lyxkonsumtion inte till 100% mappar mot alla dessa är minst lika givet. En djupare förståelse för skillnaderna mellan vardagsspråk och akademisk terminologi på olika områden brukar vara nyttig, men med den lilla förståelse jag har så framhärdar jag med att placera in pusselbiten på det sätt jag antytt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *