Urangruvor i perspektiv

Jag lekte lite med Google Maps och tänkte att det jag observerade kunde vara värt ett inlägg. Här är två gruvor, sida vid sida, med samma skala:mcarthur-kiruna

Månlandskapet till vänster är Kirunagruvan och själva stan (som för övrigt ska flyttas för att göra rum för mer gruvdrift) skymtas i övre högra hörnet. Trots utseendet är gruvan huvudsakligen en underjordsgruva. Gruvan till höger är McArthur-gruvan i Kanada. Den ligger mitt i ingenstans och till höger i bilden ser du gruvans flygfält. Klicka för förstoring!

McArthur är en urangruva som innehåller ca 160,000 ton uran med en genomsnittlig malmhalt på 16%(!). Världens årsbehov av uran ligger på cirka 65,000 ton, vilket innebär att den här gruvan ensamt innehåller uppåt tre årsförbrukningar för världens alla kärnkraftverk. Om man skulle använda bridreaktorer för ca 100 gånger bättre utnyttjande av uranet, så skulle McArthurgruvan ensamt ersätta dagens kolkraft i bortåt 50 år.

Gruvan är en underjordsgruva och omfattningen på ytan kommer inte bli mycket större än vad du ser ovan. Här är en genomskärningsbild:

mcarthur-cut

Om vi ska jämföra energi med energi, så kan man istället betrakta nedanstående bild. Bilden till vänster är återigen McArthur-gruvan, men kraftigt utzoomad jämfört med förra bilden. Bilden till höger däremot innefattar några brunkolsdagbrott i Tyskland. Om du klickar på bilden och granskar detaljerna kommer du se att de tyska gruvorna ligger i ett tättbefolkat och intensivt uppodlat område. Ett stenkast (2 mil, i det här fallet) österut från den största gruvan ligger miljonstaden Kölns statskärna. McArthur-gruvan däremot som sagt mitt ute i Kanadas ödemarker och du kan följa vägen som går neråt i mil efter mil utan att stöta på några tecken på ens småstäder.

mcarthur-hambach

Kanada har fler gruvor av god kvalitet och kommer hitta ytterligare. Tvåan Cigar Lake innehåller cirka 100,000 ton uran och har även den mycket högvärdig malm. Prospektet Dawn Lake, exempelvis, har uppåt 30% uranhalt.

Notera att det här inlägget visar på urangruvor med höga malmhalter och underjordsbrytning och jämför detta med dagbrott av brunkol. Den kritiska läsaren kan därmed anklaga mig för cherry-picking, men jag ser det mer som att jag firar fantastiska gruvor och oöverträffat låg footprint tack vare uranets extrema energidensitet och gruvornas kvalitet.

Kolla gärna själv lite i Google Maps (switcha till Google Earth-vyn) på urangruvor av dagbrottstyp med sämre halter, exempelvis Rössing-gruvan i Namibia och Olympic Dam-gruvan i Australien. De har större footprint, men de ligger djupt inne i tämligen obefolkade gul-bruna områden av mycket tveksamt värde. Åter andra fyndigheter utvinns genom lakning direkt i malmkroppen (ISL-teknik) och har ingen footprint att tala om ovan jord.

Jag har satt uranutvinning i ett betydligt bredare perspektiv både här och här och konstaterar att det är att sila mygg och svälja kameler att gnälla på detta sätt att skörda energi. Läs gärna för mer info i frågan!

 

  •  
  •  
  •  
  •  

6 reaktioner på ”Urangruvor i perspektiv

    1. Jodå, jag har sett den och tänkte precis som du! Jag ska ta med detta i någon länksamling framöver, allraminst.

  1. Att gruvors ”footprint” oavsett primärmineral skulle vara ett problem är en påhitt av miljörörelsen utan någon som helst förankring i verkligheten. Givetvis kan lokala tvister uppstå där olika parter vill använda en viss bit mark till olika ändamål som är oförenliga. T ex bostadsområde eller dagbrott. Att LKABs gruvor i Kiruna och Malmberget skulle vara ett problem för att brottzonerna nu gör att städerna måste flyttas är att sätta kärran framför hästen. Utan gruvorna skulle det nämligen inte finnas någon bebyggelse att flytta på då områdena skulle vara ödemark eller små byar. Anledningen till att städerna växte fram var att arbetarna i resp gruva skulle ha någonstans att bo och gärna relativt nära till jobbet.

    Om någon miljövän börjar förfäras över gruvors markanvändning visa SCBs publikation ”Markanvändning i Sverige 2013” för vederbörande. (http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0803_2010A01B_BR_00_MI03BR1301.pdf)

    Några intressanta snabbfakta om markanvändning i Sverige (SCB 2013)
    Golfbanor: 27 900 hektar
    Skidpistar: 7 760 Hektar
    Gruvområden: 14 000 Hektar (9000 Ha enligt SGU/Minerallagen)
    Vindkraft: 70 000 Hektar (400m influenszon från vindkraftverken)
    Arlanda Flygplats: 1 200 Hektar (12 Arlanda täcker således en större yta än Sveriges samlade gruvområden enl SCB)
    Etc etc.. Dvs markanvändning av gruvor ur perspektivet att vi skulle få slut på jordyta är inget att oroas över. Snarare golfbanor då..

  2. Tack för en bra och detaljerad redogörelse. Det är den här sortens jämförelser som ger perspektiv på saker.

    Det finns ju massor av bra siffror på hur mycket koldioxid som olika energislag släpper ut per kWh. Har du någon aning om det finns liknande siffror på kvadratmeter per kWh? Intuitivt borde vattenkraftsdammarna täcka mer yta per kWh än kärnkraftsverken även om man lägger till obrukbar mark runt Fukushima och Tjernobyl. Kolkraftverken med sina dagbrott är nog värst av alla, men det skulle som sagt vara kul om det fanns siffror.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *