Modern luddism

Tvåhundra år har gått sedan luddismens  historiska höjdpunkt. Ludditer var alltså missnöjda textilarbetare som 1811-1817 protesterade mot maskinell effektivisering genom att bland annat sabotera de nya maskinerna. Grejen var förstås att de inte såg längre än näsan räckte, dvs till deras förlorade jobb. Det var inte så lätt för hantverkare i 1800-talets början att inse att det finns oändligt med jobb och att industrialiseringen skulle göra även dem rika bortom all fattningsförmåga, men idag, efter 200 år av erfarenhet och stadigt ökande välstånd, finns det inte längre mycket till ursäkt.

Nu lever luddismen kvar hos vissa, inte minst hos det gamla språkröret Birger Schlaug, som antagligen varit luddist i hela sitt liv utan att låta verkligheten påverka kartan. I ett antal blogginlägg på sistone har han tjatat  om en ny rapport som hävdar att hälften av jobben kommer försvinna på 20 år i en ”digital tromb”. Det låter väldigt överdrivet med tanke på hur genomreglerad och stel ekonomin är. Minns att för kommersiell innovation krävs regler som tillåter den. Se på autonoma bilar – hur ska det gå till med dagens trafikregler och -lagar? Hursomhelst, även om denna utveckling besannas har vi fortfarande oändligt med jobb!

Vad är då Schlaugs lösningar på detta enorma icke-problem? En helt batteri av åtgärder, förstås. För det första vill han skapa arbetsdelning genom arbetstidsförkortning. Vi ska alltså sänka arbetstiden så att de arbetslösa ska kunna gå in som läkare, lärare, civilingenjörer mm.

För det andra vill han flytta skatter från skatt på arbete till en produktionsskatt som ska utgå på företagens omsättning (så företagen inte ska kunna smita genom att automatisera). Du, käre läsare, som har lite mer nationalekonomisk intuition än Schlaug, inser säkert vad som händer om man straffar företagen en gång för varje led i produktionen man har. Jo, man tvingar företagen att minska antalet led, dvs man tvingar fram så kallad ”vertikal integration” där samma företag äger hela värdekedjan från ax till limpa. Schlaug är ett grönskägg som helst vill ha småskalighet och lokal produktion. Ändå förespråkar han, givetvis utan att själv begripa det, policies som skulle ge oss helt enormt storskaliga, globala och komplexa företag.

För det tredje vill han införa medborgarlön så vi lättare ska kunna hantera detta enorma utflöde från arbetsmarknaden som han ser framför sig. Dvs han vill främja att folk inte omskolar sig eller söker nya jobb efter rationaliseringar, utan att de sitter hemma och spelar datorspel etc medan de vänjer sig vid väldigt låg levnadsstandard. Som bonus skulle de slita mindre på miljön.

För det fjärde ska vi ta oss ur vårt ”beroende av tillväxt”. Givetvis utan att specificera vad detta beroende skulle bestå i och hur lösningen skulle se ut. Den som vill kan ju läsa min ännu inte avslutade bloggserie om tillväxthaverism för mer kött på benen. I korthet finns inget ”beroende av tillväxt”. Det är ännu ett påhittat problem.

Schlaug är tyvärr inget större undantag, utan ungefär såhär bra begriper vänsterpolitiker ekonomi. Att alla inte skriver under på samma dumheter är mer av en modefråga än ett resultat av förståelse. Annars vore de inte vänsterpolitiker.

  •  
  •  
  •  
  •  

7 reaktioner på ”Modern luddism

  1. Tycker arbetstidsförkortning känns som en rätt vettig samhällsreform. Fler och fler har idag jobb där output inte skalar med arbetad tid. Vi blir nog inte totalt effektivare som vissa hävdar men per arbetad timme blir vi det. Minskad arbetstid skulle också ge oss mer fritid och därmed öka konsumtionen i samhället .

    Seko har ett lönesystem som kallas 80-90-100 som innebär 80% arbetstid, 90% av lönen och 100% av pensionen som jag tycker känns rättvist (dock bara för seniorer).

    1. Jag skulle (som vanligt) helst se att staten helt avskaffade lagar på området och lämnade det till marknaden. Det vore välgörande om det helt enkelt inte fanns någon normalarbetstid, utan att folk jobbar så mycket de vill och får betalt därefter. Jag förstår inte riktigt begreppet ”rättvist” applicerat på Sekos lönesystem. Vad betyder det?

      1. Det jag menar med att Sekos modell (som ju är ett marknadsbaserat system, avtal mellan arbetstagarnas parter och allt det där) är rättvis är att den återspeglar ungefär vad effekten på ”produktionen” blir. En vanlig åsikt idag är att säga ”men gå ner till 80% då”. Ett problem då är, åtminstone för mig, är att kraven inte skulle sjunka i motsvarande grad. Folk på jobbet skulle förvänta sig lika mycket.

        Ett argument då kan vara det omvända: om jag går upp till 120%, får jag då 120% av lönen. Tror inte så många arbetsgivare skulle vara sugna på en sådan deal.

        Tycker Sveriges till största del marknadsbaserade system där arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förhandlar med varandra är bra. Behövs två likvärdiga partner i en sådan förhandling. Dock bör nog en del fundamenta fastställas i lag. Exempelvis tycker jag lagen som styr att fackföreningar får finnas är bra.

  2. Jag har också god erfarenhet av fackföreningar för att just få två likvärdiga parter vid förhandlingsbordet.

    1. Hej! Sent svar – hade lite dåligt med tid där ett tag. Jodå, videon har rätt på ett sätt, automatiseringen fortsätter och på lång sikt finns det få verksamheter som är skyddade. En faktor som talar emot slutsatsen i videon är att när automatiseringen ökar så ökar också volymen på ekonomin och därmed mängden verksamheter, vilket gör att även om procentandelen mänskligt arbete fortsätter minska så är det inte säkert att människo-lämpliga nischjobb (som får allt större ekonomisk utväxling genom robotiseringen) minskar i absoluta tal. Det är lite som Jevons paradox – man effektiviserar en resurs vilket leder till ökad efterfrågan på den.

      Jag misstänker dessutom att det mänskliga materialet också kommer fortsätta att bli bättre genom bättre hälsovård, genmanipulering, utbildningsutveckling etc. Det är svårt att veta vilka framsteg som kommer dominera och vilka nettoeffekterna blir, men jag har svårt att tro att vi ska förbereda oss genom att ge folk lön för att sitta hemma och spela tv-spel redan idag. Utvecklingen går snabbt, men inte så snabbt. Vi kan ta lyxproblemen när de kommer.

  3. Jag tror också att det bästa skulle vara om staten helt avskaffade lagar på området och lämnade det till marknaden. Låt folk jobba så mycket de vill och få betalt därefter. Rimligtvis tar man också bort beskattning på arbete.

    Enda frågan är hur man löser trygghetssystem för de som inte klarar sig samt hur man finansierar dessa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *