Sverige vs Kina i kärnkraftsgrenen

Kina har 29 reaktorer under konstruktion. Vi ska vara medvetna om att det är en helt patetisk konstruktionsvolym för ett så stort land – det handlar blott om en reaktor per 47 miljoner invånare. Om vi jämför med vårt eget Sverige, som vid årsskiftet 1973/1974 byggde på hela åtta reaktorer samtidigt(!), dvs cirka en reaktor per miljon invånare, så ser vi att Kinas byggvolym bara är 1/47-del mot vad vi klarade av redan för 40 år sen. Tänk om Kina hade hamrat på över 1300 reaktorer samtidigt just nu… Såhär har Sveriges reaktorbyggande sett ut i en tidsgraf:

swedish-reactors

Civil kärnkraftsutbyggnad i Kina tycks ha skett i fyra vågor, enligt nedanstående graf. Gröna reaktorer är klara och röda är sådana som fortfarande byggs, de senare visade med en pessimistisk byggtid på 6 år.

china construction

Först doppade man fötterna litegrann med tre reaktorer på 1980-talet. Man kan gissa att Tjernobyl orsakade en liten tankepaus innan man började bygga tvåan och trean. Sen samlade man på sig erfarenhet från drift och startade en andra våg, dubbelt så stor som den första. Efter att man dragit erfarenheter av den så drog man loss på allvar i en tredje våg. Väldigt tydligt tog man en ytterligare tankepaus efter Fukushima. Byggtiden i första vågen är 6.2 år, i andra vågen 5.8 år och de färdigställda i tredje vågen snittar 5.1 år. Då ska man vara medveten om att många i tredje vågen fördröjts av en Fukushima-motiverad översyn av säkerheten.

Jag tror att byggtiderna kommer kortas igen, ner mot 4 år, särskilt för de som byggs i fjärde vågen som inte har en Fukushima-fördröjning. Om vi zoomar in på tredje/fjärde vågen, så ser det ut såhär:

china third wave

Vi ser att ytterligare 21 reaktorer kommer färdigställas från tredje vågen (sen tillkommer ännu så länge 6 reaktorer i fjärde vågen efter Fukushima). De 21 reaktorerna kommer alltså bli klara inom drygt 2 år, och det innebär ungefär en fördubbling av Kinas nuvarande flotta.

Hur stark fjärde vågen blir återstår att se. Tyvärr har de senaste estimaten för nästa femårsplan (2016-2020)  bara 6-8 byggstarter per år, men presidenten har nyligen talat om att byggtakten bör accelerera. Det vore bra, för i den takten kommer man inte gå om USAs all-time-high i kärnkraftkapacitet förrän cirka 2027. Det är alldeles för segt.

Å andra sidan är en steady-state-nivå givet 7 starter per år och 60 års driftstid cirka 420 GW, vilket kan ge 3300 TWh av dagens konsumtion på 5300 TWh. Med 80 års driftstid, vilket inte är orimligt, blir det 560 GW och 4400 TWh, vilket är 83% av dagens konsumtion. Det är säkert vettigt på ett sätt att ha en jämn och stadig byggtakt. Sveriges modell där vi snabbt byggde det vi behövde under 16 år och sen tar en byggpaus på minst den dubbla tiden är inte nödvändigtvis optimal, men ur ett AGW-perpektiv skulle man förstås vilja ha en ganska framtung utbyggnad.

  •  
  •  
  •  
  •  

3 reaktioner på ”Sverige vs Kina i kärnkraftsgrenen

    1. Hi Arthur,

      Indeed. That article was easily the most clear and informative piece I’ve read on the broad topic of Chinese energy development and forecasts. Thank you! I’ve now added the Breakthrough Institute RSS feed to my Feedly.

      Cheers!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *