Ekologiskt är sämre

I en tidigare diskussion, inför EU-parlamentsvalet inte minst, lovade jag signaturen Mansson att skriva om ekologisk mat. Så nu gör jag det.

Min ståndpunkt kring ekologiskt jordbruk befästes i år 2009, då det uppstod en stark offentlig diskussion och jag läste den och diverse forskningsrapporter folk slog i huvudet på varandra. Sen dess har jag läst mer, men inget som gett anledning att ompröva min uppfattning. Det började med att 17 professorer i livsmedelsvetenskap, mark- och miljö, teoretisk biologi, mikrobiologi och genteknik (alla vid Sveriges Lantbruksuniversitet) gjorde gemensam sak om ett debattinlägg på SvD Brännpunkt och sen en uppföljande replik.

(Med tanke på mitt sågande av det grönakademiska komplexet på CO2-sidan kan man fråga sig om jag inte borde vara skeptisk. Kanske det, men här är det ju iaf relevant kompetens som uttalar sig och inte en massa statsvetare och annat löst folk.)

I korthet går professorernas argument ut på följande:

  • Avkastningen per ytenhet är dramatiskt lägre för ekologisk mat, cirka 35%.
  • Markens bördighet försämras långsiktigt – en av förklaringarna till u-länders låga avkastning är det långvariga ekologiska jordbruket.
  • Mer mekanisk ogräsbekämpning kräver energi. (Och ”besprutar” grödorna med mer dieselavgaser, min kommentar.)
  • Handelsgödsel-kväve är visserligen fossilt framställd men kan framställas med förnybar energi.
  • Varje insatt energi-enhet i form av gödsel ger utväxling på 5-10 gånger i form av energi i livsmedlet.
  • Rester av bekämpningsmedel är mycket låga och kan inte påvisas ge negativa konsekvenser på ekosystem eller hälsa.
  • Framgångsrikt hållbarhetsarbete måste inriktas på att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom konventionellt jordbruk, inte att välja någon sorts bred ”appeal to nature”-väg (de uttrycker det som ”diffusa filosofiska teorier”).
  • Om vi gick över till ekologisk odling skulle 1.4 miljoner hektar ytterligare åkermark behövas, vilket ger betydligt ökade växthusutsläpp.
  • Biologisk mångfald ordnas genom varierade biotoper som betesmarker, skogsbryn, etc, snarare än att ha ogräs i åkern men expandera åkerarealen kraftigt.

Sen har vi docent Björn Lundgren som med starka argument fyller på, även han på SvD Brännpunkt, med en vädjan om att inte exportera ekojordbruket till u-länderna.

Jag har inte samlat på mig länkar till allt jag läst i akademisk väg, men man kan inte hitta några skillnader i näringsinnehåll enligt metastudier:
On the basis of a systematic review of studies of satisfactory quality, there is no evidence of a difference in nutrient quality between organically and conventionally produced foodstuffs.”

Motsvarande metastudie vad gäller hälsoeffekter (samma författare) hade tyvärr ett svagare material att tillgå, men fann inte heller några signifikanta skillnader.

För mig som ofta kopplar ekonomi till resurser, så är det lätt att anta att ekologiskt odlade livsmedel, eftersom de är dyrare, drar mer resurser. Givetvis ska pengarna användas till något, men jag tror det finns många mindre miljöskadliga konsumtionsmönster än att öka åkerarealen med en tredjedel och köra mer traktor.

Sammanfattningsvis talar det mesta för att ekologiskt odlad mat är något vi generellt bör undvika, om vi inte tror oss ha särskilda indikationer för något enskilt livsmedel. Kanske bör vi dessutom anta att det som är billigast har minst miljökonsekvenser? Jag köper iofs alltid svindyra tomater, bland annat, men det är för smakens skull.

  •  
  •  
  •  
  •  

10 reaktioner på ”Ekologiskt är sämre

  1. Tack för detta, mycket intressant!

    Ska erkänna att jag tidigare gick på ‘ekologiskt-är-bättre-för-miljön-myten’. Har nu börjat tänka om.
    Tänker nu att priset på en vara borde spegla resursförbrukningen (utan subventioner) och att ju högre resursförbrukningen är desto sämre för miljön (vilket brukar vara det man vill ‘rädda’). Det är förmodligen inte lätt att bevisa att högre resursförbrukning leder till mer utsläpp (CO2) och i längden är sämre för miljön, men det är en känsla jag har (vill gärna vara mer rationell än att gå på känslor). Vad tror du?

    Nuförtiden köper jag i stort sett bara ekologiska bananer (finns inga andra i affären där jag handlar, så det är ett enkelt val) och ibland kaffe. Har läst att det används en hel del gifter där och arbetarna far illa. Är väl ungefär lika vid bomullsodling har jag läst, så man kanske borde vara lite mer kräsen när man handlar kläder…

    1. Jovisst, jag anser att bas-antagandet måste vara att något som är dyrare drar mer resurser och leder till större utsläpp. Sen kan man givetvis ta hänsyn till eventuell specifik kunskap om vissa varor och vissa produktionssätt och hur energi-intensiva och miljöförstörande de är. En del prestige-varor kan ju vara dyra utan att vara särskilt resurskrävande, exempelvis (dvs vinstmarginalen är hög).

      En intressant grej är att priset sätter en övre gräns på hur mycket olja, exempelvis, som gått åt. Det kan inte gärna vara större åtgång än mängden oskattad diesel man kan köpa för samma pengar. (Subventioner kan förstås skapa undantag.)

      Jag använde detta faktum till att motbevisa idén om att EROEI på frackad olja skulle vara så låg som 3:1. Eftersom kostnaden för frackad olja är $20/fat och mycket av det är arbetskostnad, samtidigt som oljepriset är $100/fat, så kan man sluta sig till att EROEI är betydligt över 5:1, antagligen bortåt 10:1 eller bättre.

  2. Jo, det finns ett enskilt livsmedel.
    Sista punkten
    ”Biologisk mångfald ordnas genom varierade biotoper som betesmarker, skogsbryn, etc, snarare än att ha ogräs i åkern men expandera åkerarealen kraftigt.”
    Ät mer naturbeteskött, och ät mer animaliskt fett.
    Det är bra för den biologiska mångfalden och en mer tilltalande natur.
    Sen är jag väldigt tveksam till att djur släpper ut mer växthusgaser än om vi låter växterna ligger kvar och ruttnar på marken.
    Kanske söder om alperna, men där blir det andra, mer negativa, effekter förstås om växtmaterielet får ligga kvar.
    Men försök tala om det för någon som har snöat in på ekologiskt att de främst bör äta betydligt mer av animaliskt fett.

  3. Kul att du skriver om eko, jag satt och väntade. 🙂

    Är Björn Lundgren övertygande när han börjar sitt utlägg med, jag citerar ”Ändå visar seriös forskning att ansvarskännande och miljömedveten konventionell odling uppnår lika bra eller bättre resultat, både vad gäller kvalitet, produktivitet, uthållighet och ekonomi.”
    Konventionell odling uppnår alltså lika bra resultat eller bättre! Men då endast om… först bonden är ansvarskännande och till råga på det miljömedveten. Hm. Profit kan få en del att tumma på regler har jag fått erfara.
    Det är nog därför jag valt att köpa eko i den mån jag hittar. Jag är inte anal och måste ha, men anser att ansvarskännandet/tagandet är bristfälligt i det samhälle vi lever i.
    Jag köper därför certifierade varor, inte grisen i säcken.
    (Själv blev jag varse om den samvetslösa profithungern efter att ha sett Bananas (dokumentären).)

    Och så lite att kalkylera:
    Hur mycket energi går det åt till att framställa/frakta bekämpningsmedel inkl. konstgödsel kontra den där extra traktorkörningen?
    Och ang. arealer. Hur var det nu, odlade vi precis så mycket vi behövde här i väst?
    (Jag är inte en vän av marknadsekonomi får jag en känsla av.)

    Ett mjukt motargument också:
    Att bli medveten om sin kost brukar per automatik medföra en medvetenhet om sin hälsa. Att bli medveten innebär vidare att inte överkonsumera/slänga mat.
    Dyrare mat, mindre gluttony och släng tror jag med säkerhet.

    Fö. så får gärna grisen och kossan må bra innan jag dricker och äter av dem.
    (Hade dom inte lite problem där i Danmark nu med sitt bacon?) För få knorrar och för mycket penicillin?
    Bättre argument Jeppen! 😉

    1. För mig framstår det som att du kokar soppa på en spik när det gäller ”ansvarskännande och miljömedveten”. Det finns ekonomiska incitament att inte slösa resurser (exempelvis genom övergödning) eller förstöra odlingsförhållandena genom ohållbart agerande. För en bonde som äger marken finns det väldigt begränsat med negativa externaliteter, till skillnad från exempelvis en fiskare som inte äger vattnet. Vidare finns det regler som eliminerar det mesta av de externaliteter som finns. Därför är skrivningen ”ansvarskännande och miljömedveten” i min värld mest ett onödigt fluff-tillägg som var tänkt att skapa samhörighet med miljömedvetna läsare. Det funkade förvisso tvärtom på dig.

      Du talar om dokumentären ”Bananas”. Jag osäkrar mina revolvrar så fort jag hör ordet ”dokumentär”. Det är TV-mediet i dess mest populistiska, hårdvinklade, känslovädjande form. Överhuvudtaget är TV ingen källa till kunskap och Bananas är verkligen inget undantag.

      Energi i extra traktorkörning (och extra utsäde mm) kontra gödselframställning vet jag inte. Men det viktigaste, tycker jag, är att inte ta dessa enorma extra arealer i bruk.

      Jag förstår inte din fråga: ”Och ang. arealer. Hur var det nu, odlade vi precis så mycket vi behövde här i väst?”

      Vill man vara medveten om hur kosten påverkar hälsan så kan man fokusera på sin hälsa istället för på mat som producerats enligt ”appeal to nature”-principen. Vill man vara resurssnål så kan kan vara resurssnål genom att handla billigt och undvika att slänga mat. Att gå omvägen över appeal to nature är som sagt kontraproduktivt.

      Danska grisar – som sagt, tror man sig ha specifik kunskap om något livsmedel så bör man förstås använda denna kunskap. Men det normala är alltså att ekologiskt är sämre för miljön.

      1. Jeppen, eftersom du inte sett dokumentären (Bananas) så får du här en synopsis:
        * Dole bröt mot lagen.
        * Dole förlorade i rätten (US).
        * Plantagearbetarna fick ersättning.
        * Dole försöker skrämmas genom hot om stämning för de som vill visa dokumentären.
        *De lyckas iaf skrämma de flesta stora Amerikanska tidningarna som inte vill förlora reklampengar osv.
        Intressant maktspel (målas upp av regissören), ett must see. (Fortsättning: ”Big boys goes bananas”.)

        Jag tar för givet att du kör osäkrat/ är lika kritisk när du läser forskningsrapporter och insändare.

        Om jag nu summerar det vi verkligen vet så är det negativa med ekologisk odling alltså att det tar upp mer mark (35%?).
        (Jag sitter just och funderar över hur många areal vi svenskar klipper kort, fint och jämt varje sommar med vår gamla tvåtaktare så att grannen ska kunna titta över staketet och ge oss sitt godkännande.)
        Resten vet vi ju inte, varken om det är skadligt med (många) små mängder av olika bekämpningsmedel eller hur mycket energi endera produktion konsumerar.

        Ang. min fråga du inte förstod så ville jag lyfta upp produktion kontra förbrukning. För vi konsumerar ju inte allt vi producerar. (Nu är det mjukt igen.) Kanske behövs det inte ”35%” mer åkermark/tomtmark (om vi väljer att odla annat än gräs dvs) hur man nu väljer att se det.

        Idiotin sprider sig i alla fall 🙂 :
        http://www.dn.se/sthlm/kissar-for-att-fa-ekofrukt-i-skolan/

        1. Om någon bankar mig i huvudet med en forskningsrapport så brukar jag sätta mig in i den och göra en bedömning. Om någon bankar mig i huvudet med en dokumentär så finns det liksom inget att prata om. Livet är för kort för att man ska orka ägna ett timmar åt att bli lurad och känslomanipulerad och sen ytterligare tid åt att ställa det till rätta igen genom att läsa om det som man borde läst från början.

          ”Bebyggd mark och tillhörande mark” enligt SCB är på 1,3 miljoner hektar. Jordbruksmarken är på 3,4 miljoner hektar (3700 kvm per capita och då är ändå vår självförsörjningsgrad inte så hög, om jag förstått rätt.).
          http://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI0803_2005A01_BR_MI03BR0801.pdf

          Jag vägrar acceptera uttalanden om att vi ”inte vet” om små mängder av bekämpningsmedel är farligt, om små mängder av radioaktivitet är farligt, små mängder av ”mobilstrålning” är farligt etc. Vi vet visst.

          Om vi bleve bättre på att äta upp det vi producerar så skulle jag föredra att krympa jordbruksmarken (eller öka självförsörjningsgraden) framför att konvertera till ineffektiv appeal-to-nature-odling.

  4. Det nämns typ nada om djurhållning. Eko innebär inte alltid men ofta bättre djurhållning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *