Detta är del två i en serie om Tysklands energiewende. Del ett hittar du här. Denna del kommer att fokusera på utvecklingen för fossila bränslen i tysk elproduktion fram till 2025, med utgångspunkt från Tysklands fastställda planer. Att jag fokuserar på fossila bränslen betyder att min måttstock är lite annorlunda än den tyska, som uppenbarligen fokuserar på kärnkraftsnedläggning. De tyskarna definierar som framgång kan jag alltså se som en motgång och vice versa.
Varför just 2025? Jo, politiska planer är alltid osäkra, men planeringen fram till 2025 har skaplig sannolikhet att infrias med tanke på tyskarnas disciplin, deras demonstrerade offervilja och med tanke på att de stora politiska spelarna är skapligt ense.
Alla scenarier efter 2025 betraktar jag däremot som värdelösa. Politiken kan och kommer förändras kraftigt på 10 år och de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att gå vidare och integrera mer intermittent kraft är okända.
Först något att minnas: Tyskland stängde ”bara” cirka 40% av sin kärnkraftskapacitet i panik vid Fukushima-olyckan 2011. Återstående 60% ska enligt plan avvecklas såhär:
Avvecklingen är väldigt baktung eftersom sex av nio reaktorer inte läggs ner förrän 2021-2022. Det krävs inte direkt några konspirationsteorier för att inse att detta beror på att Merkel mfl vill ha framgångar idag och låta någon annan ta smällen senare. Självklart innebär det här en stor påverkan på utvecklingen för fossil generering.
Lagstiftningen om energi-eländet, kallad EEG, stipulerar 40-45% förnybar el år 2025. Utvecklingen givet linjär utveckling mot det låga målet på 40% förnybart ger tillsammans med kärnkraftsnedläggningen följande kurva för fossil el:
Som synes kommer förnybart-entusiasterna fira små segrar fram till 2020 med svagt minskad fossil produktion. Sen kommer baksmällan fort när de sista sex reaktorerna läggs ner och periodens peak inträffar 2022. Tänk dig, sex ynka reaktorer i ett land med nästan 10x Sveriges befolkning raderar ut ett decenniums förnybart-tillväxt. För oss skulle det motsvara att nedläggning av en enda reaktor raderar ut ett decenniums förnybart.
År 2005 låg fossil elproduktion på 64%. Sen kom ”solcellsundret” och nu räknar man alltså med 60% fossil elproduktion år 2025, vilket är en marginell skillnad. Det handlar alltså inte om ett utan om två förlorade årtionden.
Nästa inlägg i serien kommer att handla om hur det sett ut om man satsat på kärnkraft istället för på sol och vind.
Lite off-topic men bear with me: I helgen postade du en länk till bloggen antropocene – Tack för tipset, denna läsvärda blogg har jag inte hittat till förut. Jag la märke till att du och Lars Bern, som skriver bloggen verkar stå ideologiskt nära varandra men att han har en mer radikal och skeptisk syn på klimatfrågan än vad du verkar ha. Själv har jag tidigare antagit att IPCC är att lita på gällande klimatet, men Lars Berns artiklar har fått mig att inse att det inte nödvändigtvis är fallet (dock inte hunnit granska tillräckligt för att skapa en egen uppfattning). Vore intressant att höra din uppfattning om evidensläget för en katastrofal antropogen uppvärmning i en nära framtid – är det något du tittat närmare på?
Det du skriver om mig kontra Bern stämmer väl, vi är inte ense om bland annat klimatet. Jag utlovar ett inlägg om klimatet relativt snart.
Kul, det ser jag fram emot!
Vet att jag kika på detta för några år sedan och då verkade det som att tyskland danmark m.fl stod å stampade på ca 20% förnybart. Nu har väl både gått väl förbi detta. Finns det någon gräns ? Och vad är den på i så fall?
Det är en bra fråga. Vattenkraft och biomassa-el är styrbara, så där begränsas andelen bara av hur mycket sådana resurser man har inom landet i förhållande till befolkningen. Norge exempelvis har ungefär 100% vattenkraft.
Sol och vind är annorlunda. Där begränsas andelen av att det vissa dagar och tider på dygnet är dåligt med sol/vind. Om solcellerna snittar över sisådär 10% så kommer man börja producera mer än vad man behöver vissa tider på dygnet under sommaren. Man kan öka till högre penetrationer, men till priset av att man får kasta bort mer eller mer el, eller införa lagring, eller exempelvis rikta många solceller mot öster eller väster och mer lodrätt för att fånga morgon- och kvällssol bättre. Allt sånt ökar kWh-kostnaden. Om vindsnurrorna snittar över sisådär 20-25% kommer detsamma hända dem. Det betyder att ju högre över 30% sammanlagd sol/vind man kommer, desto mer el kommer man behöva slänga bort.
Tyskland har idag 15% sol+vind. Jag skulle bli glatt överraskad om de kommer över 35% innan 2050.