Klimatet är hett nu, iochmed toppmötet i Paris och nyheterna avlöser varandra. DN, SVT mfl skriver exempelvis om att Sverige nu tappat en placering i klimatrankingen (i bestämd form). Denna klimatranking publiceras av en tysk grönröd think-tank, GermanWatch.

Låt oss ta en titt på detaljerna. (Ni vet, det där man alltid slipper om man bara läser nyhetsartiklar.) Kolkraftslandet Danmark har länge legat först och Sverige tvåa, men nu är vi omsprungna av kolkraftslandet Storbritannien. Vän av ordning utbrister förstås i ett stort ”WTF?” och börjar gräva. Såhär ser det ut i toppen:

Man har lämnat de tre topp-platserna vakanta för att markera att inget land är bra nog. Indexet är som synes uträknat med hjälp av 5 indikatorer med olika vikt. Utsläppsnivåer 30%, utsläppsförändringar 30%, förnybart 10%, effektivitet 10% och politiska drömmar 20%. Okej, verkar ganska godtyckligt redan där – men det finns en hel kennel begraven i detaljerna.

Det man först frågar sig är hur Sverige, UK och Danmark kan ligga på samma nivå i mörkblå ”Emissions Level”. En annan tabell i rapporten ger ingen ledning – Sverige har 10% lägre andel utsläpp än andel befolkning i världen, medan Danmark och UK har 50% högre andel utsläpp än befolkning, vilket borde ge Sverige ett enormt övertag:

Ett mysterium att vi ändå har samma ”Emissions Level” – tills man hittar en mer detaljerad förklaring:

Nu börjar det klarna något. Av det 30% mörkblåa utsläppen är bara 7.5% utsläpp per capita. Lika hög vikt ges energiproduktion per capita. Här är det givetvis bra, på grönt manér, att ha låg sådan, dvs det är bra med fattigdom. Sverige är uselt i den indikatorn, eftersom vi har så mycket ren elproduktion och exporterar energiintensiva varor med lågt CO2-innehåll. Här straffas vi rejält för den kärnkraft som gör klimatnytta även globalt. Man är helt öppen med det i metod-beskrivningen (sidan 7):

Under the assumption that energy will never be abundant, this indicator is an important complement to ‘CO2 emissions per capita’. This indicator also takes into account energy that has been supplied by low-carbon but possibly non-sustainable technologies such as nuclear power and/or large hydropower.

Suck.

Gröna förnybart-tårtbiten är även den symptomatisk. Återigen straffas vi (eller får inget tillgodoräknat) för kärnkraft. Märkligt också att man har 4x högre vikt på trend än på nivå. 50-50 mellan nivå och trend hade varit mer rimligt, likt de andra subindexen. Men ta ett djupt andetag nu, så tar vi det riktigt galna:

Betrakta ”Development of Emissions”. Jag kan köpa att man vill premiera utveckling och vill premiera minskning på många olika områden framför minskning på bara ett område. Det jag däremot INTE kan köpa är hur man behandlat den största del-tårtbiten, ”CO2 Emissions from Electricity and Heat Production”. I metod-beskrivningen förklarar man utan att skämmas att man behandlar kärnkraft som om det vore kolkraft. (sidan 11):

”In the category ‘electricity and heat production’, emissions from electricity generation are considered. As a high-risk energy source, nuclear power is taken into account with socalled “risk equivalents per energy unit” (which are roughly equivalent to the emissions of a modern coal power plant). 

Jamen skit i klimatet, då! Tänk bara på era gröna 70-talsdogmer. Gör det! Ursäkta utbrottet, men det här är ju bara för dåligt. Indexet mäter alltså inte faktiska klimatåtgärder, utan hur grön svansföring man har på energiområdet. Det är en enorm skillnad!

Det finns en annan intressant sak att lägga märke till. Kina har klättrat i rankingen till den lägsta icke-röda positionen. Att Kina hamnar där och inte näst sist, efter Saudiarabien, beror på att Kina tycks vara bäst av alla rankade länder i ”climate policy”, den orangea delen av stapeln:

Hur sjutton kommer man fram till att Kina av alla länder har bäst klimatpolicy!? Kalla mig gärna konspirationsteoretiker, men jag misstänker att några väl valda personer helt enkelt fått lagom stora mutor. Apropå det har Taiwan, ”Chinese Taipei” i rankingen, fått betydligt sämre total än Kina, fast Taiwan givetvis är betydligt bättre exklusive ”climate policy”.

Nå, vad drar vi för slutsats av allt detta? En slutsats är den jag redan dragit: Det finns ingen självständig klimatrörelse – den gröna rörelsen fortsätter ockupera frågan och förhindrar avgörande framsteg. En annan slutsats drog den insiktsfulle ekonomen Ronald Coase för flera decennier sen: ”If you torture the data long enough, it will confess”.