Kärnkraftens olidliga lätthet

(Tack till signaturen heasm för impulsen att skriva detta.)

En del hävdar att kärnkraften är alldeles för dyr för att lösa världens energiproblem. De som hävdar detta har uppenbarligen inte gjort några överslag.

Världen drog cirka 16.6 TW termisk energi förra året medan senaste finska reaktorn ska producera cirka 4.5 GW termiskt. Därför krävs cirka 3700 reaktorer för att gå över nästan helt till kärnkraft, vilket innebär att om vi bygger vi 60 om året så är det ungefär lagom med tanke på deras livslängd på 60 år. (Vi har ju lite vattenkraft mm också.)

Kineserna bygger enligt egen utsago för 25 mdr, medan finnarnas fiasko kan gå på 100 mdr. Låt oss pessimistiskt anta att massproduktionen ligger mittemellan, på 50 mdr stycket. Med 60 reaktorer per år blir totalsumman alltså cirka 3000 miljarder/år. Det låter ju fruktansvärt mycket, men är det det? Nej, 3000 mdr är cirka:

  • 400 kr/människa.
  • 0.6% av världens BNP.
  • En sjättedel av värdet av oljeproduktionen i världen.

En alternativ beräkning: Om en reaktor tar fem år att bygga så måste vi hålla igång 300 byggen i världen vid varje tidpunkt för att få 60 klara varje år. Med 7.2 miljarder människor så måste varje grupp av 24 miljoner människor i världen driva ett reaktorbygge, och sätta igång med ett nytt så fort det förra är klart.

År 1979 så höll Sverige på med sex reaktorbyggen samtidigt på 8.3 miljoner man, dvs vi höll igång ett bygge per 1.4 miljoner invånare. Sverige har alltså demonstrerat en förmåga 24/1.4 = 17x större än vad som krävs för att man ska gå över till kärnkraft. Jovisst, EPR-reaktorn är lite fetare, men det var också 35 år sen vi gjorde bedriften och vi ansträngde oss knappt.

6 tankar kring ”Kärnkraftens olidliga lätthet

  1. Roligt att du tog upp det!

    Förhoppningsvis kan fakta bli som dropparna som urholkar stenen. Jag tycker det är frustrerande att läsa alla dessa känsloargument mot kärnkraft där det man inte riktigt förstår blir farligt.

    Ett problem tror jag är att journalister (ofta ”rödgröna”) inte är så bra på matte. Ett exempel är t ex: http://www.svd.se/nyheter/stockholm/nytt-hotell-och-bostader-vid-centralen_3419170.svd där journalisten inte tycker det är orimligt att bygget kostar en miljon (borde nog vara miljard). Detta kan säkert vara ett slarvfel men ofta verkar de oförmögna att göra en grundläggande rimlighetsbedömning. Detta får konsekvenser när de skriver om energiproduktion där talen är stora och journalisten inte kan hålla isär mega, giga och tera med följden att orimligheten att ersätta kärnkraften med ”förnybart” inte är uppenbar för skribenten.

  2. Roligt med din blogg förresten!

    Hoppas många hittar hit och att du orkar hålla uppe frekvensen och nivån på inläggen.

    1. Tack! Jag tror frekvensen just nu inte är riktigt hållbar långsiktigt, tyvärr.

  3. Diskussionen om kärnkraft är intressant, men tyvärr blockerad av de flesta politiker och media med oseriöst ”tyckande”. Jag har periodvis följt diverse inlägg från vetenskapsmän och forskare om 4:de generationens kärnkraft och finner den högintressant. I synnerhet de forskningsprojekt som tar sikte på att återanvända vårt kärnavfall med ”olidligt” lång halveringstid. Det är oansvarigt att lämna detta skräp efter oss till kommande generationer.
    En del forskare hävdar att en sådan process teoretiskt skulle förse Sveriges totala energibehov i 250 år med vårt befintliga kärnavfall och restprodukten ha en halveringstid på ca 500 år vilket i detta sammanhang är hanterbart.
    En annan väg är utvecklingen av solenergi, men ett orealistiskt storskaligt alternativ i ett solfattigt land som Sverige. Så enligt min uppfattning är det forskning och utveckling av kärnkraft som gäller och helst i den riktning som angivits ovan. Mer information om detta högintressanta ämne finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rde_generationens_reaktor

    1. Framöver kommer blogginlägg om gen4-reaktorer också. Min grundinställning är dock att även om gen4 har läckra tekniska karaktäristika och i princip plockar bort behovet av gruvdrift och slutförvar, så behöver vi bygga det vi har idag. Den vanliga lättvattentekniken är bra nog och vi behöver skala upp den nu. Det finns ingen tid att förlora och ”perfect is the enemy of good”.

      Om vi gräver ner kärnavfallet så lämnar vi det inte till kommande generationer, så det är ansvarigt och bra.

      När det gäller halveringstiden för fissionsprodukter så ligger den mellan 0 och 97 år för de flesta isotoperna. Sen har vi ett stort tidsgap till 7 fissionsprodukter med halveringstid på 150,000-24 miljoner år, men de utgör en liten minoritet och är väldigt snälla betastrålare med ingen eller låg gamma-aktivitet, så dem brukar man ofta bortse ifrån.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *