Upp till 100x fler coronadödsfall i Sverige att vänta

Sydkorea fortsätter vara mitt favoritland när det gäller corona-statistik eftersom de smittspårat och testat allt som rör sig och dessutom snart är klara med första vågen av epidemin. Varning: Det bärande antagandet i det här inlägget är att Sydkorea har mycket låga mörkertal i åldersgruppen 60+.

Sydkorea har publicerat konstaterat smittade samt dödsfall per ålderskategori. Om vi kombinerar det med landets invånarantal, så kan vi räkna ut dödligheten i covid-19 när åldersfördelningen av smittan motsvarar åldersfördelningen i landet:

Först multipliceras invånarandelen per åldersgrupp med dödligheten i gruppen för att få fram en dödlighet (sista kolumnen) som andel av alla invånare. Summan på 1.9% är dödligheten om smittan fördelar sig åldersmässigt neutralt (eller om alla i landet smittas).

Notera att eftersom 92% av dödsfallen i Sydkorea skett i åldersgrupperna över 60 år, så är uträkningen ovan närapå okänslig för mörkertal av smittade i yngre åldrar! Sannolikheten att det finns ett signifikant mörkertal i äldre åldrar är låg eftersom 60-plussare får rejäla symptom och eftersom Sydkorea jobbade hårt på att få så många som möjligt och särskilt alla kontaktspårade att testa sig.

För Sverige kan vi göra motsvarande uträkning under antagandet att dödligheten per åldersgrupp är samma som i Sydkorea, dvs att vi är ungefär lika friska och får lika bra vård. Det blir såhär:

Här ser vi alltså att Sverige har betydligt äldre åldersstruktur och därmed får en hög dödlighet på ca 2.6% vid åldersneutral smittfördelning (eller om alla i landet smittas). Sverige rapporterar i princip samma dödlighet bland 80+ och något högre dödlighet i lägre åldersgrupper, vilket jag skulle gissa främst beror på mindre testning.

Om covid-19 har en hjordimmunitetsnivå på 80% och får en åldersneutral smittspridning så kan vi förvänta oss ungefär 2.6% * 80% * 10,327,589 invånare = 215,000 covid-döda, dvs ganska exakt 100x fler än vi hittills kommit upp i enligt dagens svenska statistik.

  •  
  •  
  •  
  •  

11 tankar kring ”Upp till 100x fler coronadödsfall i Sverige att vänta

  1. Jag är ledsen, men det är matematiskt fel att summera procentsatser på det viset. Hade du delat upp statistiken i häften så stora åldersintervall hade du fått dubbelt så många siffror att summera och alltså dubbelt så stor dödlighet vilket jag hoppas du inser inte är rimligt.

    1. Tack för din kommentar, Jonas, men du har fel. Procentsatserna jag summerar är andelar av befolkningen, och dessa hade varit ca hälften så stora om jag hade haft dubbelt så många intervall. Jag tar på mig ansvaret för dålig rubriksättning av sista kolumnen, men jag beskrev ändå vad jag gjort i stycket efter första tabellen, så om du läser igen så tror jag att du förstår. Fråga igen annars!

      1. Mycket intressant.

        Du har möjligen inte möjlighet att göra motsv analys med de senaste årens influensastatistik från SCB per ålders- kategori på liknande sätt?

        En stor missuppfattning som jag uppfattar dagligen är att man inte i klarspråk påpekar att ett stort antal människor kommer att dö utifrån kända Dödlighetsdata.

        Bara i gruppen 80+ kommer sannolikt 126 000 att avlida enl din/sydkoreas modell och det är således förväntat, om än oönskat.
        Att då folk hetsar upp sig över Sveriges strategi när hittills endast 2200 har avlidit är ju rätt märkligt och alltför tidigt.

        Det är ju först när personer inte kan få vård som ”oberäknade” dödsfall kommer att uppträda och som måste anses som de problematiska.
        Dvs om antalet insjuknade överstiger vårdens kapacitet och de potentiellt räddningsbara börjar avlida som grupp.

        1. Jag vill dock förtydliga liksom andra gjort, att alla dödsfall naturligtvis är enskilda tragiska livsöden. Både för den enskilde/a och för anhöriga.
          Men att det ju inte är frågan om vi kan undvika det utan mer hantera det så bra som det går för att minimera lidandet.

        2. Tack för din kommentar, Paul. Ja, man har ju någon sorts ambition att skydda riskgrupper, vilket isåfall skulle minska dödligheten, men jag är lite tveksam till att det kommer att visa sig realistiskt. Men hittills har väldigt få avlidit jämfört med det här virusets potential och jag håller helt med om att det är väl tidigt att bedöma strategierna.

          Kan du förklara lite mer om vad du tänkte att jag skulle göra med influensastatistiken och vad syftet vore? Jag vet inte om vi har någon lika bra smitto- och dödsfallsstatistik kring influensa som Sydkorea presenterar för covid-19.

    1. Scatterplotten är verkligen slående och absolut måste ålder spela en roll, men det finns ett otal faktorer som korrelerar med en åldrande befolkning.

  2. Bra post, men du gör två antaganden som känns väldigt konstiga:
    1) Hjordimmunitet vid 80% – den högsta siffra jag hört någon nämna i dessa sammanhang är 60%, känns det inte lite väl hårt att dra till med 80%?
    2) Eftersom en av grundpelarna i Sveriges strategi är just att ’skydda de äldre’, känns det märkligt att förutsätta en åldersneutral smittspridning. Även om Sverige misslyckats i viss utsträckning på ålderdomshem, så finns det väldigt många 80+ som själva klarar att hålla sig i tillräcklig karantän. Dessutom lär smittspridningen bli mindre i takt med att rutiner förbättras i äldrevården och mer adekvat skyddsutrustning finns tillgänglig.

    1. Tack för din kommentar. Det stämmer att jag har pessimistiska antaganden och min uträkning bör ses som något av en övre gräns eller ”potential” för viruset, så länge vi undviker överbelastning i sjukvården. Låt oss hoppas att vi kommer undan med hälften eller tillochmed ännu mindre! Med det sagt:

      Jag tror virusets smittsamhet underskattades särskilt i början och i mitt flöde är 60% ett ganska lågt estimat på flockimmuniteten. Exempelvis här finns uträkningar baserat på konstaterad smitta i olika länder och det slår kraftigt beroende på land. Men jag kan hålla med om att 80% är ett pessimistiskt antagande, inte minst med tanke på att vår nyfunna sociala distansering säkert kommer fortsätta gälla i någon grad tills ett vaccin finns.

      Sen är vi säkert överens om att flockimmuniteten inte en fast och permanent broms vid vilken sjukdomen plötsligt försvinner. Lokala utbrott kommer ske bland fickor av icke-immuna (och det tillkommer alltid unga som aldrig haft sjukdomen), så livstidsincidensen blir betydligt högre än flockimmunitetsnivån. Säsongsvariationerna på exvis förkylningar visar också att flockimmunitetsnivån varierar över tid. Ett vaccin kan förstås reducera problemet.

      När det gäller gamla så är det som du säger, att många 80-plussare klarar av att hålla sig isolerade, men frågan är om de orkar det på sikt. Till slut säger även de ”fuggit” och börjar umgås med sina barnbarn, och de kan förledas att göra det när flockimmuniteten uppnåtts. Rent allmänt när stora grupper säger ”fuggit” så ökar chanserna för viruset att spridas. Det kan bli ett väldigt segt förlopp när en successivt minskande social distansering medför en successivt stigande praktisk flockimmunitetströskel. Men visst, det är rimligt att riskgrupperna är bättre på att distansera sig.

      Ålderdomshemmen är ännu så länge mycket sårbara med hög personalomsättning och med avsaknad av tvångsåtgärder (då patienterna rör på sig delvis oövervakade och kanske inte kan förmås att förstå/minnas det olämpliga i detta).

      1. Tack för svaret – jag håller väl med dig i stort – den viktiga parametern är egentligen tid – hur lång tid tar det innan vaccin kommer och hur lång tid tar det innan folk säger ’fuggit’ 🙂

  3. Generellt sett så tenderar sjukdomsorsakande organismers evolution att gå i riktningen mot att minska påverkan på värdorganismen, då detta ökar sannolikheten för spridning.

    RNA-virus har en hög mutationsfrekvens och vi har nu lagt ett ännu starkare selektionstryck på detta virus att minska sin påverkan på värdorganismen, i och med uppmaningarna att hålla oss hemma vid minsta symptom på att vi inte mår 100%
    Det finns all anledning att anta att allvarligheten vad gäller de symptom som sars-cov-2 ger upphov till kommer att minska ju längre smittan finns bland oss och ju striktare vi är med att hålla oss hemma vid minsta symptom. De sydkoreanska siffrorna är en ögonblicksbild som troligen kommer att ändras.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *