Spilld energiproduktion

Om man antar att man har ett enda oflexibelt kraftslag som vind eller kärnkraft i systemet (resten flexibelt som naturgas eller vattenkraft) så kan man ställa sig frågan hur mycket av den oflexibla källan som ”ryms” i systemet, och hur mycket spill det blir, när man skalar upp den.

Första grafen här visar hur mycket av produktionen som ryms inom timvis konsumtion om man skalar upp kraftslagen. Detta är alltså simuleringar utgående från timvis produktion och konsumtion i Sverige 2018. Total konsumtion är 135 TWh, så mer än så ryms aldrig hur mycket man än producerar.Här ovan ser vi hur kärnkraften börjar ge märkbara överskott någonstans vid 100 TWh och att det krävs ca 160 TWh för att vara mycket nära att täcka förbrukningen på 135 TWh. Vindkraften börjar ge märkbara överskott redan runt 60 TWh och saknar rimlig potential att komma nära att täcka förbrukningen.

För större tydlighet kan vi istället titta på marginal-spillet, dvs hur stor andel av marginalproduktionen som inte matchar efterfrågan:Här syns avvikelserna tydligare och tidigare eftersom vi betraktar marginaltillskotten. Om vi redan har 100 TWh kärnkraft och bygger 10 TWh till (en reaktor ungefär) så kommer bortåt 12% av den extra produktionen inte matcha efterfrågan. För vindkraft är motsvarande spill ca 55%. Vi ser att vindkraften korsar kärnkraften vid ca 160 TWh, vilket beror på att kärnkraften, men inte vindkraften, är mycket nära att mätta behovet vid den produktionsnivån.

Om vi säger att vi kan tänka oss max 25% kärnkraftsspill på marginalen, så kan vi inte bygga mer än ca 120 TWh kärnkraft, vilket ger ca 116 TWh konsumtionsmatchande produktion. Det är ca 86% av konsumtionen. Motsvarande för vindkraft skulle ligga runt 50% av konsumtionen. I praktiken kan kärnkraften ges något mer utrymme då den inte är helt oflexibel – bränslebyten mm sker sommartid.

Resonemanget är förstås ganska teoretiskt och försummar exvis vattenkraftens inflexibilitet, som minimiflöden i älvar mm.

  •  
  •  
  •  
  •  

1 tanke kring ”Spilld energiproduktion

  1. Jag tror också vi kommer nära tyska realität snart.
    Snart kommer ”redispatch” och mer betald kraftreserv till sverige.
    Tyskland har förra år betald kring 10mdkr för att tyska vindkraft ska inte producera nånting för nätsäkerhet.

    Problem för mig är at det är at det är inte bara certifikat som är stöd men också at 1500KW anläggningar måste inte betala mer nätavgift än ett småhus och därigenom subventioneras vindkraft.
    Sen vill regeringen slopa anslutningskostnad för offshore vindkraft.
    Detta kostnad betala vi alla via nätavgift medan vindkraft sänker vår elpriser som man kan tro är bra men det kommer at bli kostsam när vattenkraft kanske vill snart har betald för el dom inte levererar längre men deras nytta för nätstabilität.
    Tyskland har många kraftverk betald på standby. I tyskland betyder vindkraft alltid co2 besparing men i sverige öka vindkraft co2 produktion, vi behöver 25MW effekt vatten/kärnkraft/kraftvärme. Eftersom bara kraftvärme har högre co2 än vindkraft producerar sverige per kwh mycket mer co2 än utan vindkraft pga co2 avtryck ligger nästan bara i byggnad.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *