Sol och vind i pionjärländer

Med nya BP-rapporten finns underlag att återigen ta en titt på hur sol och vind utvecklar sig i pionjärländerna, dvs de länder som har störst procentuell andel av respektive energikälla i sin elmix. Jag har hoppat över plutt-landet Luxemburg, samt även Litauen pga att landet importerar ca 70% av sin el.

Över en längre tidsperiod är det instruktivt att jämföra med kärnkraftens historiska tillväxt i pionjärländer.

För att få en bättre bild av solens utveckling måste vi zooma in och betrakta fler länder:

Inget land har klättrat högre än de ca 8% som Italien uppnådde redan 2014, vilket skär sig en aning mot narrativet att sol-el är tokbilligt och växer exponentiellt. Av de europeiska pionjärer som stått still länge har de rikare länderna Tyskland och Belgien vänt uppåt och kapat åt sig någon procent ytterligare, medan övriga fortsätter stå still. I Spanien och Italien verkar dock solcellsmarknaden vakna till liv något igen nu. Japan, Chile och Australien har fortsatt tugga på uppåt men åtminstone takten i Japan sjunker nu kontinuerligt pga sänkta bidrag.

För vind ser det ut såhär:

Som sagt, här är Litauen överhoppat pga extrem import, medan Danmark fått vara kvar trots att även det har ett visst underskott i elproduktionen och egentligen bara är en liten del av ett större regionalt elnät. De som inte förstår intermittensproblematiken ser förvisso inget problem med detta.

Irland har låg import/export av el och har växt till 27% vind-el år 2018, vilket visar på en bred potential åtminstone upp till den nivån. (Visserligen har Irland ovanligt goda vindresurser, men ändå.) Den iberiska halvön ligger still runt 20%. Tyskland och UK klättrar långsamt och närmar sig 20%-strecket. USA anses ligga i en vind-boom just nu då operatörer försöker få in mycket kapacitet innan en utfasning av federala subventioner, men i jämförelse med pionjärländerna växer marknadsandelarna relativt långsamt.

Globalt sett tog vindkraften 0.38% ny marknadsandel år 2018 och landar på 4.8%, medan solcellerna tog 0.43% ny marknadsandel och landar på 2.2%. Sammanlagt tog de alltså ca 0.8% marknadsandel. Kärnkraften växte som bäst 1984-1985 då den globalt tog ca 2% marknadsandel årligen.

  •  
  •  
  •  
  •  

7 tankar kring ”Sol och vind i pionjärländer

  1. Tack för en intressant blogg.

    Nu är ju inte Kalifornien ett land men de har 19 % solenergi, vilket är mer än det dubbla jämfört med ”pionjärerna”. De planerar dessutom att öka det ganska rejält framöver. Det kommer nog behöva lagras i batterier men de kan ju sånt där borta.

    1. De amerikanska delstaterna och deras regionala elnät är intressanta och det vore intressant att ha liknande översikter över pionjärer där. I fallet med Kalifornien finns det några saker värda att tänka på: År 2017 (senaste jag hittade) genererades ca 71% av elen i Kalifornien in-state, resten var netto-import. Det betyder att när 19% redovisas så handlar det om 13% av konsumtionen. I den givna länken anges förvisso att en del av importen var sol, men jag tvivlar på det – tror att det är import-nätets genomsnittliga mix snarare än en import-volym-viktad mix. Frågan är snarare hur mycket sol som dumpas på NorthWest.

      Sen har Kalifornen solinstrålning i världsklass. Det är inte bara Europa som har sämre solinstrålning utan även Sydamerika och de folkrika delarna av Asien (förutom i bergskedjorna). Jämför exvis PV-potential-kartan.

  2. Jag tror att någon form av intjäningsfaktor för respektive kraftslag blir en intressant parameter att följa kommande år. Tex momentan produktion x spotpris / årsproduktion x medelpris. Har sett några siffror från Tyskland där gaskraft och annan planerbar kraft ligger en bra bit över 1 och oplanerbar kraft ligger klart under 1. Kärnkraft i baslast ligger alltid nära 1. I takt med att prisvariationerna ökar kommer det att spela större och större roll när man producerar. Kommer inte på var jag sett siffrorna och vad faktorn heter, tyvärr. Kan ha varit här…

    1. Just det, det stämmer. Jag har skrivit inlägg om detta tidigare, bland annat . Det finns bland annat här för Tyskland (se sid 39). Slide-paketet är för 2017. Av någon anledning var siffrorna bättre för 2018. Det finns flera slidepacks här för olika år. De kallar det för ”market value factor”.

      1. Tittade på Sverige för januari-maj 2019 och samma fenomen finns tydligt även här, om än i begränsad utsträckning. Högst värde för vattenkraft i SE1 (1,055) och lägst för sol och vind i SE1 (0,922-0,923). En skillnad mellan ett snittpris på 42 öre/kWh för sol och vind i SE1 till 48 öre/kWh för vatten i SE1.

  3. Ser i dagens expressen en tabell som antyder att kärnkraft släpper ut mindre koldioxid per kilowatt än vind och bio. Nu tvivlar jag personligen på klimatoron men jag blev nyfiken ändå. Har du jeppen något insatt att tillägga?

    1. De hänvisar till SKGS, basindustrins kraftsamarbetsorganisation, som i sin tur anger dessa siffror utan källa. Trevligt att basindustrin citeras i dessa sammanhang, men jag brukar använda OpenEIs översikt och harmonisering av livscykelanalyser och där hamnar kärnkraft och vindkraft ungefär lika på runt 11-12 gram.

      3 gram eller 12 gram kan kvitta, tycker jag, inte minst pga bootstrapping. Väldigt förenklat kan man se det som att livscykelutsläppen L = U/E där U är samhällets snittutsläpp per kWh och E är kraftslagets EROEI. Om vi antar att vi ändå behöver göra ett genomgripande samhälleligt skifte till fossilfri energi för att sänka U till exempelvis en tiondel så medför det att livscykelutsläppen för vind och kärnkraft även de reduceras till en tiondel. Dvs om kärnkraft/förnybart får driva byggandet av ny kärnkraft/förnybart så blir det knappt något kvar.

      Förnybart-entusiaster brukar framhålla att vind och sol förbättras successivt och man kan förvänta sig att gamla livscykelanalyser är inaktuella på så vis att utsläppen är lägre idag. Det må vara sant, men utsläppen är som sagt ändå så små att de inte spelar någon roll. Elefanten i rummet är istället vad slumpkraften måste paras med för att skapa baskraft. Tyskland drar exempelvis in Nordstream 2 med 55 bcm naturgaskapacitet, vilket motsvarar ungefär halva landets elproduktion.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *