Energi vs el

Det är ganska vanligt i debatten att se energi och el jämföras på ett tokigt sätt och tyvärr är det ganska omständligt att förklara hur det istället bör göras. Därav denna bloggpostning (alla grunddata enligt BP Statistical Review of World Energy 2016):

Grafen nedan visar Sveriges primärenergiproduktion per energislag, totalt 53 Mtoe (miljoner ton olje-ekvivalenter), plottat direkt från data i fliken ”Primary Energy – Cons by fuel” i BPs excelark.

primary-energy-2015

Som synes är kärnkraft + vattenkraft över 50% tillsammans, utan att räkna in vindkraft mm. Elproduktionen upptar alltså mer än hälften av energiproduktionen i Sverige. Detta är en bra och rättvisande jämförelse!

Nu till det som gör det förvirrat: Enligt samma källa producerar Sverige 170 TWh el, men om vi konverterar svensk totalenergi på 53 Mtoe till TWh så blir det 616 TWh. Det ger vid handen att elen i Sverige bara utgör 170/616 = 28% av totalenergin. Nyss sade vi att det var över 50%. Hur kan det bli så?

Det finns egentligen två skäl. Den första är att i primärenergigrafen ovan räknas kärnkraftens förluster in. Verkningsgraden är bara cirka en tredjedel. Det kan tyckas knäppt att räkna in förluster, men det är tvärtom fullt logiskt. När vi pratar energiproduktion så ska all produktion räknas in. Kolkraftverk och gaskraftverk har liknande förluster. Olja, som främst används i motorer, har liknande eller sämre verkningsgrader i omvandlingen från termiskt energiinnehåll till mekaniskt arbete. Det enkla och logiska är därför att räkna all energi.

Det andra skälet är att om icke-termiska energikällor som vattenkraft, vindkraft och solceller jämfördes rakt av med termiska energikällor så skulle exempelvis svensk vattenkraft se mycket mindre ut än svensk kärnkraft, trots att vattenkraften producerar mer energi åt användarna. Därför har man (de flesta) bestämt sig för att räkna upp sådana energikällors produktion vid primärenergijämförelser. BP skriver det som: ”Converted on the basis of thermal equivalence assuming 38% conversion efficiency in a modern thermal power station.” Man dividerar alltså sådana energikällors produktion med 0.38 för att få fram en jämförbar primärenergimängd.  Detta kallas även för att ”justera med avseende på energikvalitet”.

Alltså, även om elens energiinnehåll är ca en fjärdedel av totalenergins i Sverige, så används mer än hälften av primärenergin inom elproduktionen. Det förra ligger i kategorin värdelöst vetande, medan det senare är något som ger förståelse!

I världen som helhet går cirka 41% av energin till el och man kan se tydligt att mer utvecklade länder tenderar att låta en större andel av energin gå till el. Elandelen ökar dessutom stadigt – år 1990 gick bara ca 33% av världens energi till elproduktion.

  •  
  •  
  •  
  •  

8 reaktioner på ”Energi vs el

    1. Och om man summerar Svenska Kraftnäts timvisa statistik 2015 så blir det bara 153.5 TWh. Svenska kraftnät skriver såhär om sin statistik: ”OBS! Rapporten baseras på SvK balansavräkning. Landets tot. produktion och förbrukning är underskattad pga dold prod. t.ex. industrimottryck.” När jag jämför delposterna, så redovisar SvK 7 TWh ”övrig värmekraft” medan BP har 27 TWh på posten ”other renewables”. Jag skulle kunna tänka mig att det handlar om egenkonsumtion inom pappersindustrin, ffa. BP har också något högre siffror för kärnkraft, nära 3 TWh extra, och det skulle kunna bero på att SvK räknar levererad energi och BP räknar producerad energi. Dvs SvK tar inte med det som förbrukas inom verket. Det här är lite spekulativt från min sida, förstås.

    1. Tack för tipset! Jag har sett den i mitt flöde tidigare men inte riktigt hunnit granska den.

      1. Tillägg: 25 juli kl 09.00 vindkraft 0,8% och kärnkraft 44% enligt svk, högtryck med svaga vindar. Tur att det inte var i februari.

  1. Hej,

    Lite OT i denna tråd men kommer det någon analys av årets Earth Overshoot Day?

    Mvh
    Yergen

    1. Hej! Njae, det hade kanske varit bra, men jag hann inte med riktigt i allt semestrande. Av det jag har sett i nyhetsflödet så har de inte ändrat på något särskilt, så förra årets kritik står sig. Jag ska se om jag hinner med bättre nästa år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *