Stillastående BNP per capita?

Cornucopia har bloggat om att BNP per capita i Sverige inte ökat under Alliansen och kopplade förstås detta till peak oil. Det stämmer att BNP per capita inte ökat, men orsaken ger jag inte mycket för. En peakare söker förstås inte särskilt länge, men vi andra kan ju diskutera orsakerna mer förutsättningslöst.

Okej, vi har blivit 6% fler och fått 6% högre BNP, vilket innebär att BNP per capita stått still. Fair enough. Men om vi granskar data lite närmare ser vi att befolkningen i typisk arbetande ålder, 18-64 år, ökade bara med 4%. Det innebär alltså att ökande livslängd börjar ta ut sin rätt. Per person person i åldern 18-64 ökade BNP en aning.

En annan möjlig orsak är integrationsproblem och den sannolikt lägre produktiviteten hos personer med utländsk bakgrund. Sveriges befolkning ökade med 532,000 personer under perioden (2006-2013) medan antalet med utländsk bakgrund ökade med 475,000 personer. Andelen personer med utländsk bakgrund ökade från 16.7% till 20.7% under perioden, allt enligt SCB.

Inte så illa ändå. 6% tillväxt trots försämrad demografi och en befolkningsökning med nästan helt utländsk bakgrund. Det mesta tyder på att personer som under hela perioden varit i arbetsför ålder och bott i Sverige ändå har fått en skaplig reallöneutveckling.

Om vi ser oss om i världen så kan vi se att enligt Eurostat har Sverige haft en bättre utveckling än de flesta jämförbara länder. Exempelvis har Sverige utvecklats bättre än USA, Japan och EU. Just detta motsäger förstås inte Cornus peak-oil-förklaring, men vi kan se att det finns lite liv kvar i liket ändå. Och i världen som helhet har den reala tillväxten varit hygglig, 3-5% per år (medan befolkningen ökar ca 1%) förutom under 2009 då finanskrisen drabbade som hårdast.

  •  
  •  
  •  
  •  

26 reaktioner på ”Stillastående BNP per capita?

  1. När ett såpass stort land som USA kan ha betydligt högre BNP/capita så vore det konstigt om Sveriges inte skulle kunna öka.

  2. BNP/Capita siffrorna är beroende av inflationssiffrorna som inte trovärdiga. Utvecklingen är alltså sämre än vad även siffrorna säger.

    Utgifterna för långsiktiga behov (försvar, utbildning) har per capita minskat radikalt trots att att behoven ökat. (Putin och immigration). Vi har alltså prioriterat kortsiktiga utgifter och konsumtion mer under de sista åtta åren än tidigare. Utvecklingen är alltså sämre än siffrorna säger.

    Man har med RUT och ROT ökat konsumtionen av privata tjänster som därefter räknas in i BNP. Men jobbet utfördes förut också, skillnaden är bara att man nu räknar in dem i BNP. Utvecklingen är alltså sämre än vad siffrorna säger.

    Så visst. Tycker du 6% tillväxt är ok så är det naturligtvis en åsikt som skall respekteras. Miljöpartiet tycker antagligen siffran borde var ännu lägre.

    Jag tycker att sjunkande BNP per Capita trots ovanstående argument för att siffrorna är fejkade är väldigt dåligt.

    1. Jag är inte säker på att jag förstår din tes, riktigt. Att vi gjort omprioriteringar i vad vi lägger pengar på/producerar inom påverkar väl inte BNP direkt?

      RUT och ROT i all ära, men man ska nog inte överdriva dessas storlek i förhållande till BNP.

      Mitt ”inte så illa ändå” bör inte övertolkas. Min tes är inte att tillväxten under perioden varit ”ok”, utan att det inte är rättvisande att, som Cornu gör, hävda att vi står och stampar helt.

  3. En får också betänka att statsgränser är godtyckliga ramar för statistiska urval. De personer som flyttat till Sverige har sannolikt till största delen flyttat från en situation med radikalt lägre BNP/capita än vad de har idag. Vi har alltså höjt BNP/capita rejält ur det perspektivet.

    Den demografiska utvecklingen gör väl att behovet av utbildningsutgifter/capita minskar eftersom vi får en allt äldre befolkning? Att ROT och RUT-arbete utfördes tidigare får en nog backa upp med lite statistik innan en hävdar att det innebär fejkade siffror. Jag har en helt motsatt magkänsla , men väntar med spänning på siffror som visar på fakta.

    Avslutningsvis är väl en annan problematik just mätperioden. Börja perioden 2009 istället så blir bilden helt annorlunda.

    1. En invandrare som lever på det allmänna i Sverige (produktivitet noll) ökar knappast den globala BNP/capita mer än om samma person lever av arbete i hemlandet (produktivitet låg men över noll). De skattepengar som förbrukas hade kunnat användas till produktiva investeringar istället, t ex i förbättrade produktionsmetoder i invandrarens hemland.

      Behovet av lågutbildad arbetskraft är lågt i länder som Sverige. Däremot är behovet av kapital mycket högt i många länder av Sveriges invandrarländer.

      Om man vill höja världens BNP/capita är det nog nästan alltid mycket mer effektivt att flytta kapital än att flytta individer.

      1. Det är ju svårt att vara produktiv i sitt hemland om man får en 7.62 inborrad i skallen.

        Sedan är ju långt i från alla invandrare dåliga på att producera. Alla pizzerior, thairesturanger, tvätterior, skomakerior, frisörsalonger etc etc tallar för raka motsattsen.

        Åk ut till en byhålla så skall du allt se att det är en stor kaka white trash som super, knarkar och är allt annat en produktiva.

        1. Ja. Men de som ”riskerar en 7.62” – alltså flyktingar enligt Genevekonventionen – är en mycket liten andel. De utgör bara 10 % eller så enl Migrationsverkets statistik. Svenska media gör inte direkt vad de kan för att förmedla detta.

          Ja, ingen har påstått något annat. Men det har inte med saken att göra. Frågan var om invandringen resulterar i högre eller eller lägre BNP/capita i Sverige. Svaret är lägre, precis som jeppen skriver i inlägget.

          Det är mycket möjligt, men ”den stora kakan white trash” är redan medräknad i Sveriges jämförelsevis höga BNP/capita.

      2. Behovet av lågutbildad arbetskraft i Sverige är konstlat lågt. Vi har med skatter, bidrag, kollektivavtal mm sett till att en del lågproduktiva inte kan jobba.

        För att det ska bli intressant att injicera kapital produktivt i många länder krävs det att länderna förbättrar sina institutioner och lagar i en mer marknadsliberal riktning, vilket tyvärr sällan är snutet ur näsan utan är ganska tuffa generationsprojekt.

        Även om det måhända är som du säger, att det är effektivare att flytta kapital än individer, så är det utan tvekan lättare och snabbare att flytta individer till produktiva och kapitalstarka miljöer än att göra dysfunktionella miljöer produktiva och kapitalstarka.

        1. Håller med jeppen i att behovet av lågproducerande är konstlat lågt idag.

          Är däremot nyfiken på din uppfattning om hur det kommer ligga till på längre sikt. Är du av uppfattningen att kreativ förstörelse i form av alltmer avancerad automation även i framtiden kommer att leda till nya och bättre jobb för den stora massan, eller anser du (liksom jag) att ett mycket tänkbart scenario på lång sikt blir att fler människors tjänster förlorar sin efterfrågan (jämför med hästar efter att bilen slog igenom – de har inte fått ny användning i ekonomin utan deras population har krympt kraftigt till en hobbymässig stationärnivå).

          Som jag tidigare nämnt i kommentarer här på bloggen tenderar jag att hålla med liberaler utan att identifiera mig som en ideologiskt, helt enkelt därför att ideologier är tumregler och jag hellre förlitar mig på pragmatisk empirism. En fråga där jag tror jag skiljer mig från libertarianer (rätta mig om jag har fel) är att jag anser att kapitalfördelningens mekanismer måste uppdateras om teknikutvecklingen leder till att en större del av arbetsmarknaden blir oefterfrågad. Då behövs i min mening en garanterad basinkomst, medborgarlön eller dylikt för att alla ska få del av den nya större kakan.

          1. Jag tror att det finns hur mycket jobb som helst och att det kommer fortsätta vara så under överskådlig framtid.

            I viss likhet med dig har jag förr betraktat min libertarianism som en tumregel för goda utilitaristiska utfall, men på senare år har jag glidit över i att vara mer ideologiskt libertarian.

            De som vill dela med sig av sin ”kaka” är fria att göra det. Om det går att rösta fram fördelningspolitik så bör väl förespråkarna (en majoritet) istället kunna gå samman icke-statligt för att stötta de som behöver stöttning? Vi måste komma bort ifrån idén att någon annan måste betala eller att alla måste tvingas med i statens regi för att något ska fungera.

    1. Till Yergen:

      Självklart får kollektivet Somalier i genomsnitt högre inkomster om några av dem flyttar till Sverige. När de lyckas hitta anställning kommer de även att producera mer. Men siffran BNP per capita skall försöka mäta hur mycket samtliga boende i Sverige i genomsnitt producerar. Inte om en delgrupp börjat producera mer.

      Periodval är inte alls problematiskt. Vill man som du hitta en statistik som talar för att det förts en bra politik måste man välja 09 som startår och sedan mäta så kort tid som möjligt och inte ens då ser det bra ut.
      Ett enda hyfsat år och det var en rekyl…
      http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/

      Ingen kommer att kunna inte backa upp om RUT och ROT-jobben utfördes tidigare eller inte. Eftersom vi städade själva alternativt hade svart arbetskraft fördes det ju inte någon statistik man kan jämföra med. De som argumenterar för ROT- och RUT bidragen brukar dock själva påstå att arbetena tidigare gjordes svart eller att vi städade och målade själva. Och det var inte smutsigare hos mina bekanta på den tiden.

      Det bästa sist: ”Den demografiska utvecklingen gör väl att behovet av utbildningsutgifter/capita minskar eftersom vi får en allt äldre befolkning?”
      – Jag är mållös.

      1. Vill vi ha maximal BNP/capita ska vi stänga gränserna för folk med dåligt humankapital. Men om vi vill ge möjlighet för alla delgrupper att producera/konsumera mer, så är det bara att släppa in. Det senare framstår som ett vettigare mål.

  4. Gjorde några sökningar på real bnp/capita för Sverige och ett gäng andra jämförbara länder (dk, de, uk, us, no) på Wolfram Alpha och kunde rätt snabbt konstatera att kurvorna inte ger så mycket information om hur duktiga alliansen resp. sossar varit eftersom alla kurvor har varit närmast parallella under perioden (inte gjort någon närmare analys dock).

    Med dagens låga oljepriser tycker jag peak oil-ropande låter väldigt långsökt som förklaring. Nej, baksmälla från 2008 känns väl som den rimligaste förklaringen, är det någon som tvivlar på att världen inte återfått det förtroende för ekonomisk stabilitet som man hade innan recessionen?

    @Suris:
    Ja? Färre i skolgående ålder innebär mindre utgifter per capita för utbildning om kostnaden för en utbildningsplats är konstant. Bör stämma oavsett inflationskompensering eller ej. Tänk så här: Om fler är gamla växer det relativa behovet av exempelvis äldrevård gentemot utbildning vilket bör få till följd att utbildning tar en mindre post i statsbudgeten. Capisce?

      1. @Yergen och Rasmus:
        Sorry!

        Utbildning och försvar skall förstås i sammanhanget ses som ”användning” och inte produktion. Om vi konsumerar utbildning, försvar eller något annat spelar ut BNP-perspektiv ingen roll. Behovet av mer eller mindre av varorna är ur det perspektivet också irrelevant. Åtminstone på så kort sikt som diskussionen gällt.

        Däremot påverkas BNP ökar om vi kan sänka utbildningstid med bibehållen kvalité och frigöra studenter för arbete tidigare. Eller öka produktiviteten i utbildningen så att lärare frigörs för annat. Eller som i Sverige skrota värnplikten och i teorin få ett extra produktivt år per man.

        (Av detta har det sista gjorts och vi det finns hopp om ökad utbildnings-produktivitet med IT men sammantaget har de sista årens politik gjort väldigt liten skillnad.)

        – Jag tänker fel ibland.

    1. Ja, alltid svårt att veta hur det skulle gått med en annan regering. Sverige klarade sig hyggligt under finanskrisen, tillsammans med en del andra länder som höll en skapligt tight finanspolitik. Antagligen hade sossarna också klarat att hantera perioden utan större konvulsioner med tanke på skaplig enighet om just tight finanspolitik på sistone. Men jag har svårt att se hur det ur ett strikt ekonomiskt perspektiv skulle kunna vara annat än en nackdel att byta från Alliansen till en rödgrön regering.

  5. En sak som ingen tagit upp är mängden billig/gratis underhållning. Man skulle kanske kunna hävda att det finns ett stort och ökande antal sätt att fördriva sin tid på som inte kostar särskilt mycket, i och med gratis appar, hemsidor m.m., som inte ger något avtryck i BNP-siffrorna.

    1. Bra poäng. Samma med teknikutveckling. I BNP syns bara hur mycket pengar folk lagt på bilar, tv-apparater och mobiltelefoner. Inte hur mycket bättre dessa prylar har blivit eller att telefonerna numer är fyllda med gratis och billiga appar som inte fanns för några år sedan. Försäljning av diskmaskiner och automatiska gräsklippare finns med men inte hur mycket mindre obetald fritid folk lägger på hushållssysslor. Det finns rätt många brister i att bara naivt spegla samhället i BNP/capita. Dock talar ju trendbrott om att NÅGOT händer, så det är ändå intressant i viss utsträcknig.

      Men man måste ju titta på mer data innan man klär sin favoritbov i syndabocksdräkt. Att presentera tidsserier tillsammans med sitt vanliga narrativ närhelst man hittar trender som går i linje med ens världsbild, som cornu & co gjort är ju bara nonsens!

      1. Skrämmande nog så är det en hel del nationalekonomer som tror att vi har gått in i en tid där teknikutveckling och tillväxt är permanent och klart lägre än vad vi varit vana med de senaste 100 åren. Och nu pratar jag riktiga, forskande ekonomer, inte miljötokar.

        ‘Secular stagnation’ är en term i sammanhanget.

        1. Jag tror att de tyvärr kan ha rätt, men orsaken är isåfall inte brist på utvecklingspotential utan på att så mycket potentiell utveckling förblir orealiserad pga regler och byråkrati.

          1. Really? Är vi pessimistiska idag? 😛

            Håller med dig om att felaktiga regelverk och illa utformade incentiv kan bromsa utvecklingen inom ett område. Ibland, när de som lyckas få genomslag för sina åsikter har osedvanlig otur när de tänker kan det ju så klart få konsekvenser även för den globala ekonomin i stort. Det givna exemplet är väl de inkompatibla imperativen ‘hejda global uppvärmning’ och ‘stäng ned all kärnkraft’.

            Men då jag hört att optimister både har roligare och lever längre intalar jag mig att ingen väsentlig andel av den globala marknadsekonomin kan ägna sig åt otyglat vansinne hur länge som helst när det blir allt för tydligt att deras agerande går emot deras egenintresse. Det lär räcka att någon hittar vägen till snabbare tillväxt för att andra ska hänga på så småningom.

          2. Jag hoppas också på att länder konkurrerar institutionellt, men jag ser bara fläckvisa och mycket otillfredsställande tecken på det hittills. Jag sätter ett skapligt hopp till Kina, men att jag gör det är ett fattigdomstecken i sig. Var är resten av världen?

            Om en afrikansk nation, exempelvis, vill bygga kärnkraft, så säger IAEA mfl glatt åt dem att: ”Men vad kul, vi skickar ett expert-team som hjälper er att bygga upp er kontroll- och tillståndsbyråkrati så den är minst lika bra som västerlandets!”. Afrikanerna svarar: ”Vad bra, vi behöver se till att det blir rätt från början.”

            Det finns en inneboende logik i att allteftersom ett land skaffar sig högre välstånd så börjar man konsolidera och sälja på medborgarna trygghet genom att öka regelmassan. Detta tycks ske såpass tidigt att det kommer före ländernas förmåga att bryta ny mark.

      2. Det var lite det jag ville få fram med att påpeka att både statsgränser och periodval är godtyckliga begränsningar i urvalet. Det är lätt hänt att en anpassar urvalet efter sin slutsats, istället för tvärtom. Du har naturligtvis rätt ovan i att det vore mer effektivt att flytta kapital istället för människor i många fall, men det var inte min poäng. Troligtvis har utomeuropeiska invandrare från 2006 som grupp ett högre bidrag till bnp idag än vad de hade i sitt hemland. Åtminstone om en gör urvalet så att det passar :)…

        Sedan är BNP/capita naturligtvis bara ett av många mått på utveckling. Det är absolut inte heltäckande på något sätt, men det ger en god indikation på ekonomisk utveckling. Om en börjar använda det som ett detaljerat mått så blir det snabbt fel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *