En ideologiskt låst person känns bäst igen på att alla fakta, positiva, negativa och mittemellan, av henne görs till redskap för att driva en och samma tes. Den krasch i oljepriset vi sett senaste halvåret, från $110/fat till $50/fat, har provocerat fram precis ett sådant beteende från många medlemmar i peak oil-sekten. Förut, när oljepriset var högt, var det ett bevis på att oljan var sällsynt och snart skulle peaka. Nu, när oljepriset kraschat, påpekar man att prospektering och borrning därmed kommer minska, vilket bevisar att oljan snart kommer peaka.
Professor Aleklett, svensk nestor inom peak oil, spekulerar nu i att vi kan få se global peak oil under 2015. Men en vettig människa skulle knappast se en priskrasch som ett tecken på att varan blir sällsyntare! En stark orsak till priskraschen är förstås USAs skifferolje-fält, där frackingteknik och horisontell borrning fått oljeproduktionen i USA att öka mycket brant.
Cornucopia och många andra i peak-oil-lägret tycks se just frackingrevolutionen som en personlig förolämpning. Det är inte så konstigt, på ett sätt, för när man lagt ner så mycket prestige i en fråga blir det självklart jobbigt när verkligheten kommer och slår undan benen på en. Cornu har regelbundet gjort olika utfall mot frackingrevolutionen och upprepar, som ett mantra, att den är ”en skönlitterär berättelse”.
Den i särklass brantaste produktionsuppgången i USAs historia, som under bara 6 år nästan helt återhämtat ett 40-årigt fall i oljeproduktionen och som lagt till 4 miljoner fat oljeproduktion per dag, är verkligen ingen ”skönlitterär berättelse”. Det är ett extra Iran! Priskraschen nu bör tolkas som att marknaden erkänt/insett att $110 inte längre behövs för att tillgodose en ökande efterfrågan.
Visst är det så att ett lägre oljepris kommer hämma den fantastiska tillväxt vi sett inom frackingen, och det kommer fördröja exploateringen av enorma skiffer-fält i andra delar av världen. Men Cornucopia vilseleder också ständigt kring kostnaden för skifferolja. I själva verket är utvinningskostnaden, borrning + drift, i storleksordningen $20/fat i mogna skiffer-regioner i USA. Det har inneburit att oljebolag, enskilda oljearbetare, markägare och delstater tidigare kunnat dela på enorma $80-$90/fat i vinst. Om man nu sänker förväntningarna och kommer överens om en ny fördelning mellan sig, finns trots allt fortfarande en vinst på $30 kvar att dela på. Det finns också givetvis vissa incitament att vänta på bättre tider och högre priser.
Oljeproduktionen har växt mycket långsamt det senaste decenniet och traditionella marknader i väst har fått ge upp en del oljekonsumtion i konkurrensen med Kina och andra tillväxtmarknader. Men det är ändå på tok för tidigt att ropa peak oil. Det är många i världen som inte har bil än, befolkningen växer fortfarande, liksom ekonomierna. Det betyder att efterfrågan på olja kommer fortsätta trenda uppåt och det finns gott om fossiler i marken för att tillfredsställa den efterfrågan. Vi får vänta och se vilka prisnivåer det kräver långsiktigt, bara. Den utveckling vi ser nu tyder som sagt på att $110 inte behövs, men kanske är $50 för lågt. Vi får se.
Under tiden kan vi njuta av lägre transportkostnader och dessutom kan vi ta fram popcornen och se om korrupta statsapparater i Iran, Ryssland och Venezuela klarar av ett betydligt lägre inflöde av gratispengar. Men peak oil? Glöm.
Om du som du tidigare skrivit tror på klimatteorierna borde du väl låta mindre nöjd och sticka in ”Tyvärr kommer vi inte att få se något Peak oil ännu på ett bra tag”?
För att skriva något gladare tror jag, kanske tekniknaivistiskt, att vi inte nödvändigtvis skall behöva glömma Peka oil i närtid. Även om skifferoljan motsvarar ett Iran är det ganska liten volym jämfört med att antalet asiatiska konsumenter ökat med miljarder. Därför är det inte troligt att skiffer oljan är den största orsaken till prisfallet. Däremot är de framsteg som görs och förväntas inom teknik för bilar och elproduktion och annat en enorm förändring. Naturligtvis kommer framstegen att bromsas av shaletekniken men förhoppningsvis inte så mycket att den sammanlagda oljeutvinningen fortsätter öka.
Låt oss hoppas att Aleklett får fortsätta inbilla sig att han hade rätt 🙂
Jag tror att vi kanske, kanske har peakat oljan per capita i världen. Men jag är inte så ledsen att oljan fortsätter växa en aning något decennium eller två ytterligare, eftersom energislaget är såpass nyttigt och svårt att ersätta. Kolet och det mesta av naturgasen däremot borde ersättas med kärnkraft asap. (Och det skulle antagligen bli resultatet om vi införde verksamma CO2-skatter.) Skulle shale-oljan försvinna från marknaden (eller motsvarande volym) skulle oljepriset dra över de $110 vi såg innan kraschen.
Tack för ännu ett bra inlägg. Det var ju just under ett cornu inlägg om skifferoljans prod kostnad som du påpekade att hans siffror inte stämde. Han vägrade erkänna och visade hur trångsynt han är.
Har du twitter jeppen?
Ja, precis, Cornu blev väldigt tyst där. Nej, ingen twitter.
Rekommenderar denna om du inte läst den redan:
Prevented Mortality and Greenhouse Gas Emissions from Historical and Projected Nuclear Power
http://goo.gl/6z6qb
Den hänvisar jag till ganska ofta. 🙂
Här berättar Kjell Aleklett för miljöpartister att oljan ska nå peak 2010. De klappar händer.
https://www.youtube.com/watch?v=GKjgeol0Uy8&feature=related
Ja, ganska många gröna verkar vara peakare. Det är också slående och beklämmande hur många som använder uranets ”ändlighet” som ett argument mot kärnkraft, och som är övertygade om att dagens publicerade uranreservsiffror säger något om kärnkraftens skalbarhet.
På ett klimatmöte är applåderar de så klart om hoppet väcks att oljan skall ta slut.
As största fel är att utmåla en eventuell Peak som ett problem när den tvärtom vore något bra.
Varifrån har du fått siffran 20 $/fat för produktion av skifferolja? Har du någon referens för detta?
Det finns även uppgifter om 60-80 $/fat från andra håll tex cornucopia. Det verkar som om ni räknar på olika saker. Den högre siffran inkluderar tex kanske landhyra som du tex exkluderar i din kostnad. Har du någon förklaring till dessa olika kostnadsuppgifter?
Cornu kan inte skilja på kostnader. http://goo.gl/Ho32Rk
”On average, the fiscal costs in Canada are about half (56%) of the combined CapEx-OpEx value. In the US the fiscal cost is about the same or higher (111%) than the CapEx-OpEx value.”
Jag är snål. Verka vara betalartikel. Finns ingen annan referens kring en beskrivning av kostnaderna/fat?
Googla ”NORTH AMERICAN RESOURCE VALUE — 2: NORTH AMERICAN TIGHT OIL PLAY ECONOMICS COMPARED”. (Ofta slipper man betalväggar när man klickar genom google.)
Där kommer du se en shalekostnad (capex + opex) på cirka $20 totalt för de bra fälten (exempelvis median på 13.33 + 5.80 för Eagle Ford i Texas). Resten är markleasing, skatter och vinst. Som f4nat1ken påpekade är skatterna högre än capex+opex, syns också i artikeln. Notera också att det där var för ett par år sen. Tekniken har utvecklats sen dess och nu kommer löner, hyror för drillriggar mm att gå ner när branschen svalnar av. Capex+opex är alltså troligen ännu lägre idag.
Cornu tror ju att det kostar 60-80 dollar per fat att få upp oljan. Men stora delar av priset är ju sockervadd.
Det är inte bara cornu som tror kostnaden ligger på 60-80. Du förklarar den högre kostnaden med att de inkluderar en massa sockervaddskostnader. Det är möjligt. Vem tar då detta sockervadd (vad går det åt till) och hur har det kunnat bli över till så mycket sockervadd på en konkurrensutsatt marknad?
Kostnader är inte så lätt och lämnar över en del möjligheter till misstag, önsketänkande och bluffmakeri. Periodisering och avskrivningar kan ex spöka en hel del. Är inte så insatt i oljebolagens redovisningspraxis. Avskrivningstakten för en nyborrad skifferoljebrunn påverkar tex kostnaden. Geologerna har väl kanske i nuläget bra kolla på detta. Sedan kan man ju fråga sig om redovisningsekonomerna pratar med geologerna. Osv.
Vet inte hur det fungerar själv. Men hoppas att någon här är insatt och kan ge ett svar kring vad som är rätt och fel kring skifferoljekostnaden/fat och varför de som påstår något annat har fel.
Man blandar ihop kostnader, som sagt. Utvinningskostnaden är cirka $20, resten är markleasing och skatter. Kan stat, markägare och borrare gå med på en ny uppdelning av $30 (vinsten mot oljepriset idag) så kan shale-utvinningen fortsätta. En del förstår inte att separera dessa kostnader, en del vill inte separera dem. Jag snackade med Cornu om detta men han stoppade huvudet i sanden och fortsätter han köra vilseledande siffror i senare inlägg. Se kommentarstråden här:
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/vad-kostar-skifferolja-att-utvinna.html
Ja, det är otroligt att skatterna utgör en så stor del av kostnaden. Det är ju trots allt USA med ett generellt sett lägre skattetryck. Markhyran bör vara marknadsbestämd och därmed flexibel så den är kanske inte att benämna som regelrätt sockervadd. Jag förmodar att det inte bara är de vanliga skatterna på bolag som gör kostnaden så hög utan även någon slags mineralutvinningsskatt. Möjligen har det offentliga tagit på sig en del utgifter för vägar och pipe-lines och annan infrastruktur för att möjliggöra skifferoljeutvinningen, så skatterna kan väl till viss del vara rättmätiga. Men marginalen ser onekligen tilltagen ut.
Vore intressant att se motsvarande kostnadsuppdelning av konventionellt utvunnen olja. Drabbas de av samma skatter? Skifferoljan bör ha högre capex+opex än vanlig olja enligt sunt bondförnuft.
@jeppen : Är skifferoljeintresset kopplat till ditt jobb eller är det bara en obskyr hobby? Verkar annars som om du mest vurmar för kärnkraft. Man får intrycket att det är din egentliga bransch.
Det är energi i allmänhet som är den obskyra hobbyn. Jag är civilingenjör men jobbar inte i energibranschen utan i data/telekom.