Etikettarkiv: kärnkraft

Förnybart som ”Weapon of Mass Destruction”

Via Nextbigfuture: 2.5 miljarder människor lever med inomhuseldning av ved och kodynga för matlagning mm, med rök, cancer, luftvägssjukdomar mm som resultat. Det är förnybart och väldigt, väldigt dödligt. Det fixas förstås lämpligen med mer och billigare electricitet. Energi-utveckling korrelerar väl med HDI – dvs FNs mått för mänsklig utveckling:

WHO rapporterar om hur inomhuseldning dödar en kvarts miljon småbarn varje år bara i Indien (tabell 8) och det är bara en av effekterna på indisk hälsa. Greenpeace körde en informationskampanj i Indien efter Fukushima, riktad mot ett indiskt kärnkraftsbygge: ”Two months since Fukushima, the Jaitapur project has not been stopped” skrek de. Under dessa två månader hade alltså cirka 58,000 indiska barn dött av biomassa-eldande inomhus för matlagningssyfte. Greenpeaces propaganda är helt obscen och dödlig, eftersom den bidrar till att bromsa utvecklingen.

NASA har också i en relativt färsk rapport visat att kärnkraft räddar cirka 80,000 liv per år, och då har man bara jämfört med hur många som skulle dött om man skalat upp övrig elproduktion för att täcka kärnkraften. Senare rön har visat att detta troligen är en underskattning. Kärnkraften utgör bara drygt 10% av elproduktionen, så det finns lätt potential att rädda halvmiljonen liv årligen bara på elsidan, inomhuseldningen oräknad.

Både EU och USA har i princip stoppat bistånd/lån från utvecklingsbanker som stöttar kolkraftsprojekt. Det är förstås bra på ett sätt, men givetvis helt vidrigt på ett annat sätt. VARFÖR är CO2-koncentrationen runt 400 ppm så att vi tvingas dra slutsatsen att atmosfären inte längre är stor nog för att Afrika ska få tillfredsställa sina väldigt grundläggande behov!? Jo, det beror på att vi i väst med några undantag inte förmått bygga kärnkraftverk sen Harrisburg, och dessutom satt utvecklingen av kärnkraft på extrem sparlåga så att vi inte har särskilt mycket att erbjuda Kina och Indien! Så nu ser vi kallt på lidandet och döden i u-länderna och säger, likt Marie Antoinette: ”De kan väl äta kakor sätta upp solceller.”

Helgläsning v27

Almedalsveckan löper mot sitt slut, så det är kanske naturligt att det blir en del partipolitiska kängor i helgläsningen?

1. Tjeckiens, Bulgariens, Frankrikes, Ungerns, Litauens, Polens, Rumäniens, Slovakiens, Sloveniens och Storbritanniens energiministrar har skrivit ett gemensamt brev till EU-kommissionen om vikten av fortsatta kärnkraftsinvesteringar i EU. Självklart är inte Sverige med, för vi har satt bocken till trädgårdsmästare.

2. Åsa Runander är riksdagskandidat för centerpartiet. Se henne tala om chemtrails i en intervju från Almedalen:

3. Det är riktigt, riktigt störande att regeringen, genom att försöka göra alla nöjda, lämnar öppet mål åt SD på diverse områden. Se exempelvis den här repliken på energiområdet. Lite opolerat, men innehållsmässigt i stort sett klockrent. Deras miljö- och energiagenda är rent allmänt välavvägd och befriad från Allians-trams.

4. Ägare av elbilen Nissan Leaf kan nu köpa nya ersättningsbatterier för $5500 inklusive inbytesvärde på $1000. Totalt cirka $6500 = 45,000 kr för ett batteripack, alltså, vilket blir 56,000 kr inklusive moms. Det innebär att en ny Nissan Leaf som kostar från 315,000 kr inklusive batteri kostar cirka 260,000 kr exklusive batteri! En sådan liten bil bör givetvis inte kosta mer än högst hälften eller cirka 130,000 kr + batteri, särskilt inte som drivlinan i övrigt är enklare. Förvänta dig stora prisras på elbilar framöver, i takt med att konkurrensen hårdnar och tillgången kommer ifatt efterfrågan.

5. I en sista(?) akt av desperation innan valförlusten producerar Alliansen valfläsk i form av bland annat en 140-miljarders-satsning på höghastighetståg. Alliansen (framförallt Anders Borg) har tidigare varit tydligt med att sådana satsningar är samhällsekonomiskt olönsamma. Maud Olofsson kommenterar: I ljuset av vad som sker nu hade alliansen vunnit på att vara ännu mer offensiva.” Jag tror tvärtom. Istället för att minska vansinnighetsgapet till de rödgröna (Miljöpartiet säger att de vill satsa 77 mdr mer), så borde man säga tvärt nej och istället presentera för väljarna vad de rödgrönas förslag kostar.

Tänk globalt, agera lokalt?

En extra kärnkraftsreaktor i Sverige medför undanträngning av MER än motsvarande fossilkraft i Europa. Däremot tränger en svensk vindsnurra MINDRE än motsvarande mängd fossilkraft.

Visst låter det knäppt? Energi som energi, eller hur? Låt mig förklara! Om vi bygger en extra reaktor i Sverige så skapar vi en viss mängd export-el som tränger undan motsvarande mängd fossil el i övriga Europa. Så långt är det självklart. Men export-elen är inte vilken el som helst, utan reglerkraft. Den vattenkraft som nyss tvingades agera jämn baskraft åt oss, har omvandlats till fri reglerkraft åt kontinenten! Eftersom utbyggnaden av intermittenta förnybara kraftkällor som vind och sol begränsas av tillgången till balanserande reglerkraft, så innebär det att vår styrbara vattenkraft inte bara tränger undan fossilkraft utan också möjliggör nya vindsnurror därnere. Det skapar alltså en viss hävstångseffekt. Dessutom ger det oss goda exportintäkter när vi kan exportera mycket då kontinentens priser är höga.

Ovanstående resonemang är givetvis förenklat. Det förutsätter tillräckligt med kablage till kontinenten, exempelvis, och är giltigt bara till den gräns som definieras av turbinmängd och de vattendomar som reglerar flödena i våra älvar. Men ändå!

Nå, om vi bygger en extra vindsnurra, då? Jodå, vi tränger på sätt och vis undan kolkraft nere på kontinenten i motsvarande mängd då vår export ökar. Men eftersom vi har en hel del vindsnurror är vi inte så flexibla, utan får lättare att exportera när det blåser bra och svårare när det inte blåser. Vi äter alltså själva upp reglerkraften som tysken lika gärna kunde använt till att möjliggöra egna vindsnurror! Så vi vann inte så mycket fossil-undanträngning som vi hade hoppats. Däremot förlorar vi genom att subventionera egen vind för export, minska vår exportflexibilitet och vår möjlighet att exportera när priset är som högst. För mer förståelse för hur intermittent kraft äter reglerkraft och påverkar effektbalans, se min gamla simulering av sol+vind eller den här simulatorn.

Det resonemanget är också lite förenklat. Bland annat har svensk vindkraft och dansk/tysk vindkraft skapligt låg korrelation, vilket betyder att varje snurra här inte till 100% omöjliggör en snurra där. Geografisk spridning hjälper lite (men bara lite). Sammantaget är det ändå så att våra poolade vattenkrafts- och naturgasresurser i Europa begränsar mängden intermittent kraft vi kan integrera.

Det brukar sägas att Sverige har ovanligt bra förutsättningar att skapa en 100% förnybar elproduktion och det stämmer förstås. Vi har tur med riklig vattenkraft vilket är precis vad som behövs för att matcha nyckfull vind och sol. Men varför ska vi balansera vind och sol här hemma?

Om vi lägger ner kärnkraften i Sverige och ersätter med vind och sol så har vi uppnått den gröna våta drömmen om att vara en förebild på förnybart-området. Men vi har inte minskat CO2-utsläppen här hemma och inte hjälpt till ett skit i omvärlden. Tvärtom har vi slutat hjälpa till och istället slutit oss inåt. Vi kastar bort den kärnkraft som i 40 år utgjort en viktig del av europeisk fossilfri generering, skapar istället baskraft av vår värdefulla reglerkraft genom att blanda med egen vind och säger sen åt tysken och dansken ”Lycka till med er omställning, vi tvår våra händer. Fråga Norge om ni behöver hjälp, de har fortfarande lite vattenkraft över.” Så blir det med en rödgrön regering. Miljöpartiet är glasklart med att de vill att svenskt ”elöverskott” ska användas till att stänga reaktorer.

Vinter-energi

Kärnkraftsmotståndare av konspiratorisk art, exempelvis fusk-jeppen på NyTekniks forum, framhåller ofta att kärnkraften stängs av vintertid för att trissa upp priserna så att elbolagen ska tjäna pengar. Förutom att en sådan konspiration mellan flera producenter, varav ett statligt, vore omöjlig att hemlighålla, så stöds påståendet inte av statistik. Om vi summerar eltillförseln per timme under 10 år (dvs vi summerar alla klockan 00-01 på nyårsnätterna för sig etc), så ser vi hur elproduktionen från kärnkraften följer den kurva man kan förvänta sig (data från Svenska Kraftnät):

nuclearperhour

Man börjar givetvis revisioner, inspektioner, uppgraderingar och bränslebyten i början av sommaren. Sen startas reaktorerna upp igen så snart som man kan, men upptäckta fel och moderniseringsprojekt inför en slumpkomponent som gör att den genomsnittliga effekten rampas upp under hösten för att sen gå i stort sett för fullt under vintern. Kärnkraften är alltså delvis styrbar – man vill att den ska följa årstiderna och det gör den skapligt också.

Man kan också studera genomsnitt och minimivärden. Efter att ha surfat in på SMHI och tittat på kartor över när vintern och våren börjar så har jag lite godtyckligt satt den metereologiska genomsnittsvintern till 15/12-16/3. Under 10-årsperioden har genomsnittseffekten under vintern varit 8.2 GW (genomsnitt över alla årstider 7.1 GW).

Sämsta effekten under en enskild timme har under vintrarna varit 5.2 GW. Den absoluta max-effekten under perioden har varit 9.5 MW och då har förstås alla reaktorer gått för fullt (maxeffekten har inte stått still pga Barsebäcknedläggning och uppgraderingar). Det betyder att kärnkraften under vintrarna de senaste 10 åren aldrig levererat sämre än 55% av installerad effekt och har i genomsnitt levererat 87% av installerad effekt.

Vi kan jämföra med vindkraften under 2013. Dess bästa timme gav 3.6 GW. Dess sämsta vinter-timme (2013-03-14 kl 12-13, dvs timme 1740) gav 98 MW, vilket är ynkliga 2.7% av bästa uppmätta effekt! Vindkraftstillförseln över årets timmar såg ut såhär:

windperhour

Alternativ jämförelse, för att vara lite snällare mot vindkraften: Kärnkraften har under 10 år som sämst under en enskild timme vintertid, producerat 72% av sitt genomsnitt under hela perioden. Vindkraften har som sämsta vintertimme under 2013 producerat 8.6% av sitt genomsnitt under hela året.

Edit: Signaturen Klas2k ville ha en graf med kärnkraft och vindkraft i samma, så den kommer här. Det kan se ut som att kärnkraften varierar mycket, men dels är den bäst när det gäller (på vintern) och dels har den väldigt mycket lägre variation kring sitt genomsnitt. (Tänk dig att man förstorar vinden så den ger samma genomsnitt som kärnkraften…)

windandnuclear2013byhour

Kärnkraft i Kina – mycket av allt!

Kina tycks nu byta ut sitt högsta ledarskap i en tioårscykel, efter två femårsperioder i den mäktiga stående kommittén i den centrala politbyrån. Denna kommitté och dess beslut styr de facto Kina. I förra perioden, 2002-2012, bestod nästan hela kommittén (nio personer) av ingenjörer! Hu Jintao själv, Kinas högsta ledare under perioden, var civilingenjör inom vattenkraft. Tvåan i kommittén, Wu Bangguo, var en elektronrörs-ingenjör. Trean, Wen Jiabao, var ingenjör inom geoteknik och geomekanik. Fyran, Jia Qinglin var maskin-ingenjör. Femman, Li Changchun, var el-ingenjör, etc etc.

Den nuvarande politbyrån är bantad till sju medlemmar och såvitt jag kan se är den mycket mer diversifierad vad gäller bakgrund, på gott och ont. Nummer tre i den nuvarande byrån har exempelvis läst ekonomi vid Kim Il-Sung-universitetet i Pyonyang på 80-talet. Det finns oerhört mycket intressant att hämta genom att leka kremlolog när det gäller Kina, men här nöjer jag mig med att konstatera att Kinas helt enorma kärnkraftssatsning troligen har en stark grund i ingenjörsdominansen hos ledningen, särskilt förra generationen.

På grund av maktskiftet från ingenjörerna kombinerat med den tankepaus som Fukushima innebar, så har jag varit lite osäker på om Kina kommer att fortsätta storsatsa, men nu tvivlar jag inte längre. Signalerna om Kinas fortsatta engagemang är många och tydliga. Att Kinas ledare Xi har nyligen sagt att man kommer accelerera vidare är bara en mindre pusselbit. Dessutom, ärligt talat, med smogproblematiken och energihungern i Kina, vad har man för val?

För att förstå enormiteten i Kinas kärnkraftsutveckling krävs en liten översikt:

  • Man bygger fler kommersiella reaktorer (29 stycken) än vad man har (20 stycken).
  • Av de 29 reaktorerna under konstruktion är de flesta kinesiska designer (som förvisso licensierar en del innehåll från Frankrike och USA). Men några av dem är också rena utländska modeller: fyra AP-1000 från Westinghouse (USA), två EPR-1750 från Areva (Frankrike) och två VVER-1000 (Ryssland). Man har tidigare byggt kanadensiska CANDU-reaktorer och funderar på fler.
  • En av de 29 reaktorerna är dessutom en HTR-PM på 210 MW, en modulär, heliumkyld pebblebed-reaktor. Detta är en avancerad högtemperatur-reaktor, vilket möjliggör bättre verkningsgrad och även effektiv högtemperatur-elektrolys som kan ge billigt väte till bränsle-syntetisering.
  • Kina har byggt sina reaktorer på ca fyra år, men pga en säkerhetsgenomgång efter Fukushima är de flesta reaktorer som byggs nu fördröjda cirka ett år. Kina bygger enligt egen uppgift väldigt billigt, under $2/W (vilket är ungefär som för vind och sol, fast kärnkraft givetvis producerar i stort sett hela tiden och inte bara 10-30% av tiden).
  • Det finns överenskommelser på plats för att replikera rysk teknik för flytande kärnkraftverk till öar utanför fastlandet.
  • Nästa år tänker man börja bygga ett par små (100 MW) modulära reaktorer av inhemsk design. Bland fördelarna med modulära reaktorer är att man kan fabriksproducera dem och att de lättare uppnår helt passiv kylning.
  • Sedan 2010 har man en körande ”snabb” forskningsreaktor på 65 MWt. Det handlar alltså om sluten bränslecykel av ”traditionell” typ med natriumkylning. Man siktar på att börja bygga en fullskalig demonstrationsmodell på 1000 MW år 2017. Dessutom tänker man köra ett parallellt spår genom att bygga ryska snabba reaktorer, BN-800, för att skaffa ytterligare kompetens.
  • Man satsar hårt på tung industri som klarar av att skapa de stora komponenter som behövs. I slutet av 2013 hade man kapacitet att klämma ur sig åtta uppsättningar reaktorkomponenter per år.
  • 47 kinesiska universitet och forskningsinstitut erbjuder studenter kärnkraftsprogram och man utbildar totalt cirka 2000 kärnkraftsingenjörer varje år. Det finns cirka 19 forskningsreaktorer i Kina utöver de kommersiella och militära reaktorerna.
  • Man har väldigt målmedvetet tagit fram egna designer och i dessa lösgjort sig från eller arbetat sig förbi utländska patent och licenskrav. Syftet är att bli ha egen kontroll OCH bygga en stark exportindustri kring kärnkraft och bemästrande av hela bränslecykeln.
  • Kinas kärnkraftsexport har börjat tuffa igång. Man bygger två kinesiska reaktorer åt Pakistan och har en andel i Hinkley Point i Storbritannien som ska bygga franska EPR delvis med hjälp av kinesisk expertis och erfarenhet från de kinesiska exemplen. I dagarna skrev man också på en bilateral uppgörelse som möjliggör uppförande av framtida kinesisk-designade reaktorer i Storbritannien.
  • År 2017 planerar man att börja bygga två olika fastbränsle-torium-reaktorer för forskningsändamål, varav en pebble-bed. Torium är ett alternativ till uran och en av fördelarna är att halterna torium i jordskorpan är cirka 4 gånger högre än halterna av uran.
  • Man jobbar på en första försöks-reaktor för den hypade torium-smältsalt-tekniken (LFTR) i Shanghai. De började lite blygsamt 2010 med $350 miljoner och 140 doktorshattar, men enligt uppgift har budgeten för utvecklingen nyligen ökats kraftigt och tidsschemat kondenserats från 25 år till 10 år för att lösa de tekniska utmaningarna och ta fram en kommersiellt gångbar modell. Kinesiska forskare rapporterar om ”war-like pressure”.
  • Man bygger trots alternativen upp stora lager av uran. År 2013 importerade man 19,000 ton uran, trots ett behov på endast cirka 6,000 ton.

Inte ens denna långdragna överblick täcker allt. Det finns givetvis mycket att säga om kinesisk upparbetning, anrikning, olika reaktordesigner, militära ansträngningar, reaktorer för medicinska isotoper, köp av utländska urangruvor, uranprospektering på hemmaplan och mycket mer.

Det är hursomhelst klart att Kina håller på att fylla det vakuum som tidigare mogna ekonomier lämnat efter sig när de demonterade sina utvecklingsprogram på 80-talet. Kina forskar på allt parallellt, bygger multipla kompletta ekosystem för olika kärntekniker och har hela tiden en långsiktig och målmedveten inställning. Att man kommer att sjösätta 5-6 nya reaktorer per år framöver, vilket innebär att man även utan en trolig acceleration kommer att passera USAs reaktorflotta senast år 2030, är en ganska obetydlig del av den större helheten.

Vad är EUs och Sveriges strategi för att möta detta? Jo, vi lägger tusentals miljarder på att köpa solceller och montera på tak, och ytterligare några hundra miljarder på att placera ut vindsnurror i havet. Vi ”skapar gröna jobb” och i Sverige skapar vi ett ”tredje ben”.

Ibland tänker jag lite konspirationsteoretiskt att kinesiska satsningar på vindkraft och solceller är en maskirovka för att hålla västerlandet svagt. Vänstern kan peka på Kinas sol+vind och säga ”kolla, kolla, Kina satsar minst lika mycket på förnybart”. Och sen, om ytterligare något decennium av västerländsk aningslöshet, hör vi plötsligt ett enormt slurpande ljud: Ljudet av energimarknaden för ett par biljoner dollar som sugs iväg till Kina, när Kina säljer nyckelfärdiga reaktorer som brödrostar, inklusive driftskontrakt, till omogna länder som inte själva har förmågan, och när även vi i väst är mer eller mindre tvungna att betala dyrt för att licensiera nyckeltekniker för att kunna bygga själva.

Det är ändå definitivt bättre att Kina gör utvecklingen än att ingen gör den. Världen hade varit en mycket miljövänligare och rikare plats om inte vi i väst hade slängt bort nästan tre decennier på området. Det är oerhört viktigt att någon tar ett seriöst grepp igen.

All eyes on China and India

Ännu ett resultat från bearbetning av BP Statistical Review of World Energy 2014, en penetrationsgraf från befolkningsgiganterna (procent av totaltproduktionen av el):

chinaindia

Vi ser att solceller varken nått seriösa nivåer eller ökningstakter, särskilt inte i Indien, vilket inte är så konstigt eftersom solceller ännu kräver väldigt kostsamma subventioner. Vindkraft däremot går starkt och ökar betydligt snabbare och stadigare än kärnkraft i dessa länder och har gått om kärnkraften i både Kina och Indien.

Det ser kanske ut som att kärnkraften stått ganska still under den visade perioden, men det är snarare så att den hängt med procentuellt när elproduktionen ökat 4-8 gånger i dessa länder. Det är för tunt, förstås, men bägge länderna har en hel del kärnkraft på gång nu. Framförallt Kina har en rejält bunt reaktorer som påbörjades innan Fukushima 2009-2010 som fördröjdes ett år men kommer att komma online under det här året och nästa. Ett överslag baserat på Kinas femårsplaner ger vid handen att kärnkraft och vindkraft borde utvecklas likartat i Kina under de kommande 2-3 åren.

Oavsett om man ser störst potential hos slump-el eller kärnkraft så är detta långtifrån tillfredsställande. Kung kol regerar vidare.

Elandel per källa och pionjärland

Idag kom BP Statistical Review of World Energy 2014, en av de smidigaste statistikkällorna över energiproduktion och -förbrukning per land och år. Alltså en guldgruva för sifferbitare som jag och dagar som denna borde jag egentligen ha semester. En sak jag genast gjorde var att uppdatera min graf över penetration för kärnkraft, vind och sol med siffrorna för 2013. Vi ser spår av att år 2013 var ett dåligt år för vindkraften, och även solcellerna harvar på väldigt långsamt i pionjär-länderna. Kärnkraften står sig hyggligt.

Danmark ökade vindkraften i absoluta tal år 2013, men 2012 var ett extremt lågt år vad gäller total elproduktion i Danmark och därför var penetrationen högre då. Påpekar igen att Danmark utnyttjar elhandel för att som pluttland kunna ha mer vind än vad man har egen avsättning för. Vi ser att sol och vind ännu inte lyckats demonstrera den hastighet och den volym som kärnkraften demonstrerade för 30 år sen.

electricity penetration

 

 

klimatriksdagens visdom

Klimatriksdagen, en förening som knoppats av från SNF, samlades nu i helgen i Norrköping för allehanda ceremonier och seminarier samt för att behandla över 200 inskickade motioner.

klimatriksdag2014

Man röstade där fram den bästa motionen i 7 olika områden för att skicka dessa vidare till den vanliga riksdagen. Det är en imponerande ansträngning och en imponerande uppslutning i grön-Sverige. Tänkte kort belysa energi-motionen, eftersom den är framröstad som det bästa tänkande de gröna har att erbjuda på området. (Det finns mycket att säga om övriga vinnande motioner också, eftersom flera av dem är likartade i sin klokhet, men detta lilla nedslag får räcka.)

Energi, motion 304, nya ägardirektiv till Vattenfall:

Man kräver helt enkelt att Vattenfall ska stänga all kärnkraft och kolkraft i andra länder, samt lägga ner sina brunkolfält. Motionen trycker hårt på att detta ska ske genom direkt nedläggning, absolut inte genom försäljning. Dvs nedläggning ska ske genom rivning och skrotning av kolkraftverk och, antar jag, genom att behålla rättigheterna för brunkolfälten så att ingen annan kan utnyttja dem.

Om man tittar på storleken på Vattenfalls engagemang i Tyskland, så inser man att klimatriksdagen vill att Sverige omgående ska kapitalförstöra cirka 200 miljarder där, eller cirka 100,000 kr per svensk tvåbarnsfamilj. Tillkommer engagemang i andra länder. Det kommer verkligen att kosta att vara medborgare i ett land som vill betala notan för energi-omställningen i övriga Europa.

Dessutom räknar alltså klimatriksdagen kallt med att vi kommer tillåtas att sabotera tysk elförsörjning, trots att tyska myndigheter alltid detaljstyrt och varit mycket bestämda med vad de vill ha, inklusive kolkraft. De kommer givetvis snabbt tvinga bort Vattenfall om vi tillkännager såna här planer, iallafall om vi inte är väldigt snabba med att spränga kolkraftverken och kanske harva ner finfördelat kärnavfall i brunkolfälten så de blir obrukbara. Ett enda ord, klimatriksdagen: nejdetkanviinte!

Som en liten fotnot kan jag nämna att det faktiskt fanns hjältar som motionerade rationellt, framförallt Motion 8: kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle, med största sannolikhet som en reaktion på den helt absurt namngivna Motion 4: kärnkraftsavveckling för ett klimatsäkert samhälle. Men givetvis var det den senare motionen som gick till final!

 

”Överskott i energiproduktionen”

MP går till val på att stänga MINST två reaktorer under kommande mandatperiod. Orsaken är att vi har ett ”stadigt överskott i energiproduktionen”. Det är förstås omöjligt att ha ett fysiskt överskott på el – all el måste förbrukas i samma takt som den produceras. Det är därför oklart om man med ”överskott” menar att vi har onödigt låga elpriser i Sverige eller om de tycker att det är olyckligt att vi tränger undan kolkraft nere på kontinenten samtidigt som vi får export-inkomster. Grön logik är inte alltid så lätt att följa.

Mp fick 15% i EU-parlamentsvalet innan detta tydliga besked, men bara 10% i Oskarshamn och 11% i Östhammar (Forsmark). Däremot hade man i paritet, dvs 15%, i Varberg norra (Ringhals). Hur många procent får miljöpartiet i kärnkraftskommunerna i riksdagsvalet, tro?

Alla som tror att Stefan Löfvén och sossarna kommer att hålla emot och försvara vår rationella och överlägset miljövänliga elproduktion får gärna tänka igen. Sossarna har redan tidigare kohandlat bort våra två utmärkt placerade reaktorer i Barsebäck med svåra följder för effektbalans och elpriser i södra Sverige, samt för utsläppen av CO2 i regionen. Nu när S kan komma att bli mindre än V, Mp och Fi tillsammans, så kommer inte precis förhandlingsläget att förbättras. Dessutom har sossarna faktiskt ett eget kongressbeslut på att avveckla kärnkraften och avser att genomföra det. Med en vänsterregering finns inget hopp.

FUD om Ryssland och kärnbränsle

På många olika håll, bland annat i slutet på det här TV-programmet, hävdas att Ukraina är beroende av Ryssland inte bara för gasen, utan även för kärnkraften. Argumentet är att Ukrainas reaktorer är av rysk modell och bara rysktillverkat bränsle fungerar.

Det verkar alltså som att många inte är medvetna om att Westinghouses bränsleproduktionsanläggning i Västerås tillverkar bränslestavar till bland annat dessa ukrainska reaktorer redan idag!

Ett annat argument som framförallt miljöpartiets Fridolin kört hårt med är att vi importerar ryskt uran – han försöker alltså klumpa ihop rysk gas och ryskt uran i samma problembild vad gäller utpressningshot och energi-oberoende. Det är förvisso sant att lite av vårt uran kommer från Ryssland, men Ryssland har bara 5% av världsproduktionen av uran, så bränsletillgången kan inte bli ett problem. Det blir en nejdetkanviinte på Putins kärnbränsle-utpressning!