I corona-krisens spår har vi sett hamstringstendenser och brist på toapapper, pasta, vetemjöl, ansiktsmasker, handsprit mm.
Därför föreslår jag att det blir obligatoriskt för leveranskedjornas alla led att, i krissituationer, snabbt marknadsanpassa (läs: kraftigt höja) priserna på varor vars efterfrågan går upp kraftigt! Detta skulle snabbt återställa balansen mellan tillgång och efterfrågan, främja hushållning och substitution, motverka hamstring och felallokering av resurser, samt främja distribution till utsatta områden och snabba på produktion och logistik.
Men sköter inte marknaden det här självt? Tyvärr visar de tomma hyllorna att så inte är fallet! Problemet, enligt gängse teori, och enligt vad vi kan se i exempelvis sociala medier, så handlar det om långsiktiga kundrelationer. Handlare är rädda för att folk ska bli arga om de inför så kallade ”ockerpriser” och därmed ”profiterar” på krisen. Därför kan vi förbättra marknadens funktion genom att flytta det moraliska ansvaret från handlarna till staten genom lagstiftning. Få borde bli arga på handlarna för att de följer lagen.
Ilskan bottnar i en rent allmänt osund politisk/moralisk fixering vid ekonomisk vinst. Men vinstbetraktelser borde knappt ens vara sekundärt för en konsument – vinsten är ett mycket billigt pris att betala för fördelar med en dynamiskt självorganiserande marknad. Ekonomi är läran om att hushålla med knappa resurser. Sådant hushållande sker bäst vid marknadsprissättning och då får vi konsumenter också ut största möjliga nytta.
Ilskan bottnar även i en ekonomisk obegåvning eller brist på logiskt tänkande. Under extrem-torkan 2018 hade hästägare och bönder svårt att få tag på foder till sina hästar, kossor mm, och jag hade i mitt FB-flöde ett par upprörda hästägare som klagade över chockhöjda priser med något i stil med: ”Det är helt sjukt att ta fem gånger högre pris för fodret istället för att hålla normala priser så att vi kan rädda livet på våra hästar.” Det är inte svårt att se bristen i det resonemanget: ”Normala” priser innebär inte att fler hästar räddas, utan tvärtom att några ytterligare hästar måste slaktas för att vissa hamstrar/lagrar mer än de egentligen behöver. Dessutom dör fel kreatur vid ”normal” prissättning, eftersom det kan bli så att mindre värda kossor har ägare som råkar få tag på foder medan högvärda avelshästar kan bli utan.
Det alternativ som främst brukar framhållas, ransonering, medför ungefär samma problem som ”normala” priser. Om alla köper ett enda paket alvedon ”för säkerhets skull” så tar lagren slut. Ransonering leder helt enkelt till att folk som inte behöver prylarna särskilt mycket köper ändå (och i bästa fall säljer svart), det leder till köer som kan vara dödliga både i smitto-situationer och i katastrofsituationer där man blir tvungen att vänta (i bensinkö mm) när man borde evakuera så snabbt som möjligt.
I många delstater i USA har man motsatta lagar, dvs lagar mot ocker istället för för ocker! Det är givetvis vansinne att på det sättet lagstifta om större köer, sämre logistik, mer hamstring, större brist och slösaktig användning i just de situationer då vi behöver det motsatta. Det är också mycket märkligt att acceptera tusentals miljarder i vinst för iPhone-försäljning när allt förlöper smidigt, men inte tillåta vinster i krissituationer då förutseende handlare med lager eller med förmåga att få fram produkter är extra viktiga och nyttiga.
En annan invändning är förstås att fattiga inte har råd att priskonkurrera, men faktum är att de oftast har det. Det handlar inte främst om vem som har mest pengar, utan om vem som känner störst behov. Den som känner störst behov kan oftast gräva djupt och slanta upp, och i alla händelser är det större sannolikhet att man kan få tag på grejor när marknaden gör sitt yttersta för att minimera slöseri och maximera logistik och produktion. Sen om några fattiga blir utan så är det trist, men det är inte mer trist än att fler, men slumpmässigt drabbade, blir utan.
En klassisk nejdetkanviinte pga politisk tröghet i dubbel bemärkelse? Vem vet, Sverige utmärker sig nu med rationell corona-hantering och kanske kan vi få se mer rationalitet i framtiden. Glad påsk, alla!