En graf bloggen strävat efter att uppdatera årligen är den som gäller pionjärländer inom sol, vind och kärnkraft. Nu har BP flyttat ansvaret för sin årliga rapport till Energy Institute, men datakvaliteten och utgivningstakten är samma.

Årets graf ser ut såhär:

Som synes så har pionjärländer inom sol tagit sig upp till 20% och har inte nått någon synbar platå än. Det finns några länder strax därefter på cirka 17%: Grekland, Nederländerna och Spanien. Kina och USA är på 5-6% sol.

Pionjärländer inom vind har tagit sig rätt högt, 27%-58% vindproduktion. Irland och Portugal har förstås ovanligt bra vindlägen vid Atlantkusten. UK och Tyskland har idag ungefär lika hög vindandel som Portugal (27-29%), så jag hade lika gärna kunnat ta med dem. Vindandelen hos pionjärländer har en tendens att plana ut.

Pionjärländer inom kärnkraft har tappat lite kärnkraftsandelar, men deras snabba utbyggnadshastigheter under pionjärperioderna är fortfarande oöverträffad.

Sverige hade 1.9% sol 2023, Norge 0.3% och Island 0.0%. Island hade även 0.0% vind och är därmed unik bland rapportens namngivna länder med 0.0% vind, sol och kärnkraft.

Ledaren bland namngivna länder i sammanlagd sol+vind är Danmark på 68%, men landet är starkt beroende av grannar för balans. Tyskland, Grekland, Irland, Spanien, Portugal och Nederländerna ligger alla på ca 40%. Världen som helhet på drygt 13%. Forna Sovjet, de s.k. CIS-länderna, är den region som ligger lägst på 1.0% sol+vind. Afrika har ca 2% sol och 3% vind. Mellanöstern 2.5% sol och 0.3% vind. Europa leder regionerna starkt med 24% sammanlagt.

Varenda tyckonom har sin egen käpphäst och menar att Demokraternas dåliga hantering av denna käpphäst är orsaken till att Trump vann valet. Ett exempel är att ekonomin ”inte funkar för arbetarklassen” eller att Demokraterna är för woke, eller inte hanterat invandringen eller att de föraktar väljarna när de dissar Trump eller  …

Men anta att alla USAs väljare hade bra koll på dessa två faktum:

1. Inflationsspiken var global och ett oundvikligt ekonomiskt skvalp efter ffa covid som krävde stora stimulansåtgärder och som skapade flaskhalsar i leverantörskedjorna. Biden har helt enkelt inte sabbat ekonomin.
2. Trump försökte sig på en kupp efter valet 2020 och har sedan dess underminerat USAs demokrati genom att ljuga om det valet. Han har dessutom förberett ett inbördeskrig i händelse av valförlust 2024 genom att plantera ytterligare lögner om valfusk.

Skulle Trump ändå vunnit? Det är mycket svårt att tro. Är det Demokraternas ansvar att få folk att förstå detta? Nej, det är väljarnas eget ansvar. Vi ser likartade problem i hela den demokratiska världen med auktoritära missnöjespartier på frammarsch, att partier som haft otur med ekonomiska konjunkturer blir bortröstade, etc.

Krav ställs på att partier och partiledare ska blända väljarna med karisma och politikförslag så att folk får förtroende för dem, och om de inte gör det så ”förtjänar de att förlora”. Det är en sorts politisk konsument-kultur som vi odlar, att politiker ska pusha information, sätta agendan, vara genuina, verka starka och handlingskraftiga etc etc. De ansvarar för att sälja konserverad gröt till oss passiva politik-konsumenter som har att välja och vraka. Vad sägs om att istället odla en kultur där vi som medborgare tar ansvar?

Det är MITT ansvar som väljare att:

• leta upp information och begripa orsakerna till nyckelskeenden.
• sträva efter att fela på sidan att ha hög tillit till experter och institutioner.
• gå bortom ytlig framtoning hos galjonsfigurerna.
• inte falla för lögner i alternativmedia.
• reducera polarisering.

Här kan vi hjälpas åt på olika sätt, exvis:

• ta det lugnt med att kritisera mainstream-media
• sluta upp med att elitistiskt dissa Wikipedia
• kräv att sociala media-plattformar har en ansvarsfull modereringsstrategi. (Rekommenderar Anders Puck Nielsens senaste video.)

Vi i det demokratiska Väst, oavsett samhällsklass, åtnjuter ett mirakel av fred och välstånd. Det bör vi hantera med varsamhet, för även om etablerade demokratier är ganska robusta så går de att ta sönder och det nya medialandskapet medför uppenbara risker åt det hållet.

Det här inlägget är tänkt som en kurs i hur man gör sådana här uträkningar själv, med allt från hur man hämtar data till hur man genomför uträkningarna i Excel.

Olika kraftslag har olika genomsnittligt värde på spotmarknaden. Vattenkraften väljer att producera mest när elpriset är högt, kärnkraften producerar relativt jämnt, medan vindkraften förstör sitt eget spotpris när det blåser bra.

Man kan därför räkna ut en värdefaktor per kraftslag, lämpligen uttryckt i procent. Hittills i år är kärnkraftens värdefaktor 97%, vindkraftens 78%, solkraftens 60%, vattenkraftens 114% och övrigt 128%. (Övrigt är framförallt biomassa.) Så här ser det ut i en graf, i öre/kWh istället för som procent:

Man räknar ut det genom att timvis multiplicera produktionen och den timmens spotpris. Varje timme får man då ett värde. Sen summerar man värdet för alla årets timmar per kraftslag och totalt. Sen dividerar man värdet per kraftslag med antalet kWh producerat per kraftslag för att få ett genomsnittligt värde.

Börja med att gå till energy-charts.info. Här kan man ladda ner data över valt år, land, mm. Jag har valt Sverige, engelskt språk, år som ”Interval”. Sen har jag klickat i alla relevanta kraftslag i grafen, plus ”Day ahead auction, SE3” för att få de mest representativa spotpriserna i Sverige. (SE3 är största elnätsområdet och har ett prisläge lite mittemellan SE4 och SE1-2.) Sen väljer man ”export” i menyn till höger, väljer xlsx-format för Excel och sen klickar man på nedladdningsknappen. Öppna filen i Excel och det ser ut något sånt här:

Här har vi bekvämt timvis produktionsdata och längst till höger spotpriset i EUR/MWh. Så nu är det bara att räkna! Vi lägger för bekvämlighetens skull till en kolumn mellan G och H med en produktionssumma för alla kraftslag, såhär:

Sen fyller vi den kolumnen neråt hela vägen (markera H4 och neråt och tryck Ctrl-D).

Nästa steg är att beräkna årsproduktionen per kraftslag. Det gör vi längst ner:

Om resultatet ser ut som brädgårdar (#####) så kan det vara så att talet blivit så stort att det inte ryms. Sätt celltypen till ”tal” utan decimaler, och kanske öka kolumnbredden för att fixa det. Fyll till höger (Ctrl-R) så att du får summor för alla kraftslag. Ta inte med den högersta kolumnen med spotpriser.

Nästa steg är att räkna ut periodens totala värde per kraftslag. Vi använder funktionen ”produktsumma” för att multiplicera varje timmes produktion med spotpriset och sen summera alltihop, såhär:

Notera hur jag låser priskolumnen till ”i” med dollartecknen i formeln. På så vis går det att fylla högerut. Gör det!

Nästa steg är att räkna ut snittvärde (EUR/MWh). Här dividerar vi bara värdet med årsproduktionen:

Fyll åt höger igen. Nu har vi snittvärdet per kraftslag och för all produktion. Värdefaktorn är nu sista steget:

Återigen notera dollartecknet för att låsa jämförelsen till snittpriset för all kraft. Välj procent för celltypen och fyll åt höger. Slutresultatet ser ut såhär:

Sådär, hoppas det var begripligt!