Om man antar att man har ett enda oflexibelt kraftslag som vind eller kärnkraft i systemet (resten flexibelt som naturgas eller vattenkraft) så kan man ställa sig frågan hur mycket av den oflexibla källan som ”ryms” i systemet, och hur mycket spill det blir, när man skalar upp den.
Första grafen här visar hur mycket av produktionen som ryms inom timvis konsumtion om man skalar upp kraftslagen. Detta är alltså simuleringar utgående från timvis produktion och konsumtion i Sverige 2018. Total konsumtion är 135 TWh, så mer än så ryms aldrig hur mycket man än producerar.
Här ovan ser vi hur kärnkraften börjar ge märkbara överskott någonstans vid 100 TWh och att det krävs ca 160 TWh för att vara mycket nära att täcka förbrukningen på 135 TWh. Vindkraften börjar ge märkbara överskott redan runt 60 TWh och saknar rimlig potential att komma nära att täcka förbrukningen.
För större tydlighet kan vi istället titta på marginal-spillet, dvs hur stor andel av marginalproduktionen som inte matchar efterfrågan:
Här syns avvikelserna tydligare och tidigare eftersom vi betraktar marginaltillskotten. Om vi redan har 100 TWh kärnkraft och bygger 10 TWh till (en reaktor ungefär) så kommer bortåt 12% av den extra produktionen inte matcha efterfrågan. För vindkraft är motsvarande spill ca 55%. Vi ser att vindkraften korsar kärnkraften vid ca 160 TWh, vilket beror på att kärnkraften, men inte vindkraften, är mycket nära att mätta behovet vid den produktionsnivån.
Om vi säger att vi kan tänka oss max 25% kärnkraftsspill på marginalen, så kan vi inte bygga mer än ca 120 TWh kärnkraft, vilket ger ca 116 TWh konsumtionsmatchande produktion. Det är ca 86% av konsumtionen. Motsvarande för vindkraft skulle ligga runt 50% av konsumtionen. I praktiken kan kärnkraften ges något mer utrymme då den inte är helt oflexibel – bränslebyten mm sker sommartid.
Resonemanget är förstås ganska teoretiskt och försummar exvis vattenkraftens inflexibilitet, som minimiflöden i älvar mm.
Jag tror också vi kommer nära tyska realität snart.
Snart kommer ”redispatch” och mer betald kraftreserv till sverige.
Tyskland har förra år betald kring 10mdkr för att tyska vindkraft ska inte producera nånting för nätsäkerhet.
Problem för mig är at det är at det är inte bara certifikat som är stöd men också at 1500KW anläggningar måste inte betala mer nätavgift än ett småhus och därigenom subventioneras vindkraft.
Sen vill regeringen slopa anslutningskostnad för offshore vindkraft.
Detta kostnad betala vi alla via nätavgift medan vindkraft sänker vår elpriser som man kan tro är bra men det kommer at bli kostsam när vattenkraft kanske vill snart har betald för el dom inte levererar längre men deras nytta för nätstabilität.
Tyskland har många kraftverk betald på standby. I tyskland betyder vindkraft alltid co2 besparing men i sverige öka vindkraft co2 produktion, vi behöver 25MW effekt vatten/kärnkraft/kraftvärme. Eftersom bara kraftvärme har högre co2 än vindkraft producerar sverige per kwh mycket mer co2 än utan vindkraft pga co2 avtryck ligger nästan bara i byggnad.
Hej Jeppen,
Ska passa på att nämna min stora uppskattning för bloggen. Jag stenföljer den, även om jag inte kommenterar.
Nu gör jag undantag, för jag skulle vilja höra vad du har att säga om stängningarna av Ringhals 1 och 2, har regeringen på något vis gjort dem olönsamma med elcertifikat, eller effektskatt, eller vad är det frågan om? Gärna om du kunde gå i svaromål på den här elbilsbloggen också som hävdar att det man gjorde i Tyskland var bra
https://evsinfocus.com/2020/01/21/schmutzfinken/
Har för mig du tidigare kommenterat Christian Azar här på bloggen.
Tack för vänliga ord. Jag skickade en kommentar på den bloggen, men han förhandsmodererar så vi får väl se om den dyker upp. Annars kan jag publicera den här. Jag borde göra en kommentar kring R1/R2 på bloggen också, men vi får se.
Hej
Det blev en bra kommentarstråd där som jag kommer säkert kommer repetitionsläsa för att bli mer insatt i ämnet.
”Fikabordiskussionerna” på jobbet ger vid hand att åtskilliga av kollegerna, en del helt oväntat, är emot stängningen av R1 och R2, så opinionen verkar ha vänt. Detta illustrerades med riksdagsomröstningen som hölls. Å andra sidan debattartikeln och Azar, samt bloggposten på evsinfocus. Nyteknik-artikeln om bottenrosten. Så det är svårt för en annan bilda sig en uppfattning och vara påläst ur alla vinklar för att kunna göra en bra insats runtsagda fikabord 🙂 Så jag skulle definitivt uppskatta ett blogginlägg om R1 och R2. Hoppas du får tid, jag inser att det finns mycket annat i livet.